Utmanande perspektiv på Halmstadkonferensen

BERGEN I takt med att konkurrensen om kärnvärdena ökar måste biblioteket tydliggöra sitt uppdrag. Biblioteket som varumärke och framtidens utmaningar är något av det som behandlas under den pågående Halmstadkonferensen i Bergen.

Den norska kulturministern Hadia Tajik tog emot Kulturutredningen för lite drygt en månad sedan. Biblioteken framhävs som en grundbult i det norska kulturlivet. Samtidigt står biblioteken idag inför en rad utmaningar. Det handlar inte minst om konkurrensen från aktörer som mer eller mindre utmanar biblioteken på deras hemmaplan. I Norge har etablerandet av litteraturhus såväl i Oslo, som här i Bergen varit föremål för en debatt kring bibliotekens roll och funktion i samhället.

– Det har varit mycket diskussion kring bibliotek och litteraturhus och jag vill slå fast att det finns inget viktigare litteraturhus än biblioteket, sa Kjersti Stenseng, statssekreterare på norska kulturdepartementet och som under förmiddagen inledde Halmstadkonferensen genom att prata om folkbibliotekets plats i den nationella kulturpolitiken.

Många bibliotek lever i en verklighet som kantas av en ansträngd ekonomi. Ett av förslagen i Norge är också att staten öronmärker pengar för lokal biblioteksutveckling. Något det råder delade meningar om. Å ena sidan kan det säkra pengar till biblioteken i konkurrensen med andra kommunala verksamheter. Samtidigt kan det också vara ett hinder för de kommuner som vill hitta mer flexibla lösningar baserade på olika lokala förutsättningar.

Behålla sin relevans

Biblioteksforskaren Sunniva Evjen från Högskolan i Oslo och Akershus presenterade sin forskning. Delar av hennes avhandling ”Placing the Public Library” pekar just på att det finns en konkurrens från andra aktörer inom kultursektorn, såväl som konkurrerande utvecklingsområde i den kommunala budgeten. Hon ser därför ett nära samband mellan ekonomi och bibliotekens relevans.

– Ekonomin hänger ihop med relevans och det kreativa utrymmet. Har biblioteket inga pengar är det svårt att satsa på att upprätthålla relevansen, sa hon.

Under dagens första paneldebatt utmanade också Kristian Meisingset, tidigare kulturredaktör på tidskriften Minerva bibliotekets position i samhället genom att bland annat ta den digitala utvecklingen som utgångspunkt.

– Utlåningen av böcker går ner. Spridning och av kunskap och tillgången till kultur blir lättare genom digitaliseringen. Biblioteken måste ta konkurrensen på allvar, sa han och framhävde att biblioteken måste hitta nya kärnuppgifter.

Biblioteket som varumärke

En föränderlig omvärld påverkar biblioteken. Vissa värnar om litteraturen som en hållbar kärnuppgift för biblioteken. En del väljer kanske att tala om biblioteket som bärare av en demokratisk utveckling. Det kan vara ett relationsbyggande nav mellan människor i ett lokalsamhälle. Andra talar om mötesplatsen. Petra Trobäck har jobbat med varumärken i många och är verksam som konsult för att utveckla attraktiva mötesplatser. Hon utmanade också några av bibliotekets kärnvärden.

– Ni pratar om mötesplats. Men inte heller där är ni unika. Bokhandlare talar idag också om att vara en mötesplats, den tredje platsen mellan jobbet och hemmet, sa hon och tog den amerikanska bokkedjan Borders som exempel på en bokhandel som talar om att erbjuda sina kunder möjligheten att utforska och att få en upplevelse, utan något egentligt krav på att köpa. I Sverige ger Kulturrådet också stöd till litterära möten i bokhandeln, vilket ytterligare stärker tesen om att biblioteken inte längre är ensamma om sina kärnvärden. För att biblioteken inte helt ska förlora sin relevans menar Petra Trobäck att biblioteket måste tydliggöra sitt varumärke. Det handlar dels om att ta kontroll över varumärket, om att bygga det inifrån och få personalen att stå bakom de värden man laddar varumärket med.

– Biblioteket som varumärke bygger på associationer och känslor. Det måste ni äga annars blir det inte tydligt, sa hon.

Sedan är det, enligt Petra Trobäck, också viktigt att ställa sig frågan vad biblioteket är idag och vem det är till för.

– Jag vet att ni säger att ni är till för alla. Det är en av orsakerna till att ni inte har lyckats skapa ett tydligt varumärke. Man kan vara till för alla, men inte kommunicera med alla. Ni måste våga välja bort för att vinna massan, sa hon och tog den amerikanska klädkedjan Abercrombie som exempel på ett varumärke som har en tydlig ungdomlig framtoning, men som ändå lockar människor runt 40 och uppåt.

– För vem vill inte känna sig ung.

FAKTA

Årets Halmstadkonferens hålls i Bergen och har titeln inspiration, innovation och involvering. Temat kretsar kring bibliotekets uppdrag i ett globaliserat, digitaliserat och mångkulturellt samhälle.

Konferensen arrangeras av Hordaland fylkesbibliotek i Norge, Kultur Halland, Kultur i Väst, Mölndals stadsbibliotek i Sverige och Aarhus kommunes biblioteker i Danmark.

Hon talade vidare om Sveriges television som ett exempel på ett varumärke, som kunde vara en modell för biblioteken. Sveriges television är ett modermärke, som står som en garant och en slags kvalitetsstämpel. Samtidigt har de olika programmen, som Bolibompa, sina respektive profileringar.

– Men det sitter inte bara i kostymen eller i en logga och det hjälper inte alltid att byta kläder. Det man står för måste genomsyra allt man gör. Starka varumärket är inget man får. Det är något man förtjänar, sa Petra Trobäck.

Author Description

Fredrik Svedemyr

Fredrik Svedemyr, Journalist
fredrik.svedemyr@noll27.se
0702-82 30 59

Kultur i Väst

Postadress

Kultur i Väst
405 44 Göteborg

Besöksadress

Rosenlundsgatan 4
411 20 Göteborg

Telefon

031 333 51 00 (växel)
031 333 51 01 (reception)

E-post

redaktionen@noll27.se