Om läsning på årets Halmstadkonferens

TYLÖSAND Efter den alarmerande PISA-undersökningen är litteratur och läsning i allra högsta grad på agendan och Halmstadkonferensen i Tylösand fokuserade i år på detta. Det handlade bland annat om bibliotekariers läsning, om läsningens framtid, om läskompetens, om läskvalitet och om tillgänglig läsning.

– Jag är mycket nöjd med årets konferens, ler Maria Ehrenberg, Regionbibliotekarie i Halland och värd för konferensen.

Att antalet konferensdeltagare i år var något färre än vanligt förklarar Maria Ehrenberg med att det samtidigt pågick en stor konferens i Norge.

– Å andra sidan är det ovanligt många bibliotekarier ”från golvet” som är här, säger hon övertygad om att det är konferensens aktuella tema som lockat.

Läsandets status

Svenska Dagbladets kulturchef Daniel Sandström inledde konferensen med att hävda att läsning ger ett godare liv, men att han ser en allt tydligare klyfta mellan de som läser och de som inte gör det. Trots att det i vår digitaliserade värld borde vara annorlunda.

– Det är en viktig politisk fråga hur man lyfter läsningen till en samhällsfråga, sade han och varnade för den status läsning och litteratur har i Sverige i dag där näringsliv och politiker inte behöver framstå som läsande för att lyckas.

– Det är viktigare att kunna idrottskoderna är än kulturkoderna och stora ledande grupper i samhället har kommit långt utan att vara läsande. Det handlar om en alltmer negativ syn på bildning och det handlar om synen på kultur där rörliga bilder allt mer blir normen. PISA handlar inte bara om vilsna ungdomar, det handlar om samhället i stort och vi måste kunna formulera hur vi ska förhålla oss till det.

Den andra konferensdagen fick fyra riksdagsledamöter från Kulturutskottet en chans att säga sitt om läsningens och litteraturens betydelse. Även om alla var eniga om det allvarliga med att läsandet minskar och någon höll med Daniel Sandström om det allvarliga i att även välutbildade människor saknar kunskaper om litteratur, så märktes det att det är valår och det blev snabbt positioneringar om både skolbibliotek och nationell strategi.

Från vänster: Tina Ehn (Mp), Gunilla C Carlsson (S) ordförande Kulturutskottet, Anne Marie Brodén (M) och Ulf Nilsson (Fp). Samtliga riksdagsledamöter Kulturutskottet.

Från vänster: Tina Ehn (Mp), Gunilla C Carlsson (S) ordförande Kulturutskottet, moderator Eva Nyhammar Kulturchef Region Halland, Anne Marie Brodén (M) och Ulf Nilsson (Fp).

Tina Ehn (MP) vill att skolbiblioteken ska vara bemannade och vill att lagen ska skärpas med detta.

– Vi måste se skolbiblioteken i ett bredare perspektiv där det inte bara handlar om läsning.

Ulf Nilsson (FP) hävdade att han var beredd att ta frågan vidare.

– Vi tycker det ska vara ett krav att skolbiblioteken ska ha utbildade skolbibliotekarier, sade han. Det är vårt nästa steg.

Anne Marie Brodén (M) lyfte frågan om litteraturen som konstart och anser att den måste ingå i samverkansmodellen på samma villkor som övriga konstarter. Detta höll Kulturutskottets ordförande, Gunilla Carlsson (S) med om. Gunilla Carlsson var också tydlig med att hon vill att KB:s uppdrag ska stärkas för att få till en nationell biblioteksstrategi.

– KB:s roll är allt för otydlig idag, konstaterade hon.

K-ordet

En panel bestående av förläggaren Jonas Ellerström, kritikern Jan Karlsson, bibliotekarien Nina Frid och litteraturvetare Stina Otterberg försökte under ledning av litteraturkonsulent Gunnar Südow ta reda på vilka kriterier som utmärker en bra bok. Något självklart svar kom de inte fram till, men diskussionen kretsade till stor del runt ordet kvalitet.

– Det är viktigt att prata om kvalitet, menade Jan Karlsson. Det pratas om kvalitet i andra sammanhang som mat, musik och trädgård. Så varför inte i sammanhang med litteratur?

– Man måste våga ta k-ordet i mun, konstaterade Stina Otterberg. Många skäms över att de läser kvalitetslitteratur.

– Det viktigaste uppdraget är hur vi ska få boken att hitta läsaren, säger Nina Frid. Vi måste vara listiga på biblioteken och hellre prata om bra och dåliga läsupplevelser än om kvalitet, tyckte hon och refererade till professor Magnus Persson som tidigare under konferensen pratade om så kallad omkringläsning och läsningens inramning.

Magnus Persson menar att läsupplevelsen börjar redan när man gör det bekvämt för sig och förbereder läsandet. Men omkringläsning kan också vara när boken placeras i andra sammanhang som på Retrobiblioteket i Huddinge, i ett köpcentrum eller så kallade författarkryssningar, men att dessa sammanhang ofta bara inspirerar de som redan är läsare.

Nya rön

I projektet Synen på skönlitteratur på svenska bibliotek, har bland annat bibliotekariernas läsvanor undersökts. Just nu sammanställs undersökningen av Magnus Persson och Maria Ehrenberg och det är meningen att en färdig rapport ska presenteras på Bokmässan i Göteborg i september.

– Bilden av att bibliotekarier läser stämmer, så varför gör de inte mer av det, undrar Maria Ehrenberg när hon under konferensen presenterade resultatet av undersökningen.

 

Author Description

Helen Andersson

Helén Andersson, Journalist
helen.andersson@noll27.se
0702 153616

Kultur i Väst

Postadress

Kultur i Väst
405 44 Göteborg

Besöksadress

Rosenlundsgatan 4
411 20 Göteborg

Telefon

031 333 51 00 (växel)
031 333 51 01 (reception)

E-post

redaktionen@noll27.se