MALMÖ Biblioteket som kulturhus har genom åren varit ett återkommande begrepp inom såväl forskning, praktik som politik. I går invigdes en tvådagarskonferens i Malmö kring just kulturhustanken. En del handlar om att bekräfta verksamhet som redan görs. Annat handlar om att skapa kreativa möten och skapa nya roller för biblioteket.
Begreppet kulturhus kan betyda mycket. I någon slags generell menig är det ett hus som innefattar många olika verksamheter som bibliotek, konsthall eller teater. Även om det finns olika verksamheter under samma tak, är det inte alltid givet hur dessa samspelar med varandra. Men själva idén om kulturhus är inget nytt. Kulturhustanken, precis som stora delar av kulturpolitiken, har sina rötter i Frankrike. Jenny Johannisson universitetslektor på Högskolan i Borås inleder konferensen med att tala om kulturhuset i en kulturpolitisk kontext. Hon talar om kulturhustanken som slog fel i Frankrike i skarven mellan 50- och 60 talet. Den franske kulturministern André Malraux ville demokratisera kulturlivet genom att få fler människor att ta del av kultur i någon slags idé om kulturhus. Det visade sig dock slå fel. Istället för att tillgängliggöra kulturen för fler, visade det sig senare att det fortfarande var samma människor som tog del av konst och andra kulturella uttryck. Jenny Johannisson beskriver sedan hur idén om en kulturell demokrati växer fram under 70-talet, som mer handlar om att skapa ett deltagande, om att låta medborgarna själva bli medskapare. Det uppstår här en kulturpolitik på två ben.
– Det blir ett stöd till professionella utövare samtidigt som medborgarna med offentliga medel ska utöva och skapa själva. Det påverkade kulturhustanken genom att det även blev ett hus för deltagande, säger hon.
Hon pekar vidare på tidigare forskning som visar olika föreställningar kring bibliotek. Bland annat talade man under 70-talet om biblioteket som allaktivitetshus, fast med en dragning åt det politiska deltagandet, ett forum för samtal och där biblioteket skulle tillåtas vara kontroversiellt i någon mening. Andra föreställningar om bibliotek handlar om förmedling av såväl böcker som information. Jenny Johannisson talar om att kulturhustanken kan bli ytterligare en diskurs i samtalet kring bibliotekets roll.
Att medvetandegöra
I Sverige tar sig kulturhustanken bland annat sig uttryck i kultursamverkansmodellen. I avisktsförklaringen mellan Statens kulturråd och Region Skåne, lyfter man fram ambitionen att utveckla biblioteken mot kulturhus. Samtidigt framhäver Jenny Johannisson att mycket av det som beskrivs inom ramen för den här tanken, är sådant som biblioteken på lokal nivå redan arbetar med.
– Det kanske mer handlar om att medvetandegöra på regional nivå vad biblioteken jobbar med på kommunal nivå. Bibliotek som kulturhus är ett stort uppdrag. Men med tanke på att många bibliotek redan jobbar som kulturhus, borde ni vara stolta, säger Jenny Johannisson.
I verkligheten
För att illustrera en del exempel i den så kallade verkligheten, presenterades under eftermiddagen tio projekt från tio olika bibliotek runtom i Skåne. Bibliotek som har sökt pengar från Kultur Skåne för att på olika sätt ger näring åt bibliotekens utveckling mot kulturhus. En del projekt har handlat om att jobba med film och rörlig bild, andra om att hitta former att jobba med ny teknik och en tredje kategori har handlat om att jobba med kultuhustanken för att nå nya målgrupper. Bland annat jobbade biblioteket i Landskrona med att fånga berättandet genom spel. Tanken var att barnen i slutändan skulle få skapa sina egna dataspel.
– Men vi fick ta ett steg tillbaka och började jobba med brädspel. Det roliga var att berättandet ibland tog över. Från brädspel tog vi sedan steget vidare och skapade dataspel, berättar Maria Eriksson på Landskrona bibliotek.
I samarbete med företaget Unsworn industries utvecklade man senare i projektet ett webbaserat program eller spelmotor där barnen kunde först rita sina egna figurer och banor för att sedan scanna in och använda i själva spelet.
Fakta
Konferensen ”Folkbiblioteken som kulturhus – en utvecklingsväg för folkbiblioteken” arrangerades av Svensk biblioteksförening och Region Skåne/Kultur Skåne.
Läs mer om utvecklingen av kulturhustanken på Kultur Skånes hemsida här
– Vi ville behålla berättandet och kreativiteten i att skapa med penna och papper. Vi har helt enkelt velat möta barn på deras arena och ta till vara på ett intresse för att se vilka beröringspunkter som finns mellan spel och bibliotek, säger Maria Eriksson.
Author Description
