E-boken i Danmark

KÖPENHAMN E-boken fick sitt genombrott i Danmark under 2012. På de danska folkbiblioteken fyrdubblades nedladdningen av e-böcker och en av orsakerna tillskrivs eReolen.dk.

– Det blir allt mer tydligt för bibliotekssektorn att den måste befinna sig i den digitala världen, säger Flemming Munch, chef för Nationella gemensamma tjänster på Statsbiblioteket i Danmark. Samtidigt måste de acceptera att det också finns kommersiella aktörer som vill vara där, så uppgiften handlar om att komma på hur bibliotekssektorn ska hantera detta.

Förhandlingar

För tre år sedan utvecklade folkbiblioteken i Danmark tillsammans eReolen.dk, ett utlåningssystem för e-böcker. Kulturministeriet beviljade pengar och biblioteken slöt ett ettårigt avtal med bokförlagen där biblioteken betalade cirka 18 kronor per utlånad bok och hur många som helst kunde låna samma bok samtidigt. Problemet var att varje gång en låntagare ”klickade” på en bok noterades det som ett utlån och kostnaderna för biblioteken sköt i höjden.

När projektåret var över ville bokförlagen fortsätta med samma system och samma ersättning per utlånad bok, vilket var en orimlighet för biblioteken. Vilket i sin tur resulterade i att alla de större förlagen lämnade eReolen.dk

– Du kan fortfarande inte låna e-böcker från de stora förlagen på eReolen.dk, säger Flemming Munch, och jämför med utvecklingen på musikområdet.

– Jag tror förlagen måste anpassa sig till den nya tiden. Titta på musiken där cd:n från början hade kopieringsskydd. Nu är cd:n nästan helt borta. Och i förhållande till att biblioteken inte alls lånar ut e-böcker eller att konsumenten ska betala lika mycket för en e-bok som för en pappersbok, har förlagen nog inget val.

Flemming Munch tror att de stora förlagen kommer att återvända till eReolen.dk och liksom i Sverige pågår det i Danmark förhandlingar om olika ekonomiska modeller för utlån av e-böcker på biblioteken. Modellerna som diskuteras är ungefär som i Sverige, det handlar om alternativ som olika pris per bok, karenstid, olika pris för nedladdning eller strömmande, eller att man helt enkelt överför gällande regler för utlån till den digitala världen.

– Det hela handlar ju om vem som ska betala och hur mycket, säger Flemming Munch och jämför med Bibzooms modell där Statsbiblioteket betalar en klumpsumma och sedan får de göra vad de vill.

– Det är en nödvändig anpassning, precis som med film och musik. Skillnaden är böckerna. Det viktiga är utvecklingen av differentierade tjänster där biblioteken gott kan sätta fokus på det mer nischorienterade och nyetablerade aktuella, artister. Men inte utan att också kunna erbjuda det populära, för har vi inte det populära är det ingen som är intresserad. Så biblioteken måste lära sig betala och förlagen måste lära sig att de inte kan tjäna lika mycket på en e-bok som på en pappersbok. Och jag tror att f