E-böcker och bibliotek efter litteraturutredningen

GÖTEBORG E-boksfrågan har sedan några år tillbaka varit en återkommande punkt på bibliotekens agenda. Nu börjar det så smått lossna kring både teknik och avtal. Intresset är stort vilket också visade sig på Kultur i Västs andra dag om litteraturutredningens efterspel, som handlade om e-böcker. Behovet av gemensamma lösningar blir alltmer tydligt. Samtidigt börjar också biblioteken själva ta saken i egna händer.

En av de stora knäckfrågorna är att hitta en fungerande avtalsmodell för e-boksmarknadens olika aktörer. Litteraturutredningen föreslog bland annat att Sveriges kommuner och landsting, SKL, skulle ta rollen som en central förhandlingspart för att göra e-böcker tillgängliga på folkbiblioteken. Redan när litteraturutredningen presenterade sitt förslag ställde sig SKL positiva och har sedan dess knutit kontakter med förlag och andra företrädare på e-böckernas arena.

Bild på Louise M Andersson

Sveriges Kommuner och Landsting, SKL har fått i uppdrag att förhandla fram ett avtal för utlåning av e-böcker på bibliotek. Louise M Andersson expert kulturpolitik, SKL, berättade om utgångspunkterna för de samtal som förs. Bland annat efterlyser SKL ett större statligt ansvar för att bygga en fungerande infrastruktur. FOTO: Fredrik Svedemyr

– Vi jobbar med en del avtal inom andra områden idag. SKL binder ingen. Vår utgångspunkt är att våra avtal ska vara så attraktiva att alla parter vill ansluta sig, säger Louise M Andersson, expert kulturpolitik, Sveriges Kommuner och Landsting som inleder dagen i den nästan fullsatta Wallenstamsalen på Göteborgs stadsmuseum.

Så här långt finns det inget konkret innehåll eller något skrivet. SKL har däremot lanserat några prioriterade utgångspunkter för e-böcker på bibliotek. Bland annat säger man att det är viktigt att biblioteken själva har kontroll över sitt e-boksbestånd för att kunna justera kostnader och tillgång. Vidare har SKL också som utgångspunkt att e-böckerna ska vara tillgängliga så fort de ges ut, men att det däremot kan kosta olika mycket att låna ut beroende på ålder och efterfrågan. SKL understryker även bibliotekens läsfrämjande uppdrag.

– SKL tycker det är viktigt och det behövs goda möjligheter att jobba läsfrämjande i de e-bokstjänster som erbjuds, säger Louise M Andersson

Statligt ansvar

De etablerade tjänster som erbjuds i dagsläget lämnar mycket att önska just när det gäller möjligheten att jobba läsfrämjande. Här menar SKL att staten, genom Kungliga biblioteket, måste ta ett större ansvar för att bygga en fungerande infrastruktur, som ger biblioteken större möjligheter att bygga bättre tjänster.

– Vi ser gärna att KB tar ett stort ansvar för att undanröja alla hinder för utlåning av e-böcker, säger Louise M Andersson.

Bland annat handlar det om att samla alla distributörer av e-böcker i en så kallad hub, ett slags gemensamt nav som i sin tur går att koppla till olika bibliotekssystem. Det finns i dag en kommersiell variant. Men det finns samtidigt ett intresse, inte minst från bibliotekens sida, att skapa en offentligt finansierad lösning. Precis som i diskussionen kring en betalningsmodell, skulle detta ge biblioteken större frihet och kontroll.

I väntan på ett avtal

Samtidigt börjar det också hända saker ute på biblioteken. I en debattartikel i Dagens Nyheter strax innan årsskiftet skrev Mikael Petrén och Inga Lundén från Stockholms stadsbibliotek om ett avtal mellan Ordfront förlag och distributören Publit som ger biblioteket fri tillgång till förlagets alla böcker.

– Vi tänker att vi använder avtalet som en modell. Det är en accessbaserad och differentierad modell. Vi betalar ett pris för titlar som är noll till fyra månader gamla och ett annat för titlar som är äldre än fyra månader, säger Mikael Petrén, chef för digitala biblioteket vid Stockholms stadsbibliotek.

Modellen ger full tillgång till alla e-bokstitlar. Biblioteket betalar ett pris för nya och ett lägre för äldre titlar. Samma bok får även lånas ut hur många gånger som helst. Förhoppningen är nu att den så kallade ”Stockholmsmodellen” också ska få spridning och bli en nationell modell. Den exakta prisnivån på de olika stegen i modellen är inte spikade i dagsläget. Här inväntar man nu SKLs kommande avtal. Det centrala för modellen är att biblioteken kan bestämma och kontrollera utbudet på titelnivå.

– Det är många ståndpunkter från olika aktörer och svårt att hitta en lösning som löser knuten för alla. Men det skulle vara en historisk försämring av bibliotekets verksamhet om vi inte själva kan bestämma vad vi ska tillhandahålla och låna ut, säger Mikael Petrén vidare.

Förmedling i en digital tid

I en annan ända av landet har Malmö stadsbibliotek börjat nysta i en annan aspekt av e-boksutvecklingen. Inom ramen för dagens etablerade lösningar för utlåning av e-böcker finns det i stort sätt ingen möjlighet för biblioteken att kurera sitt e-boksbestånd. Det handlar om att kanske kunna lyfta en viss e-bok i samband med ett författarbesök eller i andra sammanhang jobba mer aktivt med samlingen. Inte sällan skickas låntagarna vidare till en extern sida hos en tredje part för att söka och låna e-böcker. För att råda bot på detta har Malmö stadsbibliotek med stöd av Kultur Skåne tagit fram ett publikt gränssnitt för e-böcker med möjligheten att jobba mer redaktionellt och skapa en digital bokhylla – Kaliber – som mer motsvarar bibliotekets läsfrämjande uppdrag.

– Ett problem idag är att vi jobbar mycket mer med support än med innehållet. Vi konkurrerar med en helt annan upplevelseindustri idag och tjänster som Spotify. Vad vi försöker utveckla är en möjlighet för alla bibliotek att ansluta sig och få kontroll över sitt innehåll. Det behövs för att vi ska kunna vara relevanta, säger Fredrik Karlsson, på Malmö stadsbibliotek och projektledare för Kaliber.

Läs mer

Läs om Efter litteraturutredningen dag 1 – läsfrämjande här

Läs om Kungliga bibliotekets förstudie om distribution av e-böcker här

SKLs utgångspunkter för kommande samtal i e-boksfrågan hittar du här

Läs mer om projektet Kaliber här

Framsidan 5 2011 om det digitala biblioteket. Numret hittar du här

Det rör på sig

Tanken är att inom en snar framtid lansera en slags betaversion av Kaliber på Malmö stadsbibliotek och sedan försöka få spridning. I takt med den biblioteksdrivna innovationskraften, så har också kommersiella aktörer som Axiell, Elib och Publit börjat röra på sig. Axiell och Publit har gemensamt skapat ett gränssnitt för biblioteken att administrera sina e-boksutlån under namnet Atingo. Elib kommer under första kvartalet 2014 lansera en ny sida för sina e-böcker, som också ger större möjlighet att jobba redaktionellt med innehållet. Det kanske är starkt att tala om ett paradigmskifte i e-boksfrågan. Men 2014 ser onekligen ut att kunna bli en ny fas för e-boken i Sverige.

 

 

Author Description

Fredrik Svedemyr

Fredrik Svedemyr, Journalist
fredrik.svedemyr@noll27.se
0702-82 30 59

Västra Götalandsregionen Förvaltningen för kulturutvecklng

Postadress

Regionens hus
405 44 Göteborg

Besöksadress

Bergslagsgatan 2
411 04 Göteborg

Telefon

031-333 51 00 (växel)
010-441 42 00 (växel)

E-post

redaktionen@noll27.se
Tillgänglighet