GÖTEBORG På biblioteken i stadsdelen Linné/Majorna i Göteborg driver personalen ett aktivt genusarbete. Det är en del av ett mer övergripande arbete kring genus i stadsdelsförvaltningen. Arbetet har skapat en ökad medvetenhet och förändrat såväl rutiner för inköp som det fysiska rummet.
– I samband med att vi planerade en ombyggnad tittade arkitekterna på rummet ur ett genusperspektiv. Det kan handla om saker som gör att jag som kvinna inte känner mig bekväm. Ett av de rum vi tittade på var tidningsrummet, som till stor del är ett manligt rum. Här tog vi bland annat bort en soffa och satte istället in fåtöljer, för att det skulle bli mer inkluderande, säger Bodil Alvarsdotter på Linnéstadens bibliotek.
I anslutning till arbetet med bibliotekets rumsliga aspekter, har man även tittat på exponering och placering av medier. Ett konkret resultat är tänket kring det som tidigare var en specialhylla för litteratur av mer romantisk karaktär.
– Det var i stort sett aldrig några män som botaniserade i den hyllan. Nu har vi integrerat det i det övriga beståndet. Vi försöker även tänka på hur vi exponerar medierna. Många tidskrifter med hälso- eller mattema har inte sällan en kvinna på omslaget. Vi har placerat böcker som förknippas med mer manlig läsning bredvid böcker om exempelvis virkning, berättar Bodil Alvarsdotter vidare.
Inköp och genus
I dagsläget tittar personalen på att ta fram en inköpspolicy. Göteborgs stad har sedan en tid infört ett flytande bestånd, vilket betyder att medier kan hamna lite varstans i den rådande biblioteksstrukturen. Detta skapar samtidigt en problematik.
– Även om vi har en policy här och försöker bygga upp ett medvetet bestånd utifrån en genusaspekt, är det inte säkert att medierna blir kvar här och vi har heller inte full kontroll över vilka böcker som hamnar på våra hyllor. Men vi har en medvetenhet och köper inte in helt slumpmässigt, säger Bodil Alvarsdotter och berättar att personalen tagit beslut på att inte köpa in vissa typer av tidningar, som riktar sig till unga tjejer, eftersom innehållet är starkt könsstereotypt.
Parallellt med en inköpspolicy tar personalen också fram checklistor för planering av biblioteksrummet och programverksamheten.
– Vi har föreläsningar om jämställt föräldraskap i samarbete med föreningen Forum för feministiska föräldrar. När vi har programverksamhet för barn jobbar vi med genusfrågan och försöker ha en dialog med teatergrupper eller andra som vi vill skapa ett arrangemang med. Det sätter ibland igång processer kring genus och kan leda till att de tänker kring sitt eget innehåll, säger hon.
Föreläsningar med twist
Bodil Alvarsdotter tar berättar också hur genustänket genomsyrar programverksamheten genom att försöka hitta kvinnliga föreläsare till typiskt manliga ämnen.
– Det kan handla om staden, historia eller andra typer av fackföreläsningar som ofta lockar män. Tanken är att det inte bara ska vara varannan föreläsning för kvinnor och varannan för män, utan att vi försöker hitta den här twisten, säger hon vidare.
Biblioteket har också tagit fram en grafisk profil utifrån ett normkritisk perspektiv och en diskussion om vad man vill förmedla för bild av verksamheten i progamblad och andra kommunikationskanaler.
En del av en helhet
En avgörande faktor bakom bibliotekets genusarbete har varit stadsdelens övergripande arbete med mänskliga rättigheter, där genus har varit en del. Detta har även innefattat förskolorna och skapat förutsättningar för samarbete. Förskollärare kom till biblioteket och undrade var genusböckerna fanns. Detta gav upphov till ett arbete med genusboklådor.
– Vi satte ihop en samling och nu har vi fem boklådor som är ute. Genus kan vara så mycket. Det kan vara en bok om ett barn som växer upp med två pappor, pojkar som är genusöverskridande. Vi har en liten pärm som berättar om böckerna. Jag åker också runt på förskolor och pratar om genus i barnlitteratur. Det har varit min grej sedan jag läste på bibliotekshögskolan, berättar Bodil Alvarsdotter vidare.
Skapa utrymme
Som många andra typer av projekt och satsningar är det centralt att involvera hela personalen. Det är även en viktig aspekt att få med chefen eller en eventuell ledning i arbetet. Inte minst som personalen behöver avsätta tid för att driva och utveckla arbetet vidare. Meta Hammenberg var tidigare chef när projektet sjösattes.
– Detta är en viktig samhällsfråga och en fråga som är på politikens agenda. Det ska också återspeglas i verksamheten. Biblioteken i Majorna och Linné är välbesökta verksamheter och det kan vara svårt att hitta tiden. Min roll som chef handlade mycket om att skapa förutsättningar för att vi skulle kunna jobba med frågan, säger hon.
Spaning som synliggör
Arbetet med att skapa ett jämställdhetsintegrerat bibliotek är en pågående process. En viktig del är att fortsätta kartlägga verksamheten ur ett normkritiskt perspektiv. En ökad förståelse för hur män och kvinnor använder biblioteket och förhåller sig till det som erbjuds i form av medier och programverksamhet, är ett sätt att säkra att biblioteket verkligen kan bli en plats för alla.
– Vi har genusspaning där vi bland annat tittar på hur män och kvinnor rör sig i biblioteket och vem som besöker en viss hylla. Vi har även börjat med könsspecifik statistik och kan se mönster som vi inte kunde se tidigare, säger Bodil Alvarsdotter.
Hon talar samtidigt om genus som en icke-fråga på bibliotek och att många tänker att de kommer undan med tanken om biblioteket som en demokratisk och inkluderande institution.
– Men när vi lyfter fram en fråga, så synliggör vi hur saker faktiskt förhåller sig och kan börja jobba med det på ett annat sätt. Det hade varit bra att kunnas säga att vi är till för alla. Men så ser det inte ut, säger Bodil Alvarsdotter.