Mera till samma?

Läsandet förändras också över tid och idag läser vi på många olika sätt. Med e-böcker når vi kanske andra grupper än de som lånar pappersböcker på biblioteken. Lokala undersökningar i några Stockholmskommuner pekar åt det hållet. Däremot visar som-institutets senaste stora undersökning att eboksläsarna tvärtom inte skiljer sig från de som läser pappersböcker eller från våra bibliotekslåntagare. Den senaste folkbiblioteksstatistiken visar att antalet individer som besöker och använder våra bibliotek sjunker stadigt över tiden. Ändå är totalen gällande både besök och utlån relativt stabil på en hög nivå. Det är tydligt att de som använder våra bibliotek ökar sin användning. Så länge jag kan minnas har biblioteken arbetat för att nå nya låntagare. Men det verkar som att vi snarare ger mer till samma.

Om vi ser till rummet, utbudet och kompetensen så finns det mycket att göra för att nå nya grupper. Det kanske krävs att vi lyfter oss utanför bibliotekslokalen och söker upp användarna. Det har byggts många nya stora bibliotek men kanske kommer det framöver att satsas på mindre varianter som ligger där folk finns. I Göteborg finns 300m2, om än tillfälligt. I Stockholm har vi Sture och från 1 september Slussenbiblioteket. Vi ser också att antalet event på biblioteken ökar kraftigt. Det bidrar idag starkt till att folk kommer till biblioteken.

Ska vi nå nya grupper så måste personalen bli aktiva läsarfrämjare och då måste vi kunna möta användarna på deras villkor samtidigt som vi ska förädla vår kompetens gentemot de grupper som håller oss under armarna.

Ibland hör jag 40-åriga män säga att de inte hinner läsa eftersom det är så mycket med karriären och allt annat i livet. De här männen är viktiga för flera av dem har barn i åldrar där de börjar lära sig språket och börjar läsa. Forskaren Gunilla Molloy vid Stockholms universitet skrev i dn 8 april i år att pojkar läser bara om män också läser. Det är en stark inriktning på att skolan ska lösa mycket men Molloy menar att vuxna i det omgivande manssamhället måste visa att det är viktigt att läsa annars gör inte sönerna det. Visst borde vi hinna läsa och ändå träna, skjutsa barn till olika aktiviteter, få i båten och göra karriär.

Regionbibliotek Stockholm har precis avslutat ett projekt ”Att läsa är också en sport” där vi genom de lokala biblioteken tillsammans med sisu-utbildarna bjöd in pojkgrupper till biblioteken. Det blev alltså ett träningspass på bibblan. Där fick de ta del av en utställning gjord av Riksidrottsmuseet med bland annat filmade intervjuer med läsande idrottsstjärnor, lyssna till läs-ambassadören Johan Unenge, bokprat och få en bokpåse. Precis som på träningarna var flera pappor med och några uttryckte sin förståelse för varför det är viktigt att även de läser. Det görs en del sådana här försök från biblioteks sida att samverka med idrottsföreningar och det är ett sätt att nå gruppen pojkar.

Biblioteken arbetar fantastiskt med barn och unga men sämre med vuxna. Ett sätt att få fler vuxna att läsa är att försöka närma sig arbetsplatserna. Ett lyckat initiativ är Vägkrogsbiblioteken som har tio år på nacken och som startades av fackförbunden Transport och Handels men utan någon inblandning från bibliotekens sida. När det första vägkrogsbiblioteket invigdes rapporterades det om detta i

Dagens Nyheters bilaga Motor. När vi lät Nina Frid, utvecklingsledare i Huddinge, göra en studie vad gällde arbetsplatsbibliotek så var det noll intresse bland landets folkbibliotek. Varför är det fel att försöka nå vuxna på deras arbetsplatser? Det behöver inte vara samma upplägg som på 70-talet eftersom arbetsplatserna är annorlunda idag. Tvättstugebibliotek är ett annat sätt som har utvecklats runt i landet. abf har tillsammans med Författarförbundet, Dyslexiförbundet, En bok för alla, fackförbund och andra startat ett läslyft för att öka läsandet. Det är bara för biblioteken att haka på och försöka skapa nya sätt att nå nya grupper.

För visst ska vi ge mera till samma men vi ska även ge mera till flera.

Text: Krister Hansson