STOCKHOLM Antalet arbetsplatsbibliotek har minskat över åren. Samtidigt finns det ett växande intresse för läsning och läsfrämjande insatser. Inte minst från politiskt håll. Men det krävs en bättre samverkan mellan både folkbildningen såväl som politiker och företag för att ge näring åt ett tynande fenomen.
– Från min horisont kan jag se ett växande intresse. Vi har Litteraturutredningen och det finns ett politiskt intresse. Det talas mycket om det sjunkande läsandet och konsekvenserna av detta. Detta innebär inte att det blir fler arbetsplatsbibliotek. Men det är fler som är intresserade, säger Peter Gustavsson, kulturpolitiskt ansvarig och verksamhetsutvecklare på Arbetarnas bildningsförbund, ABF.
Läsfrämjande arbete har en stark ställning inom folkbildningen. ABF har i dagsläget en bred verksamhet som kretsar kring litteratur och olika läsfrämjande insatser. Alltifrån fackliga läsombud till att ge stöd till eget skrivande. Det senaste tillskottet är Boklådan (bokladan.org), som är en digital motsvarighet till äldre tiders bokombud. Boktips och författarporträtt publiceras löpande i ett nyhetsbrev som kan sättas upp på anslagstavlor i fikarummen runtom i landet.
– Det vi också gör centralt är att arrangera ett årligt seminarium, Boken på arbetsplatsen. Sedan kan arbetet lokalt skilja sig åt. Ibland är det enstaka eldsjälar och på andra håll jobbar man med olika läsfrämjande projekt. Inom projekten försöker vi också utnyttja varandras nätverk och hitta samarbeten mellan bibliotek och andra aktörer inom folkbildningen. Vi är en del av samma rörelse, säger Peter Gustavsson vidare.
Läsning Peter Gustavsson jobbar med verksamhetsutveckling på Arbetarnas bildningsförbund ABF. Han ser ett växande intresse för litteratur och läsning. ABF jobbar aktivt med olika former av läsfrämjande projekt. Han betonar vikten av samarbete mellan folkbibliotek, företag och andra aktörer för att främja läsningen ute på landets arbetsplatser. Foto: Klas-Herman Lundgren.
Friskvård för själen
Under 2012 jobbade ABF bland annat med projektet Läsbryggan, som var ett samarbete med länsbiblioteket och folkbiblioteken i Västernorrland för att nå nya läsgrupper. Just samarbete är något han ser som en viktig förutsättning för arbetsplatsbibliotekens fortsatta överlevnad.
– Det krävs någon form av samverkan, där kanske folkbiblioteken kliver in som spindeln i nätet. Biblioteken är inte de enda aktörerna, men de kan vara kärnan för samverkan ute i kommunerna, fortsätter Peter Gustavsson.
För ett fungerande arbetsplatsbibliotek behövs också fortbildning och medel till inköp. Sedan de statliga medlen Kultur i arbetslivet försvann har möjligheten till att söka finansiering för exempelvis ett arbetsplatsbibliotek minskat. Men när alla goda krafter samspelar kan ett arbetsplatsbibliotek bidra till ett bättre arbetsklimat.
– Att genom litteraturen ta del av vad andra tycker och tänker är kompetensutveckling. Att kunna sätta sig in i andras situationer bidrar till social kompetens. Det utvecklar också språket och det är få arbetsplatser där inte språket är viktigt. Mer kompetent personal med större livsglädje gynnar arbetsgivaren. På många arbetsplatser jobbar man med den fysiska hälsan och subventionerar friskvård och träning på arbetstid. Detta är friskvård för själen, säger han.
Nedskärningar
För drygt två år sedan publicerade Regionbibliotek Stockholm en lägesrapport för arbetsplatsbiblioteken. Svensk biblioteksförening publicerade också en rapport i början av 2000-talet. Bägge rapporterna pekar på en tynande tillvaro för landets arbetsplatsbibliotek. Ekonomiska kriser och bristande resurser för såväl bibliotek som i näringslivet, har varit bidragande faktorer bakom en successiv nedmontering av den litterära närvaron ute på arbetsplatserna. En konsekvens av ett stramare läge har också gjort att en del bibliotek börjat ta betalt för servicen. I rapporten från 2010 står Borås som ett exempel på en kommun som tidigare erbjudit den här typen av utåtriktad verksamhet gratis. Nu har också Borås börjat fakturera. Antalet arbetsplatsbibliotek i kommunen har på tre år sjunkit från 16 till 4.
– Under den ekonomiska krisen på 90-talet började biblioteken ta betalt och det var många arbetsplatsbibliotek som försvann. Men det här är faktiskt inte en service till företagen utan till personalen. Inom lo-yrkena finns många läsovana och detta är ett sätt att nå de som inte annars skulle ta sig till biblioteket, säger Peter Gustavsson.
Author Description
