Oxenstierna som referenspunkt

STOCKHOLM Axel Oxenstierna har haft stor betydelse för den svenska statens utveckling och satt spår som består. Med detta som utgångspunkt har historikern och författaren Gunnar Wetterberg fördjupat sig i den svenska chefskulturen.

Till vardags är Gunnar Wetterberg samhällspolitisk chef på Saco och med tanke på hans stora intresse för historia har han sin arbetsplats på rätt plats med utsikt mot trånga gränder och en miljö med medeltida prägel i Gamla stan i Stockholm.

– Redan som nioåring visste jag vad jag skulle bli när jag blev stor, berättar han. Och jag har fortsatt att hålla fast vid historia för jag tycker det är oerhört givande att ställa sig frågan varför saker ser ut och fungerar som de gör. Då får man distans och får lättare att se hur man ska kunna ändra det framöver.

Pojkbokshistoria

Gunnar Wetterberg har genom åren publicerat ett antal böcker och artiklar i historiska och samhällsvetenskapliga ämnen. Den senaste är en skrift med titeln Cheferna – en svensk kulturtillgång där utgångspunkten är hur den svenska chefskulturen utvecklats från Axel Oxenstierna till våra dagar.

– Upprinnelsen till skriften är ett rejält stråk pojkboksromantik, ler Gunnar Wetterberg och berättar med stor inlevelse om vilken fruktansvärt spännande period 1600-talet var med Oxenstierna som rikskansler i Sverige.

– Alla våra grannar var våra fiender och Sverige har väl aldrig varit så illa ute som då, fortsätter han. Men när Oxenstierna 42 år senare avgår med döden är Sverige lika starkt i Europa som vi aldrig varit varken förr eller senare.

Under sina år som rikskansler skrev Oxenstierna tusentals brev som för eftervärlden ger en bra bild över hur han arbetade i sin vardag. Vitterhetsakademin har gett ut breven och Gunnar Wetterberg har läst dem.

– Jag insåg att det märkvärdiga var inte bara vad han hade åstadkommit, utan hur han hade gjort det. Och det var oerhört imponerande. Väldigt mycket av den byråkrati vi hanterar i dag, det hanterade också han. Och han hanterade det så suveränt att jag bestämde mig för att skriva om det.

Etos

Oxenstierna brukar nämnas som den som skapade byråkratin i Sverige och man brukar säga att det var han som skapade det moderna Sverige med ämbetsverk, länsindelningar, Sveriges första grundlag och gymnasier. Men kanske det mest intressanta är det etos, den moraliska grundåskådning han injicerade i den svenska förvaltningen. En åskådning vi fortfarande lever med.

– Han etablerade normer som jäv, oväld och meritokrati, berättar Gunnar Wetterberg och förklarar med Oxenstiernas ord att det vid befordran inte är vänskap eller frändskap som ska gälla, utan att man ska gå på hur duktiga människor är. Alltså att inte vara jävig när beslut ska fattas, att behandla alla medborgare lika och att utbildningsmeriter ska gälla.

– Allt detta har nog bidragit till att vi har en bättre fungerande förvaltning än de flesta än idag, tror Gunnar Wetterberg.

Svensk chefskultur

Oxenstierna var den rationelle adelsmannen som organiserade en struktur. Men han måste samtidigt hantera ett starkt bondesamhälle vilket var grunden till det kommunala självstyret.

– Det handlar om respekt och om delegering, säger Gunnar Wetterberg. När jag läste Oxenstiernas brev kunde jag se hur han byggde sin struktur genom att ställa sig två frågor: Hur ska jag se till att det här aldrig händer igen, och om det händer, hur ska jag se till att jag aldrig får hantera det igen.

Och just det där sista tycker Gunnar Wetterberg är en viktig egenskap för en chef. Att vara prestigelös och vara beredd att ta tillvara sina medarbetares iakttagelser.

– Det är chefen som har betalt för att ha överblicken över arbetet och som ska kunna delegera. Men en chef måste också kunna säga ifrån både till medarbetare och till högre chefer. Det är en balansgång.

Svenska verkmästare tycker Gunnar Wetterberg är en intressant uppfinning som handlar om en mellanchef mellan arbetare och ingenjörer. Ett svenskt system där erfarna arbetare tar ansvar, tolkar och lägger tillrätta ingenjörernas teoretiska instruktioner.

– Måtte gud bevara hierarkierna i Indien och Kina för det är en av våra viktigaste konkurrensfördelar, skojar han och menar att den svenska chefskulturen är värdefull och att det handlar det om att delegera och att som chef vara duktig på att ta till sig vad alla medarbetare ser och kunna omsätta det till små förändringar.

– Att vara chef innebär inte bara högre lön eller att utöva makt. Att vara chef handlar faktiskt om skapande och om att få arbetslaget motiverat. Kan du det, då har du bättre utväxling på dina idéer än om du jobbar som ensamvarg.  Att se helheten är viktigt och jag tror att Oxenstierna och historien kan hjälpa dagens chefer att få perspektiv till sin egen roll.