Jenny Nilsson från Svensk biblioteksförening, Alma Kastlander från Statens medieråd och Ann Östman från Länsbibliotek Gävleborg pratar om MIK-begreppet i Kungliga bibliotekets monter. Foto: Fredrik Svedemyr
GÖTEBORG Medie och informationskunnighet har under den senaste tiden blivit en allt viktigare kännedom i vår vardag. Inte minst har också biblioteken en viktig roll att spela. Det handlar om folkbildning i vår samtid, såväl som ett bra samarbete mellan lärare och bibliotekarier.
Under ett seminarium på Bokmässan pratade Ann Östman från Länsbibliotek Gävleborg, Jenny Nilsson från Svensk biblioteksförening och Alma Kastlander från Statens medieråd, om medie- och informationskunnighet, MIK. Det är ett samlingsbegrepp för att förstå mediers roll i samhället och att kunna förhålla sig källkritiskt till den information som cirkulerar i olika kanaler. Det handlar också om att själv kunna uttrycka sig och skapa innehåll i olika medier.
– Jag har jobbat länge med de här frågorna och det är egentligen inget nytt. Det är ett fundament i bibliotekens uppdrag och det känns centralt att titta på det igen och se vad vi kan göra och hur vi kan jobba med det. Biblioteken har en viktig roll, säger Ann Östman.
Folkbildning
Bibliotekens digitala utveckling har varit ett tema under mässan i olika sammanhang. Även om biblioteken på ett plan väldigt bra svarar upp mot de behov som finns när det gäller aspekter som informationssökning och källkritik, finns det på en del håll en rädsla för att bli omsprungna i den digitala utvecklingen. Inte minst har just möjligheterna att både publicera sig själv på nätet och skapa i olika digitala format ökat. Biblioteket i Chicago satsar stora resurser på en en slags digital folkbildning, som innefattar alltifrån enkla kurser i ordbehandling till att programmera robotar. Deras senaste satsning är att faktiskt låna ut internetuppkoppling. Detta är en folkbildning som tar en alltmer tydligare form även på svenska folkbibliotek.
– Vi hade nyligen en dag kring skaparbibblan där vi fick prova olika verktyg för bland annat programmering och e-slöjd. Här på mässan såg jag alla barn som hängde över skärmar med någon form av interaktivitet och 3D-skrivare. Samtidigt finns det i mitt län bibliotek som inte har någon trådlös uppkoppling. Det är viktigt att reflektera över vilken tid vi lever i och vad vi på biblioteken kan erbjuda. Vi har ett nytt folkbildningsuppdrag framför oss, säger Ann Östman vidare.
Statens medieråd jobbar med att skapa en ökad förstålese för MIK och samtidigt skapa en grund för ett samarbete mellan bibliotekarier och pedagoger. Ytterst handlar det om att öka förutsättningarna för en demokratiskt utveckling i en digital kontext.
– Vi har en webb som vi startade i februari och som vänder sig till lärare, bibliotekarier och föräldrar. Tanken är att stärka barn och unga i deras digitala vardag. Nu håller vi också på med att bygga upp MIK-centraler, där vi i första hand vill stärka bibliotekarierna. I dagsläget har vi ungefär fyra hundra bibliotek som har anmält intresse, berättar Alma Kastlander.
Samarbete
Det har tidigare på mässan talats om behovet av samverkan för den digitala utvecklingen. Här talar också panelen om att det behövs stärkt kompetens för att möta utvecklingen, där inte minst Statens medieråds webb MIK-rummet är en bra plattform för hur skolan såväl som biblioteken kan jobba med MIK.
Läs mer
Medie- och informationskunnighet – en mänsklig rättighet
Chicago Public library och deras arbete med digital folkbildning
– Det är viktigt att personalen får bra fortbilding för att bibliotken ska kunna bli relevanta. Vi behöver också samarbeta. Ensamma kommer vi inte lika långt, säger Ann Östman vidare.
Biblioteken har tidigare jobbat och samverkat kring att öka den digitala delaktigheten. Detta sammanfaller med såväl MIK-begreppet, som det det demokratiska uppdraget.
– Som jag ser det är mik det vi behvöer för att nå digital delaktighet. MIK är vägen och digital delaktighet är målet, säger Jenny Nilsson.
Author Description
