ÖREBRO På flera håll i landet satsar biblioteken på en utökad service genom meröppet. Det är ett sätt att nå nya målgrupper, som inte kan ta sig till biblioteket under ordinarie öppettider. Det är också ett sätt att tänka nytt kring bibliotekens roll i lokalsamhället.
I Danmark är idén om det meröppna biblioteket rotad i det danska bibliotekslandskapet. I Sverige har det tidigare funnits meröppna bibliotek inom universitets- och högskolevärlden, även om det kanske har kallats något annat. Nu på senare tid börjar även tanken rota sig bland svenska folkbibliotek.
– Meröppet är intressant ur ett strategiskt perspektiv, som tar upp frågor kring bibliotekets roll och vad vi ska ha biblioteket till. Det är också nära knutet till idén om bibliotek som kulturhus. Det handlar om att skapa bibliotek som är attraktiva för sitt lokalsamhälle, säger Kristina Elding på Kultur Skåne.
Tillsammans med kollegan Annelie Börjesson är hon kontaktperson för Nätverket för meröppna bibliotek i Skåne. Meröppet är också på agendan under de pågående Biblioteksdagarna i Örebro, med bland annat erfarenheter från Sveriges lantbruksuniversitet och Botkyrka.
Biblioteket i Vårsta, i Botkyrka, blev meröppet september 2012. Vårsta är ett förhållandevis litet samhälle. Biblioteket hade få lån och få besök.
– Vi försökte ändra verksamheten. Men här bor många som vet hur de ska föra sin talan och som har starka relationer. Det var hård press på politikerna och när vi kom med förslaget om meröppet tände de direkt, berättar Katrin Fredriksson, bibliotekschef i Botkyrka.
– En viktig utgångspunkt för oss var att vi ville ge besökarna förtroende att ta ansvar när personalen inte är där, fortsätter hon.
Satsningen väckte till en början en del frågor hos delar av personalen. Frågor som: Behövs det ingen bibliotekariekompetens? Det fanns initialt en skepsis.
– Men nu ser vi att det är ännu viktigare att det är professionell personal som driver verksamheten och merarbetarna är positiva, säger Katrin Fredriksson.
Sedan biblioteket i Vårsta blev meröppet har besöken ökat med 38 procent och lånen med 111 procent.
Fördelar och risker
Biblioteket vid Sveriges lantbruksuniversitet har också satsat på meröppet. Biträdande överbibliotekarie Catharina Isberg talar om både fördelar och risker.
– Det kräver många tankegångar innan man släpper in kunderna. Tittar man på de positiva effekterna handlar det en ökad kvalitet, bättre mötesplats, nöjda kunder och det ger goodwill till biblioteket att ge kunderna förtroende, säger hon.
Bland riskerna talar hon om stöld, otrygghet när det är obemannat eller en risk för att larmet går, fester eller andra saker som kan gå snett.
– Vi var på studiebesök i Veberöd och har lärt oss att ta det lugnt. Vi har tittat på saker som har en hög risk och en hög sannolikhet. Det handlar om att kunna ta hand om de problem som kan uppstå, säger Catharina Isberg vidare.
Ny syn på bibliotekets roll
Inom Nätverket för meröppna bibliotek har man samlat en del erfarenheter bland de fyra meröppna bibliotek som finns i Skåne. Många kommuner har tagit beslut om att införa meröppet, men ännu inte kommit i gång. Man talar ju klassiskt om att det inte alltid är målet, utan resan som är det viktiga. En av de positiva effekter man kan se med meröppet är bland annat själva vägen dit. Det kan nämligen vara ett sätt att förankra hela biblioteksverksamehten och marknadsföra biblioteket mot lokalpolitikerna. Men inte minst är det ett sätt att skapa ett nav i den lokala utvecklingen.
– Det ger användarna en möjlighet att ta egna initiativ. På ett av biblioteken startade föräldrar en filmklubb för barn. Meröppet ställer många intressanta frågor om hur man kan jobba med förmedling och inspiration, säger Annelie Börjesson på Kultur Skåne.
Läs mer
Framsidan har tidigare skrivit om det meröppna biblioteket i Veberöd. Ladda ner numret här.
Läs också om Ales meröppna bibliotek här.
Under årets Halmstadkonferens pratade man också om meröppet. Framsidan var där. Läs här
Author Description
