Kulturhus på brukarnas villkor

MALMÖ Under dag två på konferensen ”Folkbiblioteken som kulturhus – en utvecklingsväg för folkbiblioteken” bjöds det på övergripande perspektiv på idén om kulturhus utifrån en dansk horisont. Brukarnas engagemang är viktigt. Men det måste vara ett engagemang på brukarnas villkor.

Danska bibliotek verkar i ett sammanhang som inte är helt olikt tillvaron på den här sidan av Öresundsbron. Populära institutioner som bär stora delar av det lokala kulturlivet. Samtidigt står de även inför liknande utmaningar i termer av minskade utlån och ekonomiska svångremmar. Utmaningar som också kräver olika former av nytänkande.

– Det nya är biblioteket som ett performativt rum och det är spännande i förhållandet till tanken om biblioteket som kulturhus, säger Henrik Jochumsen, lektor på Det informationsvidenskaplige Akademi i Köpenhamn.

Förhandlingsbar tradition

Han talar vidare om utmaningarna att möta dagens digitalt infödda och skapa ett bra samspel mellan det virtuella och fysiska biblioteket. Biblioteken befinner sig idag i ett något vacklande förhållande till sin tradition. Utifrån sociologen Anthony Giddens tankar om tradition talar Jochumsen om att allt idag är förhandlingsbart. En så till synes enkel sak som att gifta sig är idag inte bara ett slags kontrakt mellan en man, en kvinna och någon högre makt i from av religion eller institution. Det finns en rad varianter av ett äktenskap. På motsvarande sätt finns det en rad varianter av vad som kan vara ett bibliotek, som alla är mer eller mindre förhandlingsbara. Detta, menar Jochumsen, skapar en institutionell osäkerhet kring visionen om vad ett bibliotek ska vara. Han ser i detta sammanhang en risk för att personalen springer på alla bollar, inte minst när det finns pengar.

Bibliotekens olika rum

Han har varit med och tagit fram en modell för hur man på olika sätt kan resonera kring bibliotekets roll och funktion. Modellen bygger på att det i biblioteket finns ett rum för inspiration, ett rum för att lära, ett mötesrum och slutligen ett performativt rum. Utifrån dessa rum kan biblioteket jobba med att stärka såväl individuell kunskap och erfarenhet, som att jobba med att stödja ett engagemang för att uttrycka sig kreativt och öka människors möjligheter att delta i samhället genom empowerment. Inte minst kan det performativa rummet vara intressant i förhållandet till kulturhustanken. Det handlar nämligen om att främja det kreativa biblioteket, som ett rum för skapande.

– Det intressanta är att fråga sig vilken roll det performativa rummet kan ha för medborgarna i lokalsamhället, säger Henrik Jochumsen.

Han tar även utgångspunkt i det amerikanska företaget Build a Bear, där barn får göra sina egna nallebjörnar i affären, vilket förstärker upplevelsen av köpet.

– Det är ju ett väldigt amerikanskt koncept. Men det är ändå intressant att fråga sig hur det performativa rummet kan bidra till att stärka själva upplevelsen av biblioteket, fortsätter han.

På brukarnas villkor

Lite senare under eftermiddagen problematiserade Pernille Drost, tidigare ordförande i danska Bibliotekarieförbundet, själva idén om kulturhusets deltagarbaserade utgångspunkt. När inte längre samlingarna är den bärande tanken, börjar vi prata om kulturhus och medborgarnas engagemang, framhäver Pernille Drost.

– Vi vill få in medborgarna och civilsamhället i biblioteket. Varför diskuterade vi inte detta på 80-talet när vi hade pengar? När vi nu inte har pengar ska vi involvera medborgarna och skapa delaktighet, säger hon vidare.

Pernille Drost är bland annat kritiskt till att engagera frivilliga för att utföra olika typer av arbetsuppgifter eller hålla nedläggningshotade filialer öppna. Detta har skett på många håll i Storbritannien och även i Danmark. Något hon menar kan få konsekvenser för biblioteksutvecklingen.

– Det handlar ofta om att upprätthålla något som det alltid har varit. Vilken kraft och vision har en pensionerad bibliotekarie, en prost eller lärare kring att utveckla biblioteket? frågar hon sig.

Hon är samtidigt positiv till idén om kulturhus. För Pernille Drost handlar det om att bygga bra relationer på medborgarnas villkor. Det får inte handla om att fylla luckor i bibliotekariernas egna kompetenser, utan ett frivilligt och kravlöst engagemang driven ur en lust att vara en del av verksamheten.

– Det måste finnas en frivillighet i uppgiften, i det som brukarna gör och inte någon politisk legitimering för att få fler brukare genom dörren. Ibland måste man komma ur sin kommunala kontext och tala om för politikerna att det handlar om att skapa relationer med respekt för civilsamhället och medborgarna, säger Pernille Drost.

Author Description

Fredrik Svedemyr

Fredrik Svedemyr, Journalist
fredrik.svedemyr@noll27.se
0702-82 30 59

Västra Götalandsregionen Förvaltningen för kulturutvecklng

Postadress

Regionens hus
405 44 Göteborg

Besöksadress

Bergslagsgatan 2
411 04 Göteborg

Telefon

031-333 51 00 (växel)
010-441 42 00 (växel)

E-post

redaktionen@noll27.se
Tillgänglighet