SVERIGE Internationella biblioteket, IB, fick i höstas ett nytt uppdrag vilket bland annat innebär ett mer konsultativt arbete gällande medieförsörjning på andra språk än svenska. Sedan dess har vi fått en ny bibliotekslag, IB har publicerat en uppdaterad medieförsörjningsplan och kommunala-, läns- och regionala verksamheter har på olika sätt tagit ställning till förändringarna.
– Varje förändring tar tid och vi har fortfarande mycket kommunikation med biblioteken, berättar Junko Söderman, utvecklingsledare på IB. Det är svårt med information, konstaterar hon. När man säger en sak kan det tolkas på olika sätt.
Missuppfattning
Den vanligaste missuppfattningen enligt Junko Söderman är att IB tänker sluta med att låna ut depositioner till landets bibliotek, eller i alla fall när det gäller de elva mest etablerade och lättillgängliga språken i Sverige. Den uppfattningen dementerar hon med eftertryck.
– Det är inte totalstopp. Gällande de elva språken kompletterar vi främst med lite smalare litteratur eller lite mer avancerad facklitteratur och vi lånar ut enstaka titlar i första hand. När det finns skäl att låna från oss så lånar vi självklart fortfarande ut depositioner. Om det till exempel har kommit väldigt många asylsökande i en kommun och beståndet av just det språket inte räcker till, eller om det finns väldigt få personer i kommunen som talar ett språk, då är det klart att vi hjälper till, säger hon och betonar vikten av kommunikation.
När IB fick sitt nya uppdrag gjordes en inventering där det tydligt framgick att inköp av udda och mindre språk är det biblioteken upplever som allra svårast. Därför, berättar Junko Söderman, och tänker IB nu lägga mer krut på detta komplettera brett.
– Vi tar hand om de udda språk som kan vara svårt att få tag på i Sverige, så låter vi kommunerna bygga upp egna bestånd på de etablerade språkgrupper som finns i nästan hela landet och som går att köpa via svenska leverantörer. Viktigt att komma ihåg är också att många län sedan länge haft flera av de elva språken som sitt ansvar och själv skickat depositioner inom sitt upptagningsområde.
Utveckling
Ett av uppdragen IB fick från Kungliga biblioteket var att utveckla en webbresurs kring mångspråkighet. Junko Söderman hoppas att den nya webbsidan kan lanseras under hösten för, menar hon, så länge inte biblioteken använder den är det svårt att se någon effekt av den nya bibliotekslagen och IB:s nya uppdrag.
– Webbsidan är vårt främsta verktyg när biblioteken ska få råd och hjälp och jag vill gärna att biblioteken använder sidan så mycket de kan efter lanseringen som förhoppningsvis blir i september.
– Det viktigaste nu är att webbsidan lanseras och att vi fortsätter kommunicera med biblioteken. Under våren 2015 vill vi invertera om och hur verktygen på hemsidan har hjälpt biblioteken att arbeta utifrån bibliotekslagen och Central medieförsörjningsplan för mångspråkiga medier.
Oro
Ett annat bekymmer som Junko Söderman har noterat är kommunbibliotekens oro över vilket stöd de kan förvänta sig av läns- och regionbiblioteken.
– Det är faktiskt en av de frågor vi får mest och oron beror på att det i den nya Bibliotekslagen inte står i klartext att läns- och regionbibliotek ska syssla med kompletterande medeförsörjning. Däremot är det ganska klart att också biblioteksverksamhet är varje kommuns angelägenhet vilket innebär att kommunerna måste ta större ansvar för prioriterade grupper. De med annat modersmål än svenska är en av dem.
Hittills har de flesta läns- och regionbibliotek tagit ett större ansvar och skickat depositioner på ett antal ansvarsspråk och IB har kompletterat med enstaka lån. Junko Söderman berättar att det nu växer fram väldigt olika lösningar på läns- och regionnivå och att kommunbibliotekens oro handlar mer om det än hur deras kontakt med IB kommer att fungera.
– Det är den största oron i hela landet och varje region hittar ju sin modell.
Skånemodellen
Allra längst har Region Skåne kommit, avslöjar Junko Söderman och bekräftar den Skånemodell många pratar om.
– På hemmaplan heter den så kallade Skånemodellen ”Ny modell för regionalt mediesamarbete i Skåne” skrattar Kristina Elding, funktionsansvarig för Regional biblioteksverksamhet i Region Skåne när Framsidan ringer upp.
– Modellen är kopplad till förändringen av regionbibliotekets verksamhet med kompletterande media, och det handlar om att flytta resurser från traditionella fjärrlån till utveckling och samarbete där alla bibliotek tar ett gemensamt ansvar och där regionens roll är att stötta. Det har skett en förflyttning helt enkelt, förklarar Kristina Elding.
I nya bibliotekslagen står det bland annat att regional biblioteksverksamhet ska främja samverkan, och det är den intentionen som präglar arbetet i Skåne, menar Kristina Elding.
– Biblioteken har tidigare använt sig mycket av regionens depositioner och vi såg ett tydligt utvecklingsbehov. Och när vi styrde bort från fjärrlån till utvecklingsarbete blev det pengar över till de fyra utvecklingsprojekt som nu pågår i 24 av Skånes 33 kommuner. Fyra projekt där alla har olika fokus, men som ytterst handlar om hur man kan samarbeta, synliggöra och utnyttja kompetenser kring mångspråkig media.
Enkät
När Framsidan skickade ut en fråga till Sveriges läns- och regionbibliotek om hur deras arbete med den kompletterande medieförsörjningen gällande medier på andra språk än svenska ser ut, var det tolv som svarade. Det är svårt att dra några slutsatser eller göra grafik av tolv svar, men av de som svarade går det ändå att sammanfatta att det är en del som fortfarande har kvar systemet med värdbibliotek och att många just nu utreder och kartlägger sin verksamhet. Som till exempel Länsbibliotek Jönköping där man under hösten tar hjälp av en objektiv utredare för att titta på verksamheten med medier på andra språk än svenska.
– Målet är inte att sluta med depositioner för principens skull, säger Katinka Borg, länsbibliotekschef. Målet är att se till att vi får en verksamhet i länet med så hög kvalitet som möjligt för låntagarna.
Några gör också som i Skåne och bidrar till projekt där biblioteken kan fortbilda och bygga egna kommunanpassade projekt, eller skapar ny infrastruktur och gemensamma biblioteksdatasystem som främjar samarbete mellan bibliotek och kommuner. Som i till exempel landstinget Gävleborg där man sedan ett par år tillbaka redan har ett samarbete mellan kommunerna och ser mediebeståndet som gemensamt.
Fakta
Till de elva mest etablerade språken i Sverige räknas arabiska, bosniska, kroatiska, persiska, polska, ryska, serbiska, somaliska, spanska, thai och turkiska.
En central medieförsörjningsplan presenterar hur Internationella bibliotekets lånecentral genomför sitt uppdrag gällande kompletterande medieförsörjning av mångspråkiga medier.
Central Medieförsörjningsplan för Mångspråkiga Medier 2014 har utarbetats i dialog med Kungliga Biblioteket och kommun-, läns- och regionbibliotek.
I Västra Götalandsregionen har Kultur i Väst bjudit in bibliotekschefer och medieansvariga för att förhoppningsvis bilda en referensgrupp för att reda ut hur frågan ska hanteras i regionen. Här finns redan ett antal lokala mediegrupper som får pengar för sin verksamhet, men här finns också två huvudbibliotek kvar som sköter en stor del av regionens depositioner.
– Referensgruppen är tänkt ska vara rådgivande åt Kultur i Väst och bestå av personer som kan fungera som stöd i det strategiska mediearbetet, säger Ingvor Jansson, bibliotekarie Kultur i Väst. Vi hämtar inspiration från Region Skåne och vi hoppas att vi kommer att hitta en bra, framtida lösning.
Author Description
