Läsning i fokus på årets Bokmässa

GÖTEBORG För 29:e året i rad är Bokmässan i Göteborg i full gång och mycket handlar förstås om läsning.

Förutom att kulturminister Lena Adelsohn-Liljeroth under torsdagen presenterade litteraturpropositionen handlade många seminarier och monterprogram om läsning på olika sätt och många tar avstamp i den debatt som litteraturutredningen utlöst om sjunkande läsning bland barn och unga. Och av de samtal det gick att avlyssna i den enorma trängseln inför varje seminarium i ämnet, är det ingen brist på vare sig engagemang eller intresse ute på fältet.

Men läs då unge

Ett av mässans första seminarier i ämnet var bokad till den största konferenssalen och var näst intill fullsatt. Under rubriken ”Men läs då unge” pratade Svenska Dagbladets kulturchef Daniel Sandström med Johanna Koljonen, författare, Ann Steiner, lektor i litteraturvetenskap och Magnus Persson, professor i litteraturvetenskap. Utgångspunkt för samtalet var hur samhället på sikt påverkas av en minskande läsförståelse och bland annat Ann Steiner konstaterade att höjd läsförmåga borde vara ett nationellt mål.

– Det är en överlevnadsfråga där vi borde ompröva folkbildningen. 15 miljoner till läsfrämjande insatser löser inte allt, sade hon och syftade på litteraturpropositionen som presenterats tidigare under dagen. Om tio år har vi en förändrad medial situation och kommer att se på läsning på annat sätt. Men, fortsatte hon, läsfrämjande projekt kommer att behöva så länge det finns behov.

Magnus Persson menade att det handlar om utbildningspolitik där det är viktigt att tänka ihop läsfrämjande och skola eftersom skolan har ett ökande fokus på mätbara bedömningar som tenderar slå sönder undervisningen.

– Det är inte lusten som gäller längre när du måste svara på tre frågor efter varje kapitel och göra fler och fler nationella prov. Lusten är grundläggande. Men jag hoppas att det om tio år finns byggda broar mellan skolbibliotek och folkbibliotek. Jag tror på en Happy End.

– Våga kom ut som bokälskare och ta ditt ansvar, uppmanad Johanna Koljonen och fick många att skratta när hon påminde om den förändrade mediavärld vi lever i genom att tipsa om ett minitest vi alla kan göra.

– Prova att lösa en hel tabloidsida i en morgontidning utan att det en enda gång rycker i mobilhanden. Jag klarar det inte, konstaterade hon. Men även ett dataspel kan leda till stort intresse för fiktion och litteratur vilket betyder ett förändrat läslandskap och jag tror att den lustläsande befolkningen hittar balansen.

Våga satsa

Ett av dagens sista seminarium tog på sätt och vis vid dagens första, det handlade om litteratur och läsfrämjande i en digital samtid och framtid. Också de medverkande var delvis de samma med bland annat Johanna Koljonen och Ann Steiner, men också Pelle Andersson, förläggare och vd Ordfront och Maria Ekendahl, projektledare Stockholms stadsbibliotek medverkade.

Och trängseln, den var lika stor och en fullsatt aula fick bland annat höra Pelle Andersson konstatera att det egentligen inte är kostnaderna som gör att vi i Sverige inte tagit e-boken till våra hjärtan.

– Det finns för lite böcker att välja bland helt enkelt. Förlagsbranschen sågade av sina egna ben när den inte vågade utveckla den digitala boken, fortsatte han. I stället gjorde vi ingenting. Förlagen måste sluta vara rädda och börja göra e-böcker.

I litteraturutredningen pekades digitaliseringen ut som en av de viktigaste frågorna för den framtida bokbranschen, och i den aktuella litteraturpropositionen har Kungliga Biblioteket bland annat fått ansvar för att digitalisera backlistlitteratur.

– Det är möjligt at det fungerar med en central distans, men jag tror att folkbibliotek i hela Sverige måste gå samman och samarbeta med både KB och SKL, menar Marie Ekendahl. Det är de lokala biblioteken som har kontakt med låntagarna.

– Internetbokhandlarna borde satsa, fyller Ann Steiner i. De har inget att förlora.