KARLSBORG Verkligheten i många kommuner är att det sällan finns tid till reflexion eller för att dra sig undan och smida en plan. Karlsborg är en av tio kommuner utan en antagen biblioteksplan. Men arbetet på biblioteket är långt ifrån planlöst. Här råder full verkstad. Samtidigt efterlyser man ett tydligare regionalt stöd för det pågående planarbetet.
Dagen för stormen Sven ligger det ett grått skimmer över Karlsborg. På huvudbiblioteket vid väg 49 några hundra meter från busshållsplatsen är det i dubbel bemärkelse lugnet före stormen. En dam med några kassar står vid disken och en av bibliotekets många stammisar hälsar glatt och går in.
– Vi får väldigt mycket beröm för vårt arbete. Vi har en hög servicenivå och ett gott bemötande trots att vi inte har en biblioteksplan, säger kultur- och fritidschef Kerstin Lorentz.
Lugnet kring disken är kanske mer ett undantag än en regel. Biblioteket har en rad olika aktiviteter och arrangemang som inte bara utspelar sig på biblioteksgolvet. Personalen samarbetar med fritidsgården såväl som andra delar av den kommunala verksamheten. Inte minst har samarbetet med skolan stärkts sedan kravet på skolbibliotek skärptes i skollagen.
– Vi har börjat lite i andra ändan genom ett avtal med barn- och utbildningsnämnden om skolbibliotek. Det kom till för de inte hade något skolbibliotek. Det kan mycket väl vara en början till ett samarbete kring en biblioteksplan, säger verksamhetsansvarig för biblioteken Britt Viktorsson.Inventerat läget
Hon tillträdde för drygt tre år sedan och i samband med det tog hon också tag i ett förarbete till biblioteksplanen.
– Det började storstilat när jag tillträdde. Det ligger en mapp här, där det står Karlsborgs biblioteksplan. Jag började med att inventera vad andra har gjort. Det var en upplevelse. Det har gjorts på otroligt många olika sätt i andra kommuner. Det är alltifrån att en ensam person har skrivit en biblioteksplan till att det har varit en grupp med representanter från andra förvaltningar i kommunen, säger Britt Viktorsson vidare.
I dagsläget finns det ett politiskt beslut på själva arbetsprocessen kring biblioteks-
planen. Tanken är just att involvera ett flertal förvaltningar. I samband med skolbiblioteksfrågan har man bildat ett biblioteksråd med representanter för både skolan och biblioteken. Förhoppningen är att kunna skapa en bred förankring kring arbetet och ta fram ett dokument som också blir klubbat i kommunfullmäktige.
– Det blir en annan tyngd jämfört om det bara är ett dokument taget av kultur- och fritidsnämnden. Det är så många resonerar som redan har sina biblioteksplaner klubbade i fullmäktige, säger Britt Viktorsson.
Pressad verksamhet
Att planen inte kommit på fullmäktiges bord tidigare är närmast en spegling av den verklighet som gestaltar sig på många bibliotek. Kerstin Lorentz var tidigare bibliotekschef och ser hur uppgifterna stadigt ökar.
– Om nu Britt har en mapp hade jag en kartong. Vi är en oerhört slimmad organisation. Vi jobbar i verksamheten hela tiden. Det finns ingen tid för reflektion. Vi är nu en kultur- och fritidsförvaltning och vi jobbar med fritidsgården, vandringsleder, höstlovsaktiviteter och en rad andra saker. Det finns ingen tid för den här typen av arbete. Vi blir dessutom uppätna av administrativa system, säger hon.
Efterlyser stöd
Samtidigt efterlyser Kerstin Lorentz ett tydligare regionalt stöd för arbetet med biblioteksplaner.
– Jag har alltid tyckt att Kultur i Väst skulle vara ute mycket mer och jobba på fältet. Om jag tänker vidare i det här spåret. Varför skulle vi inte kunna få lite hjälp att komma igång med det här. Ett processledningsstöd från Kultur i Väst. Jag tycker de kunde vara mer offensiva, vara ute i verksamheterna och ge stöd. Det saknar jag. Jag tycker de är jätteduktiga på Kultur i Väst, det är inte det. Men Jag tror man inte alltid vet hur det funkar i en del kommuner, säger hon vidare.
Det finns i dagsläget ingen spikad tidsplan för när biblioteksplanen kommer ligga på bordet. Britt Viktorsson ser dock goda möjligheter till kreativ samverkan både regionalt och i det så kallade klustret, som är en form av delregional samverkan mellan olika kommunala folkbibliotek.
– Det kommer nog mer. Lagen har skärpts nu och det ska finnas en biblioteksplan. Vi har pratat om det i vårt kluster, att vi ska ge varandra stöd och hjälp i det här. Det är många som står inför att revidera sina planer. Vissa är urgamla. Kan vi hjälpa varandra och om det inleds med ett regionalt möte vore det suveränt, säger hon.
Betydelsen av en plan
Tills vidare jobbar man med så kallade styrkort och mäter framgång i bland annat besökssiffror och utlån. Bibliotekslagens övriga paragrafer och intentioner styr i hög grad verksamheten redan. Kommunen har också gjort Barnkonventionen till en del av de kommunala styrdokumenten. De flesta i personalen känner en slags grundläggande trygghet i sin yrkesroll. Det blir verkstad även utan en plan. Det stora värdet med en biblioteksplan ligger, enligt Britt Viktorsson, mer på det visionära planet.
– Det som finns i lagen är sådant vi pratar om på våra arbetsplatsträffar hela tiden. Vi vill att alla ska få känna läsglädjen och de som inte har upptäckt den än ska få stöd att göra det. Det är en demokratisk rättighet. Det känns som verkstaden är det mest primära. Jag tror vi känner så hela personalen. Det är det här vi ska göra och inte sitta fila på en plan. En biblioteksplan som beskriver själva verksamheten gör ingen större skillnad. Det är mer om det finns en vision, mål och delmål. Finns det något konkret att jobba mot och att det är klubbat i kommunfullmäktige, då kan en biblioteksplan göra skillnad. Annars tror jag inte den påverkar vår verksamhet ett dugg, säger hon.
Author Description
