Bibliotek för musik, dans och teater

STOCKHOLM Musik- och teaterbiblioteket är en nationell resurs och ett av de största biblioteken i sitt slag i hela Europa. Biblioteket drabbades nyligen av kraftiga neddragningar och konsekvenserna är redan märkbara.

– Konsekvensen är att vi hankar oss fram, säger Lena Nettelbladt, bibliotekarie och ansvarig för inköp av noter och böcker.

– Vi är inte lika snabba med att få ut nya tidskrifter, noter och litteratur i biblioteket, säger Kerstin Carpvik, bibliotekarie och ansvarig för bibliotekets låneverksamhet.

– En stor och viktig del av Musik- och teaterbiblioteket har varit katalogisering, men vi såg redan i maj att vi katalogiserar mindre än i maj för ett år sedan, tillägger Rikard Larsson, bibliotekarie och ansvarig för teaterdelen av bibliotekets litteratursamlingar.

Bild på Kerstin Carpvik, Lena Nettelbladt och Rikard Larsson

Allmänt bibliotek Kerstin Carpvik, Lena Nettelbladt och Rikard Larsson i biblioteket med sina stora samlingar för utlån av pjäsmanus och noter i olika genrer, samt litteratur och tidskrifter om musik och teater. Foto: Helén Andersson

Oförändrad service

Musik- och teaterbiblioteket är en del av Statens musikverk och ska bland annat arbeta för att bevara, främja och tillgängliggöra teaterns, dansens och musikens kulturarv. Det handlar om noter, teatermanus, musik- och teatervetenskaplig litteratur, arkivmaterial med rariteter som autografer, skisser, brev och fotografier. Uppdraget gäller såväl mot andra bibliotek, mot allmänhet och mot professionerna inom musik, teater och dans, som till studenter och forskare.

– Trots kulturarvet är vi inget pliktbibliotek, betonar Kerstin Carpvik. Vi köper in mycket svenskt nutida både inom musiken och teatern, och många kompositörer och manusförfattare skickar sina alster till oss. Men det är absolut inget tvång.

I diskussionerna både före omorganisationen och efter neddragningarna, har det var mycket fokus på att servicen ska vara den samma. I sammanhanget har det oftast handlat om bibliotekets öppettider som idag sträcker sig till 26 timmar i veckan, något som personalen länge har velat utöka.

– Det finns inte på kartan längre, menar Lena Nettelbladt.

– Eftersom vi blivit färre har vi tvingats till omdisponeringar i arbetet vilket i sin tur i stället drabbar våra låntagare med bland annat längre framtagningstider, tillägger Rikard Larsson som tycker att det i bra service också ingår att tillhandahålla en uppdaterad samling där katalogiseringen är en viktig del.

– Jag har 100 manus som har legat på mitt skrivbord i fem månader för att jag måste prioritera andra saker. Och så länge de ligger där betyder det att ingen har tillgång till dem.

Fjärrlån och specialkompetens

Enligt Kerstin Carpvik har Musik- och teaterbiblioteket, i förhållande till personal, den största fjärrlåneverksamheten bland alla Bibsam-bibliotek.

– Som ett specialbibliotek ska vi fungera som ett komplement till folkbibliotek och till högskolebibliotek. Skillnaden med oss är att vi tillhandahåller noter, pjäsmanus, arkivmaterial och musik- och teatervetenskaplig litteratur som inte finns på så många andra ställen.

– En av de viktigaste skillnaderna är egentligen att vi sällan köper material på efterfrågan, tycker Rikard Larsson. Vi kan köpa in saker som ingen kommer att använda förrän om kanske 30 år. Vi köper mer för framtiden, i motsats till folkbiblioteken som kanske köper mer populär litteratur som bara håller i två år.

– Och, förtydligar han, till skillnad från en del andra specialbibliotek är vårt ansvar kulturarvet och det mesta vi köper in har ett historiskt perspektiv.

En annan skillnad i jämförelse med till exempel ett folkbibliotek, är att de flesta som jobbar på Musik- och teaterbiblioteket har specialkunskaper inom området. Många har läst musik- eller teatervetenskap och några är musiker innan de läst till bibliotekarie eller arkivarie. Men ingen är bara bibliotekarie.

– Särskilt inom musiken är det viktigt att man kan se vilken tonart, hur många stämmor det är, och om det går att spela för harpa fast det står piano, säger Kerstin Carpvik som själv är utbildad musiker.

Utbud

Musik- och teaterbiblioteket finns i moderna lokaler på Torsgatan 19 i Stockholm, nära granne med Bonnierhuset. Förutom arkiv och kontorslokaler på våning tre, ligger det publika biblioteket på våning fem. Hit kommer allt från gymnasieungdomar till regissörer på Dramaten och här hittar de litteratur, manus, noter och referensmaterial från Molière till Lars Norén, schlager, visor, körverk och opera.

– I Musik- och teaterbibliotekets uppdrag står att vi ska främja ett varierat musikaliskt utbud och vi försöker bredda vårt utbud från att tidigare haft vår tyngdpunkt på det klassiska, till att vi också ska satsa på barn och unga och är väldigt stolta över våra arkivväskor. Vi har till exempel vår Jenny Lindväska med lite olika saker om henne som är packad för mellanstadiet. Ett sätt att få ut arkivmaterial som kan vara rätt hemligt annars, berättar Kerstin Carpvik.

För alla kulturskolor i Sverige är Musik- och teaterbibliotekets reperoarbank med bland annat hela orkesteruppsättningar, en ofta utnyttjad resurs.

– De lånar mycket av oss, berättar Kerstin Carpvik. Och inte bara de, många lånar av oss, tillägger hon. Vi skickar ofta ut hela orkestermaterial med ibland 80 stämmor som ska räknas. Både när de ska ut och när de kommer tillbaka. Det är ett fysiskt arbete och det gäller att ha tungan rätt i mun när man räknar.

Möjligheten att förenkla arbetet och digitalisera repertoarbanken och låta låntagarna kopiera själv, är enligt Lena Nettelbladt inget alternativ.

– Det är det här med upphovsrätten och förresten, funderar hon, skulle det inte fungera för orkestrarna med lösblad som ramlar ner från notstället.

Fakta

Musikbiblioteket bildades 1771 och var en del av Kungliga Musikaliska akademien.

Teaterbiblioteket ingick i Drottningholms teatermuseum som etablerades 1922.

2010 slogs de båda biblioteken ihop till Musik- och teaterbiblioteket som sedan 2011 är en del av den statliga myndigheten Statens musikverk.

Musik- och teaterbiblioteket är såväl ett forskningsbibliotek som ett allmänt bibliotek.

Förändringar

Omorganisationen och neddragningarna på Musik- och teaterbiblioteket handlar om att sex av 24 anställda på biblioteket har sagts upp och att biblioteket slås samman med Svenskt Visarkiv till den nya enheten Statens musikverks arkiv och bibliotek.

– Vi har väldigt olika verksamheter, vis-arkivet är mer forskningsinriktade och är inget bibliotek som lånar ut, berättar Lena Nettelbladt. Men visst kan vi samarbeta mer, men det går inte över en dag att förändra och vi måste respektera att vi är så olika.

– Men det är ett fantastiskt engagemang på den nya enheten Statens musikverks arkiv och bibliotek och vi är en underbar personalgrupp, tillägger Kerstin Carpvik. Och en omorganisation kan vara bra, men nedskärningar gör det svårare.

 

Author Description

Helen Andersson

Helén Andersson, Journalist
helen.andersson@noll27.se
0702 153616

Kultur i Väst

Postadress

Kultur i Väst
405 44 Göteborg

Besöksadress

Rosenlundsgatan 4
411 20 Göteborg

Telefon

031 333 51 00 (växel)
031 333 51 01 (reception)

E-post

redaktionen@noll27.se