GÖTEBORG På årets bokmässa i Göteborg lades propositionen Läsa för livet, fram. En proposition som bland annat föreslår nationella mål för litteratur, läsfrämjande arbete och en nationell lösning av e-boksfrågan. Kultur i Väst arrangerar nu två dagar i utredningens spår där den första handlade om läsfrämjande arbete.
Ett knappt femtiotal hade på onsdagen tagit sig till Stadsmuseet i Göteborg för att bland annat höra representanter från Kulturdepartementet, Statens Kulturråd, Sveriges Författarförbund och Folkbildningsförbundet berätta om Litteraturutredningen, propositionen, nya uppdrag och om läsfrämjande arbete.
Nationellt intresse
Först ut i talarstolen denna onsdag var Kulturdepartementet där kanslirådet Matilda Berggren gav en bakgrund och presenterade de största förslagen i regeringens litteraturpolitiska proposition. Bland annat berättade hon att regeringens mål är att alla, oavsett förutsättning, ska ges möjlighet utveckla god läsförmåga och att regeringen vill se en ökad kunskap om den här frågan.
– Det gäller alla nivåer, inte bara inom skolan, säger Matilda Berggren och betonar att biblioteken har en stor betydelse för det civila samhället.
Litteraturuppror – Astrid Trotzig är vice ordförande i Sveriges Författarförbund och framförde under dagen stark kritik om ersättningsnivåer och avtal till upphovsmän. – Vem företräder upphovsmännen vid förhandlingar i e-boksfrågan till exempel, undrade hon bland annat och jämförde med en utställning där alla får betalt utom konstnären.
För att uppnå dessa mål har regeringen bland annat delat ut pengar för att läsfrämjande verksamhet ska stärkas på såväl regional som på lokal nivå. Bland annat har Statens Kulturråd fått såväl nytt uppdrag som 15 miljoner kronor för läsfrämjande insatser av nationellt strategiskt intresse.
– Det första vi ska göra är att upprätta ett handlingsprogram för det läsfrämjande arbetet utanför skolan, berättar Lotta Brilioth Biörnstad, ställföreträdande enhetschef litteratur och läsande på Statens Kulturråd.
Ett förslag till ett handlingsprogram ska vara klart i maj och innan dess hoppas Lotta Brilioth Biörnstad att förslaget föregåtts av många möten runt om i landet där de får veta vilka behov av läsfrämjande arbete det finns.
Lotta Brilioth Biörnstad hoppas också på nya samarbeten som till exempel med Riksidrottsförbundet, och på ett mer långsiktigt arbete.
– Om projektet är bra kan vi tänka oss en fortsättning. Så att bra projekt inte bara blir tomtebloss, säger hon och betonar att det läsfrämjande arbetet handlar om både barn och vuxna.
– Det läsfrämjande arbetet är i allra högsta grad en vuxenfråga.
Missnöje
Folkbildningsförbundet arrangerades 276 000 studiecirklar i Sverige under 2012 och enligt Annelie Roswall Ljunggren, generalsekreterare på Folkbildningsförbundet, innehåller två tredjedelar av dessa cirklar någon form av textbearbetning.
– Vi fick inga nya pengar så när regeringen destinerade 30 miljoner till läsfrämjande arbete inom folkbildningen är det mindre pengar än vad vi redan använder till detta, säger Annelie Roswall Ljunggren och menar att det är så lite pengar och att det bara blir en politisk markering från regeringen.
– Vi gör ju redan det här, säger hon och berättar att Folkbildningsförbundet därför beslutat fördela pengarna mellan 150 folkhögskolor och tio studieförbund.
FAKTA
Dag två i Kultur i Västs satsning Efter Litteraturutredningen handlar om e-böcker.
Den 22 januari i Göteborg.
Läs mer och anmäl dig: www.kulturivast.se
– Vi hade uppskattat ett intresse från regeringen innan om hur vi jobbar, och vi hade velat kunna jobba mer uppsökande.
Author Description
