Inspirerande konferens

STOCKHOLM För andra året arrangerade i veckan konferens- och utbildningsföretaget Conductive en konferens med rubriken Framtidens bibliotek. I år med underrubriken Trender och utveckling och med fokus på den digitala utvecklingen.

Ett 50-tal intresserade hade trotsat snömodden och tagit sig till anrika Piperska muren på Kungsholmen i Stockholm. Där kunde de under dagen välja mellan de tre parallella spåren Folkbibliotek, Skolbibliotek och Bibliotekschef.

– Vi har tagit intryck av förra årets utvärdering där många ville ha föreläsare med mer inriktning mot specifika målgrupper, säger Malin Carlsson, projektledare från Conductive.

Bibliotekets roll

Men dagen inleddes med en gemensam föreläsning där Per Cullhed, chef för Kulturarvsgruppen och förste konservator vid Uppsala universitetsbibliotek, berättade om bibliotekets roll genom historien.

– Vi måste börja i dåtid för att förstå och kunna prata on nutid och framtid, menar han och tillägger att förändring är det enda som är bestående även om det ibland kan verka skrämmande.

Med avstamp i 500- talet f Kr hamnar vi så småningom i 2000-talet där Per Cullhed konstaterar att nutidens bibliotek måste positionera sig mer och bli stadens landmärke, en fyrpåk i samhället. Ett bibliotek består av samlingar och av verksamhet, men, undrar han, vad finns kvar när samlingarna allt mer blir digitala, när en bok blir en e-bok och när information är åtkomlig överallt.

– Biblioteket är ju fortfarande en allmän plats där rum och kvalitet är viktigt och där alla ska känna sig välkomna. Men det är viktigt att biblioteken funderar över biblioteksbesökarens behov där bland annat omedelbar tillgänglighet är något man måste tänka på. Och här är biblioteken en brygga till framtiden, men de måste marknadsföra sig.

Miini

Konferensens olika spår innehöll framförallt exempel på uppmärksammade och inspirerande verksamheter runt om i landet. Framsidan valde att ta del av förmiddagens presentation av Miini under Folkbibliotekspåret, och eftermiddagens presentationer under Skolbibliotekspåret.
Göteborgs stadsbibliotek vann utmärkelsen Årets bibliotek 2013. De fick priset för sitt innovativa sätt att utveckla verksamheten och göra den tillgänglig när stadsbibliotekets byggnad renoveras. Under tiden stadsbiblioteket varit stängt, har verksamheten bland annat flyttat ut i staden till fyra specialiserade nischbibliotek. Ett av dessa bibliotek var för de minsta barnen, fick namnet Miini och placerades på designmuseet Röhsska museet.

– Vårt uppdrag var tydligt, berättar Anna Hedlund, mediepedagog på Miini, som tillsammans med Gertrud Widerberg, barnbibliotekskonsulent Göteborgs stadsbibliotek, var inbjudna till konferensen för att berätta om sina erfarenheter.

– Vi skulle samarbeta med museet och vi skulle arbeta laborativt, testa nytt och tänka om.

Anna och Gertrud visar bilder och berättar om medvetna val som neutral färgskala och mjuk matta på golvet.

– Mattan fick större betydelse än vi tänkt, men den gjorde att föräldrar verkligen var där med sina barn. Satt på golvet, kröp på golvet och verkligen var där tillsammans med sina barn, berättar Gertrud. Det var också ett av våra medvetna val, att främja det sociala samspelet mellan barn och förälder.

Rummets utformning har haft betydelse, men, intygar både Anna och Gertrud, det är verksamheten och samarbetet med Röhsska museet som varit utvecklande för både bibliotekspersonal och museipedagoger. Tillsammans har de bland annat utvecklat en programverksamhet där de utnyttjat varandras kompetenser och tagit del av varandras verksamheter.

– Vi utvecklade program där vi utgick från museets samlingar, både den fasta och de mer tillfälliga, där barnen var delaktiga med att lyssna, uppleva, känna och att minnas, berättar Anna Hedlund. Vi kunde till exempel utgå från en bilderbok där vi sedan tillsammans med museipedagogen och med hjälp av sagan vandrar runt i biblioteket. Eller bjuda in till en japansk teceremoni i samband med en utställning av japansk keramik.

Den 23 april ska Stadsbiblioteket på Götaplatsen invigas och Miinis tid på Röhsska museet är över. Men både Anna Hedlund eller Gertrud Widerberg säger att de utvecklats otroligt mycket och att de tänker fortsätta på inslagen bana.

– Rummet blir nytt och det är en sak, men verksamheten och framförallt samsynen och mötet med barn och vuxna, det arbetet tänker vi inte backa på, säger Gertrud bestämt.

– Och vi tänker fortsätta samarbeta med museipedagogerna, konstaterar Anna.

Skolbibliotek i verkligheten

Eleverna på Björnekullaskolan i Åstorp i Skåne har tur. Där spelar skolbibliotekarien stor roll och samarbetet mellan lärare, specialpedagog och bibliotekarie är tätt och tillsammans utvecklar de en stimulerande skola där de genom att våga prova ny teknik lär elever att lära.

Skolbibliotekarie Monica Ehrenstråle beskriver deras samarbete med olika pusselbitar där den gemensamma pusselbiten bland annat består av olika verktyg och där samarbetet enligt Monica Ehrenstråle kan sammanfattas med ordet Tillsammans och där bibliotekarien är med i hela processen. Från lärarens planering till elevens redovisning och utvärdering.

– Våga misslyckas, är hennes råd till andra. Vi är olika professioner, men dela med er, lyssna och var flexibla. Det handlar mycket om att ha mod, om att ha uthållighet och om att ha roligt.

Högstadieeleverna på Teleborg Centrum skola i Växjö har ett skolbibliotek integrerat med folkbiblioteket. Men de har också tur, för de har tillgång till en skolbibliotekarie och tre folkbibliotekarier. Fyra bibliotekarier som samarbetar bland annat runt lokalfrågor, mediabestånd och läsprojekt som till exempel projektet Läsande förebilder.

– Läsande förebilder är också ett samarbete med skolan och 18 filmklipp med lokala förebilder ligger nu på vår blogg, berättar Josefine Henningsson, skolbibliotekarie på Teleborg Centrum skola som tycker det är en fördel att vara i samma lokal som folkbiblioteket. Vi kan hjälpa varandra och jag kan till exempel i lugn och ro välja att vara i skolan när jag vet att det finns någon på biblioteket.