GÖTEBORG Skolbibliotekens situation och framtid kommer att diskuteras på många seminarier på höstens Bokmässan i Göteborg. Bland annat kommer Kungliga biblioteket, KB, tillsammans med Malmö stadsbibliotek att presentera den kartläggning de gjort av en till synes rörig skolbiblioteksfråga.
Sedan årsskiftet har Malin Gillberg från Malmö stadsbibliotek och Elin Lucassi från kb jobbat med att kartlägga vilka intressenter det finns i skolbiblioteksfrågan, vilka det är som har mandat i frågan och vilka som kan agera i frågan.
– Vi har bland annat tittat på vad de olika aktörerna sagt om skolbibliotek, berättar Malin Gillberg. Och det är väldigt tydligt att när skolan uttalar sig har de ett skolperspektiv, och när biblioteket uttalar sig har de ett biblioteksperspektiv. Det händer att de möts, men för det mesta är det mest krockar.
Samarbeta mera Malin Gillberg menar att skola och skolbibliotek har samma målgrupp i eleven och att de behöver arbeta närmre varandra.
Kartläggning
Kartläggningen startade i samband med kb:s förändrade uppdrag som också inbegriper skolbiblioteken, och tillsammans med Malmö stadsbibliotek satte de sig ner och funderade över vad det egentligen är som efterfrågas vad gäller skolbiblioteksfrågan.
– Det blev väldigt tydligt att det saknas riktlinjer, säger Malin. I Skollagen är det väldigt mycket fokus på lokalen och enligt skolbiblioteksstatistiken som kb tagit fram är det väldigt, väldigt många som fortfarande saknar skolbibliotek helt.
Malin Gillberg och Elin Lucassi valde att titta på alla de anser vara verksamma inom området från beslutande politiker till skolbibliotekarier och lärare.
– Egentligen är det ju ganska enkelt när det bara är två som ska mötas, skola och biblioteksvärld. Ändå är det en sådan komplex fråga, menar Malin och berättar hur de dammsugit alla tänkbara dokument på vad som sagts eller skrivits i frågan i jakt på uttalande från alla håll. De har tittat på vad som publicerats på webben, de har sökt i artikeldatabaser, de har gått till offentliga dokument som skol- och biblioteksplaner och de har läst skrifter och uttalande från intresseorganisationer som Svensk biblioteksförening och dik.
– Ändå är det ingen heltäckande kartläggning, påpekar hon. Den innehåller inte allt som sagts av alla utan det är ett urval av så mycket som möjligt av det vi hunnit samla in. Vad vi ville var att få en bild av den signal de berörda officiellt visar utåt.
Huvudspår
Under arbetet med kartläggningen valde Malin Gillberg och Elin Lucassi att rikta in sig på skolledarna som en huvudmålgrupp eftersom de sett tydliga signaler av oro från den gruppen. Många skolledare och rektorer har ingen kunskap om skolbibliotek och plötsligt har de ett krav på sig de inte kan hantera.
– Det slutgiltiga mandatet ligger hos skolledaren och för att visa att det är de som måste ta sitt ansvar vill vi trycka extra på det, säger Malin. Det var ett av huvudspåren vi kom fram till, fortsätter hon. Det andra spåret är bemanningsspåret, att det måste finna kompetent personal i ett skolbibliotek, och det är skolledarna som ansvarar för detta.
Samtidigt menar många att är lagen är uddlös som bara säger att det ska finnas ett skolbibliotek inom rimligt avstånd och att det ska finnas resurser. Skolinspektionen har inget vasst vapen att ta till och det rör till det för både skolbibliotekarier och skolledare, menar Malin.
– Vår kartläggning handlar ju egentligen om vad intressenterna sagt om vad som är väl fungerande skolbiblioteksverksamhet och vi har ju inte undersökt huruvida de har ett skolbibliotek eller hur de ser på det. Och vi har sett att det finns en enorm spännvidd, inte bara mellan resurser och förutsättningar, utan att skolan tänker på ett sätt och biblioteket på ett annat. Vi menar att det är viktigt med samarbete, att skolbiblioteken inte är en separat del. Och kunde det formuleras från politiskt håll skulle det få större genomslag och göra det lättare att starta upp arbetet.
Uppföljning
Malin ser kartläggningen som ett första steg och hoppas nu att de ska få möjlighet att fortsätta sitt arbete med en genomlysning på vad som faktiskt görs runt om i landet. Kanske i form av ett antal skrifter med goda exempel som kan fungera som stöd för skolledare.
– Det får inte bli en checklista, utan mer inspirerande tips på hur man kan arbeta för att känna sig mindre osäker som skolledare och kanske lite stärkt som bibliotekspersonal.
Author Description
