GÖTEBORG Kulturminister Lena Adelsohn-Liljeroth presenterade idag litteraturpropositionen på årets Bok & Bibliotek. Digitaliseringen ses som en viktig framtidsfråga. Kungliga biblioteket förslås få två miljoner för att öka möjligheterna för folkbiblioteken att arbeta aktivt med e-böcker. Men frågan om momsen på e-böcker och bibliotekens kostnader för utlåning av e-böcker får ingen konkret lösning.
– Vi fick argumentera för 6 procent moms på ljudböcker. Nästa steg är e-böcker. En bok ska vara en bok oavsett om det är en ljudbok, pappersbok eller e-bok, säger kulturminister Lena Adelsohn-Liljeroth, utan att kunna ge några klara besked på när vi kan se en lägre moms på e-böcker.
EU-kommissionen har tidigare ifrågasatt Sveriges låga moms på ljudböcker och hävdat att den inte skulle vara förenlig med direktivet för mervärdesskatt. Men regeringen fick klartecken av EUs finansministrar 2009. Lena Adelsohn-Liljeroth kommenterade då att det var det var ett viktigt steg för spridningen av litteratur och läsning.
Digital tillgång
I litteraturpropositionen som presenterades idag, slår regeringen ytterligare ett slag för litteraturen och läsningen. Med avstamp i den tidigare litteraturutredningen pekar man ut digitaliseringen som en av de viktigaste frågorna för den framtida bokbranschen. Något som, enligt både litteraturutredningen och nu propositionen, påverkar såväl bibliotek och bokmarknadens aktörer som upphovsmännens villkor och individuella läsvanor. Kungliga biblioteket, KB, föreslås i det här sammanhanget få två miljoner kronor under 2013 för att inleda försöksverksamhet med syfte att göra de möjligt för externa distributörer att tillgängliggöra e-böcker via den nationella katalogen Libris. Det handlar även om att KB ska säkerställa att upphovsrättsligt fri e-litteratur ska finnas tillgängligt via Libris. Förslaget tar avstamp i förstudien Sammanhållet nationellt system för distribution av e-böcker som KB presenterade tidigare i våras. ”Att vidareutveckla dessa möjligheter skulle dels kunna ge biblioteken enklare tillgång till fri litteratur, dels bidra till att bryta upp den dominans som en distributör av kommersiell elektronisk litteratur har idag..”, skriver man i propositionen. Detta menar man även skulle ge biblioteken ökad kontroll över kostnaderna och skapa bättre möjligheter att välja sitt utbud.
Ersättningsmodeller
Samtidigt som propositionen förslår insatser för att stärka tillgången på e-böcker, så ger man ingen större näring åt en central lösning för en fungerande ersättningsmodell för biblioteken när det gäller utlåningen av e-böcker. Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, har tidigare förklarat sig villiga att företräda kommun- och landstingsdrivna bibliotek i i förhandlingarna med rättighetsinnehavarna för e-böcker.
– SKL ställer sig positiva till den här uppgiften och det är en bra utgångspunkt, säger Lena Adelsohn-Liijeroth.
Propositionen betonar att de litterära upphovsmännens villkor är avgörande för att det ska finnas tillgång till ett rikt utbud av kvalitetslitteratur. Regeringen förslår att inriktningen för den framtida biblioteksersättningen ska vara att litterära upphovsmän ska ersättas för att deras verk lånas vid folk- och skolbibliotek. Däremot skjuter regeringen fram grundbeloppets storlek till en framtida förhandling med upphovsmannaorganisationerna. En framtida överenskommelse bör, enligt förslaget, även innefatta att beslut om ersättningens storlek ska fattas för längre tidsperioder än idag.
Stärkt regional och lokalt arbete
Vidare föreslår regeringen att litteraturen och det läsfrämjande arbetet ska stärkas på regional och lokal nivå genom att det från och med 2015 ska ingå som en del av det statliga stödet i kultursamverkansmodellen. Folkbiblioteken pekas ut som särskilt betydelsefulla i det läsfrämjande arbetet och att de ofta samarbetar med skolor, skolbibliotek, förskolor, barnavårdscentraler och andra aktörer. Folkbiblioteken ses som en motor i det läsfrämjande arbetet. Däremot pekar propositionen på brister i samordningen och att vissa insatser därför har blivit begränsade. För att råda bot på detta föreslår regeringen nu att litteratur- och läsfrämjande arbete ska bli tydligare delar av de regionala kulturplanerna.
Läs mer
Framsidan har tidigare skrivit om e-boksutvecklingenLäs mer om förstudien Sammanhållet nationellt system för distribution av e-böcker här
Läs mer om SKL och förhandlingsrollen här
Nationella mål
Statens kulturråd föreslås få en samordnande roll för läsfrämjande insatser av nationellt strategiskt intresse. I linje med detta fick också Statens kulturråd ett ökat anslag med 15 miljoner kronor årligen från 2014 i årets budgetproposition. Sammantaget samlar litteraturpropositionen Läsa för livet sina insatser under nationella mål för det litteratur- och läsfrämjande arbetet. Det handlar övergripande om att ”alla i Sverige ska, oavsett bakgrund och med utgångspunkt i vars och ens särskilda förutsättningar, ges möjlighet att utveckla en god läsförmåga och ha tillgång till litteratur av hög kvalitet.”
Author Description
