Taggar som gör skillnad

UPPSALA Föreställningen om vad som är en norm kan upprätthålla olika typer av ojämlikheter i samhället. Att sortera böcker efter en heterosexuell föreställning om faderskap kan exempelvis leda till att berättelser om samkönade relationer faller bort. Ett beskrivande nyckelord, en så kallad tagg, kan bidra till att synliggöra sådant som faller utanför normen. Men det kan även peka ut något som avvikande. Makten att definiera är en del av bibliotekens vardag.

Att tagga är ett sätt att definiera. Kristin Johannesson på ABM-institutionen vid Uppsala universitet forskar på fenomenet social taggning. Hon har tittat på hur användare har taggat böcker, foto och länkar utifrån identitetskategorierna heterosexualitet, vuxenhet och faderskap på sajterna Library Thing, Flickr och Delicious.

– Social taggning erbjuder alternativ till förvalda kategorier och gör fler röster hörda. Det är inte säkert att det förändrar något på ett större plan och ur ett intersektionellt perspektiv finns det både goda och dåliga exempel på hur dessa kategorier har använts, säger hon.

Kristin Johannesson belyser de olika kategorierna utifrån teorier om kunskapsorganisationer och intersektionalitet. Det handlar bland annat hur identiteter skapas utifrån hennes valda kategorier och dokument. Konstruktionen av faderskap väcker frågor kring vem som kan vara föräldrar och en heteronormativ föreställning om kärnfamiljen. Vuxenhet kan ses som en process, där olika stadier av att vara ”icke-vuxen” blir som ett flytande tillstånd.

Kontrollen över orden

Social taggning hänger ihop med det som kallas webb 2.0, där användarna genererar olika typer av innehåll. Det handlar lite förenklat om att användarna sätter nyckelord till bilder, böcker eller länkar. Det är användarna snarare än experterna som kategoriserar och ordnar innehåll.

Hennes forskning berör inte specifikt bibliotek. Men taggning är en del av bibliotekens vardag och hon kan se kopplingar till hennes eget avhandlingsarbete. Inte minst hur man hanterar det som faller utanför normen.

– Det jag vet om bibliotek är att man talar inte så mycket om heterosexualitet. Snarare är det undantagen som pekas ut, som när man märker upp böcker och gör en regnbågshylla, säger Kristin Johannesson.

Samtidigt är fenomenet intressant i biblioteksvärlden i takt med att biblioteken öppnar sina kataloger för användarna, där de just kan tagga och sätta etiketter på innehållet. Här blir det också en fråga om makt och vem som äger rätten att definiera. Kristin Johannesson ser en potentiell konflikt mellan att å ena sidan låta användarna tagga fritt och att ha någon slags professionell kontroll eller filter.

– Användarna får ett större ansvar. Syftet måste vara att det är transparent. Ett sätt kan vara, som på Library Thing, att användarna får diskutera och argumentera för hur de taggar i olika forum. Det är inget som syns när du söker på en tagg, men det kommer upp i olika diskussioner. Det är intressant ur ett intersektionellt perspektiv och frågan är hur man löser det på biblioteken, säger Kristin Johannesson vidare.

Makten att befästa

En kontrollerad variant av social taggning i någon slags fysisk tappning, kan enligt Kristin Johannesson, vara att samla in nyckelord eller taggar i samband med bokcirklar på biblioteken. Detta kräver så klart i nästa steg att någon sedan stansar in taggarna i systemet, vilket möjligen gör det till en något knölig metod. Men helt oavsett hur biblioteken hanterar användarnas nyckelord eller på annat sätt klassificerar innehåll, så är det sätt att ordna vår gemensamma tillvaro. Ibland blir det debatt om huruvida en bok är fakta eller fiktion. Ibland fastnar vi i normativa föreställningar om olika identiteter. I denna palett av beskrivande ord, framhäver Kristin Johannesson ett behov av mångfald.

– Det är viktigt att problematisera och inte ta vardagliga normer för givet. Material kan tillhöra olika kategorier och det måste kunna förändras. Det handlar delvis om en makt att befästa. Nyckelord är detaljsaker som upprätthåller stora strukturer, säger Kristin Johannesson.