Unga i läsningens förändrade landskap – konferens i Lund

LUND En manual för en digitalbox kan vara svårforcerad för någon som inte känner sig hemma i teknikens vokabulär. På motsvarande sätt kan en skönlitterär text vara svår terräng för en 15 årig kille som mest är intresserad av mopeder. Samtidigt är manliga förebilder en nyckel till att få unga pojkar att läsa. Läsningen är också under ständig förändring. Detta var något ur innehållet i Kulturrådets konferens Unga läsare i Norden.

Gunilla Molloy på Stockholms universitet har över 30 års erfarenhet av läraryrket och har senare även forskat kring pojkars läsning. När hon var färdig med sin avhandling fick inom ramen för sin forskning undervisa en högstaideklass från och fördjupa sin förståelse för hur unga pojkar förhåller sig till läsning. Gunilla Molloy talar om att det ett begrepp som ”literacy”, som lite förenklat handlar om läsförståelse, är ett vidare begrepp och en social kompetens. Det finns olika former av ”literacy” som är kopplad till de olika världar vi befinner oss i. Det kan finnas ett sätt att förhålla sig till texter beroende på om du befinner dig i skolan, hemmet, jobbet eller i något annat sammanhang. Det uppstår, enligt Gunilla Molloy, också ett maktförhållande mellan de olika typerna av ”literacy”. I hemmet kan en form uppmuntras, samtidigt som den som härskar i skolan är den som är tongivande för betyget.

– Det måste ske en förhandling mellan de olika områdena, säger Gunilla Molloy.

En pojke som på olika sätt visar ett lågt intresse för läsning och har svårt för att formulera sig i olika övningar kring skönlitterära texter, kan exempelvis skriva väldigt narrativt och argumenterande kring hur han trimmar sin moped.

– Pojkar läser och skriver på ett annat sätt, säger Gunilla Molloy vidare.

Konstruerad manlighet

Hon pekar även våra värderingar och attityder styr hur vi ser på olika typer av läsning och läsförståelse, vilket kan ta sig uttryck i att vi tar avstånd för vissa typer av ”literacy”. Samtidigt uppvisar pojkarna i hennes studier ett tydligt avståndstagande av allt som uppfattas som feminint. En idé om en konstruerad manlighet förenar dessa unga pojkar, vilket också gör det svårt för dem att exempelvis läsa och reflektera kring böcker som de uppfattar som tydligt feminina. Här menar Molloy att det vilar ett stort ansvar på främst pappor att skapa förebilder som kan lägga grunden för deras läsning.

– Ur ett genusperspektiv finns en icke-diskuterad faktor. Bakom varje pojke finns en manlig förebild, en pappa, en farbror, en farfar, som de konstruerar sin manlighet efter, säger Gunilla Molloy.

Förändrat landskap

Läsningen är också under förändring. Litteraturvetaren Ann Steiner från Lunds universitet, talar om läsning i olika medier. Hennes utgångspunkt är att vad vi än håller i våra händer för läsning, så får det betydelse. Unga läser idag på smarta telefoner och andra typer av skärmar. Den tryckta boken är fortfarande det överlägsna formatet för längre reflekterande läsning av skönlitteratur. Samtidigt är Ann Steiner noga med att inte lägga för höga värderingar i valet av format för läsning.

– Den tryckta boken är fortfarande det överlägsna formatet för längre texter. Det kommer inte upp massa Facebookuppdateringar eller annat som stör. Andra medier kan ha fördelar i samspelet mellan text och bild. Den tryckta boken är inte det primära mediet för en 15- åring idag. Det behöver inte finnas ett motsatsförhållande, att bara för att man sitter framför en skärm är man en sämre läsare, säger hon.

Ungdomar konsumerar olika typer av berättelser. Det kan handla om film. Det kan även vara berättelser om berättelser, så kallad ”fanfiction”, publicerade på en sajt för exempelvis hängivna Harry Potter-fan. Ann Steiner menar att det inte går att säga att den ena eller andra ingången till läsning har någon negativ påverkan för ungas läsning. Det är däremot en förändring av vad unga läser och hur de hittar sådant de vill läsa.

En central fråga i sammanhanget hur man idag synliggör berättelserna i dess olika former. Urval har blivit viktigt. Ann Steiner refererar till en kanadensiskt studie som pekar på att kompisar har det största inflytandet när det gäller att öppna dörren till en läsupplevelse.

– Här finns det också ett slags glapp mellan den fostrande världen i form av skola, föräldrar eller bibliotek och vad unga vill läsa. Det gäller att hitta ingångar utifrån den värld unga befinner sig i, säger Ann Steiner.

Author Description

Fredrik Svedemyr

Fredrik Svedemyr, Journalist
fredrik.svedemyr@noll27.se
0702-82 30 59

Västra Götalandsregionen Förvaltningen för kulturutvecklng

Postadress

Regionens hus
405 44 Göteborg

Besöksadress

Bergslagsgatan 2
411 04 Göteborg

Telefon

031-333 51 00 (växel)
010-441 42 00 (växel)

E-post

redaktionen@noll27.se
Tillgänglighet