En dag om läsning

LUND Förutsättningarna för läsning ser olika ut. De varierar med rummet och de varierar med vår uppväxt. Att skapa de rätta förutsättningarna för läsningens kraft är en utmaning för framtiden. Under en dag i Lund var läsningens nyanserade spektrum i ljuset.

 Fakta

”Readme” är en konferens och branschöverskridande mötesplats med läsning som gemensam nämnare. Den arrangerades i Lund den 26 maj.

I tider av post-Pisa är det idag hugget i statistiken att läsprestationen bland svenska skolelever har sjunkit signifikant. Speciellt tydlig är trenden bland unga pojkar. Karin Taube, professor emeritus Umeå universitet talar inledande om resultaten i Pisa-undersökningen.

– Det är viktigt att understryka att det inte finns ett svar till de sjunkande resultaten. Det vi mäter i Pisa, händer i ett klassrum och det är många faktorer som påverkar, säger hon.

Med den reservationen fastslagen. Tar hon upp ett par faktorer som möjligen kan tjäna som ingångar till en ökad förståelse eller strategier för att bryta trenden. Utifrån ett elevperspektiv talar Karin Taube om att läsvanorna har förändrats över tid. I synnerhet pojkar läser mindre. En annan faktor är att ungdomar idag är betydligt mer aktiva på nätet och i olika sociala medier. I en internationell jämförelse är, enligt Karin Taube, nordiska ungdomar mer aktiva än sina kamrater i andra länder. I skuggan av denna nätaktivitet tenderar den mer traditionella undervisningen att värderas lägre. Samtidigt pekar hon på en en ökad negativ attityd mot skolan, vilket bland annat tar sig uttryck i sena ankomster och att skolungdomar idag känner en ganska liten tillhörighet med skolan.

Återta katedern

Från andra sidan pekar Karin Taube vidare på att decentraliseringen eller kommunaliseringen av skolan har haft negativa konsekvenser. Olika kommuner satsar olika mycket på skolan. Även om det inte finns några fastslagna samband mellan resultat i skolan och ekonomiska satsningar, framhäver Karin Taube att det får negativa följder på läsningen i kombination med att svaga satsningar drabbar socio-ekonomiskt svaga elever.

I en Brännpunkt i Svenska Dagbladet den 24 maj skrev en gymnasieelev om att lärarna måste återta sin roll och sågade den individualiserade undervisningen som på många håll har präglat svensk skola. Eleverna ska arbeta självständigt och söka information om olika ämnen. Han efterlyser mer katederundervisning. Även Karin Taube ser en brist i den individualiserade undervisningen.

– De svagpresterande eleverna kommer i kläm. Detta är också ett sätt att flytta ansvaret från läraren till eleven eller hemmet, säger hon.

Ytterligare en strukturell faktor som kan ha en negativ inverkan på läsningen är dagens segregerade skola.

– Duktiga elever söker sig till skolor med andra duktiga elever. Sverige var tidigare känt för stor likvärdighet i skolan. De senaste åren har skillnaden mellan olika skolor ökat, säger Karin Taube

I tider av sviktande resultat, kan man tycka att det skulle behövas extra stödinsatser. Karin Taube pekar dock på att specialundervisningen har blivit allt mindre och efterlyser bland annat en bättre speicallärarutbildning.

– Det har tidigare talats om att det är stämplande med specialundervisning. Men vad kan vara mer stämplande än att gå ut skolan och inte kunna läsa eller skriva, säger hon.

Karin Taube ser också brister i lärarutbildningen, med låga trösklar för intagning och låg status. Inte helt förvånande efterlyser hon en statushöjning för läraryrket.

– Ge lärarna bra lön och goda förutsättningar att undervisa. Det är de som är med och lägger grunden för vår framtid, säger hon.

Färre bibliotekarier

Det finns många arenor för läsning. Skolan, hemmet, bussen och inte minst biblioteket. Hanna Carlsson på avdelningen för ABM på Institutionen för kulturvetenskaper vid Lunds universitet talar om besökskurvor som pekar nedåt, om sjunkande utlån av fysiska böcker. Samtidigt visar hon att antalet e-boklån har ökat. På ett år har de ökat med 42 procent och sedan 2010 med hela 227 procent.

– Frågan är hur biblioteken väljer att möta detta? Lutar man sig tillbaka eller väljer man att ta förändringen och jobbar aktivt, säger hon.

Vid sidan om denna successiva ompekning av läsningens natur, ser Hanna Carlsson en oroväckande trend i att antalet bemannade folkbibliotek minskar.

– Sedan har andra utlångingsställen ökat. Men då finns det ingen bemanning och ingen som kan inspirera eller tala om böckerna, fortsätter hon.

I korsningen mellan den fysiska och digitala utlåningen har också en del bibliotek valt att utveckla kulturhustanken. Färre fysiska medier ska ramas in av ett vitalt programutbud i form av utställningar, föreställningar, såväl som litterära event.

– Den tryckta boken kan här ses ge vika för något annat. Det kan vara ett samtal om litteratur och det blir ett annat sätt att jobba med läsning, säger Hanna Carlsson vidare.

Hon talar även om att mycket av dagens digitala litteraturförmedling handlar om mer eller mindre teknisk support. För att bättre kunna jobba läsfrämjande i en digital tid, efterlyser hon verktyg som Kaliber på Malmö stadsbibliotek. En plattform för digital förmedling.

Läsning skapar framtid

Läsning kan te sig olika digitalt och fysiskt. Forskning visar bland annat hur informationstätheten ökar i det digitala läsandet och hur hjärnan måste anpassa sig till det digitala mediet. Den visar också att det krävs en högre läskompetens för att ta till sig exempelvis en digital dagstidning. Men att läsningen har en kraft finns det exempel på. Genom litteraturen öppnar vi horisonter och skapar möjligheter. På Malmö stadsbibliotek initierade man för ett antal år sedan projektet Godnattsagor inifrån. Pappor på fängelser läser in sagor på CD-skivor till sina barn. Ett projekt som nu växt till en permanent verksamhet och finns på ett flertal anstalter. Det är ett exempel på hur läsning kan bidra till att bryta en hård fängelsekultur och bygga en framtid.

Läs mer

Framsidan har tidigare haft ett temanummer om läsning. Numret och alla artiklar hittar du här.

Läs om Ove Sernhede, professor vid Göteborgs universitet, och hans tankar kring den segregerade skolan. Läs här.

Årets Halmstadkonferens handlade om läsning. Läs här.

 

– En viktig målsättning med det här är att stärka relationen mellan pappa och barn. Det betyder mycket för barnen att pappa har ansträngt sig och gjort något. Den känslomässiga biten är viktig. Det är också roligt att se att en pappa tillbringar sin första permission tillsammans med sitt barn på biblioteket, berättar Karin Johansson från Malmö Stadsbibliotek.

Author Description

Fredrik Svedemyr

Fredrik Svedemyr, Journalist
fredrik.svedemyr@noll27.se
0702-82 30 59

Västra Götalandsregionen Förvaltningen för kulturutvecklng

Postadress

Regionens hus
405 44 Göteborg

Besöksadress

Bergslagsgatan 2
411 04 Göteborg

Telefon

031-333 51 00 (växel)
010-441 42 00 (växel)

E-post

redaktionen@noll27.se
Tillgänglighet