Profilen – Från Eurovision till ett bibliotek för alla

GÖTEBORG Från ljudteknik till digital tillgänglighet. Örjan Pettersson är ljudteknikern som har livesänt radio från Eurovision Song Contest på Scandinavium 1985 och som nu jobbar med att hyvla ner trösklarna i människors digitala vardag.

FAKTA

Namn: Örjan Petterson
Bor: Majorna, Göteborg
Familj: Två döttrar
Intressen: – Jag är uppvuxen på Orust och gillar att vara ute på havet. När jag var i min ungdom drog vi ut till holmarna för att komma ifrån föräldrarna lite. Jag tycker om att vara ute i naturen överhuvudtaget. Det är väldigt avkopplande.
Vad har du på ditt nattduksbord nu: – Jag läser mycket ljud- och talböcker. Nu lyssnar jag på radioföljetongen om Martin Schibbye och Johan Persson.

– Det är roligt när det kommer helt ovana biblioteksbesökare, som kanske har tänkt att biblioteket inte är något för dem och jag kan visa dem vad biblioteket har att erbjuda, säger Örjan Pettersson.

Vi sitter i det som en gång var ett snickeri på Härlanda fängelse. Exakt vad som fyllde den här delen av rummet framgår inte idag. Kanske var det ett ställe där fängelsepersonalen förvarade verktyg och där fångarna stod på rad för att kvittera ut en skruvmejsel eller andra attribut till en dags arbete. Nu är det ett personalrum. Små bord och en soffa, en diskbänk och i en hörna ger bokstäverna på kaffemaskinens display ifrån sig ett svagt blått sken. Bakom en tung dörr med kodlås ligger biblioteket i det som idag är Kulturhuset Kåken. Där en gång i tiden fångar slipade ner hårda kanter med sandpapper av olika korn, cirkulerar böcker och andra medier nästan lika fritt som fåglarna en solig vårdag. En och annan bok eller tidskrift är förstås märkt med röd referenslapp och får finna sig att fortfarande sitta inlåst. Samtidigt som bibliotekets utbud är fritt tillgängligt för alla, så finns det fortfarande en del trösklar att hyvla ner. Inte minst när det gäller att göra utbudet tillgängligt för människor som av olika anledningar inte kan välja fritt bland hyllorna.

Starkt engagemang

De flesta bibliotek runtom i landet erbjudet idag anpassade medier och olika tekniska hjälpmedel för exempelvis människor med någon synskada eller andra former av funktionsnedsättningar. Örjan Pettersson har mer än 30 års erfarenhet av att möta dessa människors behov. Bland annat jobbar han med att utbilda bibliotekspersonal såväl som brukare i hur olika program i datorn fungerar. Program som på olika sätt underlättar för personer som annars inte kan ta till sig en bok eller nätets gränslösa informationslandskap.

– Under alla år jag har jobbat med detta har mitt engagemang blivit starkare. Jag ser vilken hjälp en låntagare kan få och genom de hjälpmedel som finns kan vi nå grupper som annars inte har tillgång till bibliotekets utbud. Första tiden var det mycket synskadade. Sedan har det blivit mer fokus på dyslektiker, berättar han.

Örjan Pettersson utbildade sig i sin ungdom till ljudtekniker och hade först tänkt sig en karriär bakom ett mixerbord på Sveriges radio.

– Jag insåg hur tufft det var att komma in. I samma veva dök det upp ett lite annorlunda ljudteknikerjobb på en taltidning. Jag visste inte först vad det var, berättar han i ett sken av nostalgi.

Sände live

Taltidningen Västkustbandet hade sin redaktion och studio på Doktor Saléns gata i kvarteren ovanför Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg. Örjan satte sig bakom spakarna 1982. Kort därefter flyttade redaktionen in på Doktor Fries torg en våning över Guldhedens bibliotek.

– Vi hade ett samarbete med Synskadades riskförbund som sände närradio. Vi sände faktiskt live från Eurovision Song Contest på Scandinavium 1985. Tidningen lades sedan ut på entreprenad och i samma veva drog stadsbiblioteket igång projektet Ett bibliotek för alla. Det var ett projekt som skulle göra biblioteket tillgängligt för främst synskadade, säger Örjan.

Att han började jobba med projektet var väl snarast en kombination av tillfälligheter, eller de där trådarna av ödets nyck som ibland blir till en osynlig väv, som vi så småningom fastnar i.

– Det var en tekniker från ett kommunikations- och dataresurscenter för personer med funktionsnedsättning, DART, som skulle vara teknikansvarig. Men hon blev sjukskriven och jag hoppade in som vikarie, berättar Örjan vidare.

Mobil frihet

Projekten fick ringar på vattnet och samtidigt hade man kommit till insikt om att de tekniska hjälpmedel som finns i form av såväl förstoringsapparater, som talsynteser i datorn, kunde vara svåra att hantera. Det fanns ett behov av handledning. En projektansökan senare var Örjan igång med att anpassa ytterligare sex bibliotek i Västra Götaland och samtidigt utbilda läs- och skrivtekniker, som kunde fungera som handledare ute på biblioteken.

– Det blev omtalat och omskrivit. När det var slut körde vi vidare med 12 bibliotek i regionen. Sista omgången jobbade vi också med stadsbiblioteken i Halmstad, Västerås och Örebro. Det som då hette Tal- och punktskriftsbiblioteket och nu Myndigheten för tillgängliga medier var också med, berättar han vidare.

Genom åren har Örjan Pettersson också sett hur tekniken och dess tillgänglighet har förändrats. Från DOS-baserade program till Windows. Nu senast de smarta telefonerna och läsplattornas mobila gränssnitt.

– När det första Windows kom var det inte en milstolpe i positiv bemärkelse precis, eftersom alla hjälpmedelsprogram var DOS-baserade. Men den senaste tekniken med smarta telefoner och läsplattor är en klart positiv utveckling när vi talar tillgänglighet. Tekniken är mer tillgänglig i sig med exempelvis röststyrning, vilket bland annat gör att man inte behöver några särlösningar. Tekniken är också mobil, vilket ger en annan frihet säger han.

Mötet och tekniken

I dag jobbar Örjan Pettersson på Göteborgs stadsbibliotek med tillgängliga medier. Han har även ett engagemang på regional nivå genom bland annat kurser på Kultur i Väst. Tidigare i år genomförde han en kurs i hur en läsplatta kan bli ett verktyg för att göra den digitala vardagen mer tillgänglig.

– Hela grejen med en iPad eller läsplatta är att den är mycket enklare genom att den bygger på appar. Det är ett mer begränsat gränssnitt och det gör det enklare för mig som behöver digitala hjälpmedel, säger han.

Kurserna har varit väldigt populära och ligger även ute på Kultur i Västs Youtube-kanal. Under hösten kommer det bli en uppdatering och en fortsättning i takt med att nya mobila operativsystem. När det gäller appar och den mobila tekniken ser Örjan Pettersson att många idag tänker in tillgängligheten i själva skapandet av appen. Han menar samtidigt att det är viktigt för biblioteken att tänka på hur de utformar sina tjänster i takt med ett ökat mobilt användande. Tekniken är i ständig rörelse och det finns hela tiden ett behov av kunskap och medvetandegörande. Men för Örjan Pettersson är det inte de tekniska landvinningarna som är drivet i det han gör.

– Jag har mött många talboksläsare och vet hur stor betydelse deras läsning har. De blir ofta väldigt ledsna om det är något som inte funkar, om en bok inte går att ladda ner. Jag kan ibland bli trött på tekniken. Det är mötet med människor som är det roliga. Kan jag öka möjligheterna för att så många som möjligt ska kunna ta del av biblioteket så är det en bra dag på jobbet, säger han.