GÖTEBORG Framsidan har scannat av de publicerade biblioteksplaner som finns i Västra Götalandsregionen. Många av planerna innehåller generella formuleringar om biblioteket för alla. Inte sällan tar man avstamp i Unescos folkbiblioteksmanifest. Biblioteket är till för alla oavsett kön. Mer konkret än så blir inte genusperspektivet i biblioteksplanerna. Men medvetenheten finns på andra plan.
Unescos folkbiblioteksmanifest antogs i sin senaste version 1994 och tar bland annat fasta på att biblioteket ska utformas så att den når ut till alla oavsett ekonomiska villkor, yrke, nationalitet, utbildning, ålder, kön eller hälsa samt värna om integration och mångfald. Bibliotekslagen tar inte heller specifikt fasta på genusfrågan. Däremot tar lagen upp kvalitetsbegreppet och kravet på att bibliotekets tjänster och utbud ska präglas av allsidighet och kvalitet. Biblioteket ska också enligt lagen vara ett bibliotek för alla. Den här typen av generella hållningar är också det som genomsyrar flertalet biblioteksplaner när det kommer till genusperspektivet.
Hög medvetenhet
Göteborg antog nyligen en biblioteksplan för 2013 – 2021. Den tar fasta på biblioteket som ett inkluderande bibliotek. Men tar inte specifikt upp genus, som ett prioriterat område.
– Generellt skulle jag vilja säga att vi är duktiga på biblioteken att ta hänsyn till genus- och jämställdhetsperspektiv, vid sidan av många andra perspektiv. Det är många fler som är engagerade nu än för tio, femton år sedan. Däremot är vi kanske inte alltid lika duktiga på att dokumentera det och skriva in det i en policy. Men jag anser att det finns en hög medvetenhet, säger bibliotekschef Christina Persson.
Lika värde
Göteborgs stad har skrivit under den så kallade CEMR-deklarationen, som är ett verktyg för kommuner, såväl som landsting och regioner att föra in jämställdhetsperspektivet i det politiska beslutsfattandet och den praktiska verksamheten. Varje handling i höjd med en biblioteksplan ska bland annat kompletteras med en skrivning kring hur de förhåller sig till olika perspektiv, som mångfald och genus. Det handlar bland annat om att bejaka ett bemötande som bygger på mäns och kvinnors lika värde. Inom kort ska också Göteborg stads kulturnämnd ta fram en likabehandlingsplan.
Andra ingångar
Kommunen har sedan ett par år tillbaka jobbat aktivt med mänskliga rättigheter. Efter förra valet 2010 antog politikerna en avsiktsförklaring där likvärdig service betonas och att alla kommunala verksamheter ska vara mångfalds- och jämställdhetsintegrerade. Som ett led i detta har staden också fått pengar från Sveriges kommuner och landsting, SKL för ett arbete i hållbar jämställdhet. Fokus har bland annat legat på stadens budget- och uppföljningsarbete. En del har handlat om att ta fram nyckeltal, anvisningar och mål för jämställdhetsintegreringen. En annan del har varit utbildningar och processhandledning. För bibliotekens räkning har det bland annat mynnat ut i ett arbete kring genus på biblioteken i stadsdelen Majorna/Linné. (Se artikel intill) Även om Göteborg inte har någon specifik skrivning kring genusarbetet i biblioteksplanen, finns det således ett mer övergripande arbete i kommunen och andra dokument som tar fasta på genusfrågorna. Samtidigt tar planen fasta på att det finns frågor som måste utredas. Här ser också Christina Persson en möjlighet att lyfta in genusperspektivet.
– I vår plan finns det konkreta utredningar som ska göras. Ska vi exempelvis nu utreda organisationen kan vi lägga in det här perspektivet, säger hon.
Genus i beståndet
En fråga som den senaste tiden har debatterats i bland annat Göteborgs-Posten är flytande bestånd i Göteborg. Det finns i dagsläget ingen gemensam inköpspolicy för de olika stadsdelarnas bibliotek. Stadsbibliotekets policy är att betrakta som en rampolicy och tar upp vad som ryms inom lagen, att det inte ska vara diskriminerande eller på annat sätt bryta mot gällande lagstiftning. I det här sammanhanget skapar det flytande beståndet en komplikation i förhållande till de bibliotek, som vill jobba aktivt med att bygga upp och kvalitetssäkra sina samlingar utifrån exempelvis en genusbaserad inköpspolicy. Christina Person ser dock frågan ur ett annat perspektiv.
– Det finns ju i det nuvarande systemet ingen garanti att medierna stannar på ett visst bibliotek. Då får man bilda ett specialbibliotek. Men att ha en egen inköpspolicy är inget som stör systemet. Medierna är gemensamma. De bibliotek som vill satsa får köpa fler böcker och det är väl bara bra att den typen av kvalitetssäkrade medier kommer andra till del i andra stadsdelar, säger hon.
Tål att upprepas
I Vänersborg har man en skrivning i biblioteksplanen att jämställdhetsperspektivet ska genomsyra arbetet med barn och unga. Bibliotekschef Marie-Louise Olers tycker det är viktigt att uppmärksamma genusarbetet i planen.
– Det finns en risk att det glöms bort annars och att man förutsätter att det är något självklart. Det kanske kan upplevas som tjatigt att det kommer upp i olika måldokument. Men det måste upprepas annars blir inte biblioteket till för alla, säger hon.
I dagsläget har biblioteket inga specifika satsningar kring genus eller hbtq. Men till hösten planerar biblioteket dra igång en caféverksamhet som riktar sig till kvinnor.
– Vi har sett att det kommer mest män till det språkcafé som idag drivs av Migrationsverket på asylboendet. Därför har vi tänkt att göra en egen cafésatsning till hösten med fokus på kvinnorna. Tanken är också att vi ska skapa bra förutsättningar för att de ska kunna ta med sig barnen, säger Mari-Louise Olers.
Medveten strategi
Hon menar samtidigt att det finns en god medvetenhet hos personalen kring de här frågorna, vilket bland annat tar sig uttryck i hur de hanterar inköp.
– Vi har ingen skriven policy. Men vi pratar om det och tänker in de här bitarna när vi beställer medier. Det är en del av vårt kvalitetsarbete också. Det är alltid farligt att förutsätta saker. Men det känns som personalen har med genusaspekten i sitt arbete, säger hon vidare.
Kommunen har sedan tidigare fastställt en jämställdhetsplan för det interna personalarbetet. På biblioteket jobbar idag sex män och nio kvinnor. Två av männen är bibliotekarier och fyra är assistenter. Marie-Louise Olers framhäver att det i dagsläget finns en medvetenhet kring genusperspektivet i samband med rekryteringar och personalfrågor.
– Vi är ovanligt många män och det är en medveten strategi från vår sida. Vi tittar i första hand på kvalifikationer och inte kön när vi rekryterar. Men det är ändå något vi tänker på. Vi försöker bygga upp en jämn sammansättning i personalgruppen och förhoppningsvis skapar det ett bra klimat, säger hon och berättar samtidigt att jämställdhetsplanen ska revideras.
– Den behöver spetsas till. De här frågorna har fått bra resultat i våra medarbetarenkäter. Men vi kanske behöver föra in mer kring hbtq och se om det finns andra aspekter vi inte har tänkt på, säger Marie-Louise Olers.
Vardagen tar kraft
Inte heller i Trollhättan finns det någon specifik skrivning i biblioteksplanen kring genusfrågan. Här står i dagsläget också andra frågor i fokus.
– Vi jobbar inte med det aktivt överhuvudtaget. Inte i den mening som förekommer i Sundbyberg och på andra ställen. Det kommer upp ibland på fikapauser. Men jag driver inte frågan. Just nu står vi inför en stor renovering av huvudbiblioteket och det tar mycket av vårt engagemang. Det är mycket i vardagen och att bara hålla tåget på spåret, säger bibliotekschef Greg Church.
I den nya bibliotekslagen gick man från att tala om att biblioteket ska vara till för alla medborgare till att tala om alla, punkt. Även i Trollhättan ska man revidera den nuvarande biblioteksplanen som gick ut 2010. Greg Church ser en anledning att reflektera över innebörden av att vara ett bibliotek för alla.
– Det gör att vår verksamhet även omfattar papperslösa och att vi inte kan utesluta någon. Vi måste ge ordet ”alla” mer tyngd så ingen glöms bort. Detta är något vi måste titta på i den kommande biblioteksplanen. Biblioteket måste anpassa sig till en snabbt omväxlande omvärld. Genus är mer och mer på dagordningen. Oavsett din personliga identitet ska du känna dig välkommen, säger Greg Church.
Stegvisa planer
I Borås har man nyligen reviderat biblioteksplanen och en ny ska presenteras för den politiska församlingen i slutet av sommaren. I den tidigare planen fanns det inget specifikt skrivit kring genus eller hbtq-frågor. Den nya planen är tänkt att bli ett generellt hållet dokument, som ska konkretiseras vidare i olika typer av handlingsplaner.
– Borås stad vill ha det så och då har vi inte haft något val att konkretisera några specifika satsningar i biblioteksplanen. Det får komma i nästa steg när vi sedan utformar våra olika handlingsplaner. Vi har tidigare haft en mer detaljerad biblioteksplan. Det är inte riktigt bra det heller. Att lägga upp det stegvis i olika planer är ett sätt att angripa det och nu får vi prova det, säger bibliotekschef Åsa Hedberg Karlsson
Fakta
Council of European Municipalities and Regions, CEMR är de europeiska kommun- och regionförbundens samarbetsorganisation. Jämställdhetsdeklarationen antogs i maj 2006. Ur ett jämställdhets- och kvalitetsperspektiv belyser deklarationen:
• kommuners och regioners politiska och beslutsfattande roll
• utbud av service och tjänster såsom socialtjänst, vård och omsorg och utbildning
• arbetsgivarroll och personalpolitik
• ekonomisk verksamhet
• upphandling av varor och tjänster
• könsrelaterat våld och människohandel
• samhällsplanering och hållbar utveckling
Källa: www.skl.se
Hålla debatten vid liv
I linje med att genus- eller hbtq-frågor än så länge inte har konkretiserats i någon plan, så finns det inget strukturerat arbete kring dessa frågor. I dagsläget är det, som i många andra sammanhang, huvudsakligen en enskild medarbetare som driver arbetet. Det har bland annat tagit sig uttryck i bokcirklar och den del andra programpunkter under året. Åsa Hedberg Karlsson tycker det är viktigt att genusaspekten kommer till uttryck i de mer verksamhetsnära dokumenten. Inte minst mot bakgrund av bibliotekets demokratiska ambition att vara till för alla. Samtidigt understryker hon att en skrivning i en plan inte är tillräckligt.
– Vi har olika generationer och olika bakgrunder. Vi tycker olika och tror vi gör rätt saker. Vi måste prata om vad vi signalerar genom skyltning, möblering, utbud av program, våra utställningar och i vårt medieutbud. Vi måste prata om vilka besökare som känner sig välkomna och vilka som inte gör det. Vi behöver vara medvetna om vilken kontext vi lever i. När vi talar om ”alla” gäller det att var och en av oss rannsakar varför vi gör vissa val eller uttalanden. Det räcker inte med ett dokument. Det måste finnas en levande diskussion som håller debatten vid liv, säger Åsa Hedberg Karlsson.
Author Description
