Medier för alla i Lyon

LYON I slutet av augusti hade IFLA sin stora internationella kongress i franska Lyon. Deltagare från olika delar av världen var på plats. Kerstin Wockatz från Kultur i Väst var en av deltagarna. I raden av alla officiella studiebesök och föreläsningar gjorde hon en egen liten avstickare. Läs hennes betraktelse från Bibliothèque de la Part-Dieu.

– Hos oss är alla medier lika mycket värda. Vare sig det handlar om en handskrift från 600-talet eller en pekbok för små barn.

Jag befinner mig på femte våningen i Bibliothèque de la Part-Dieu, det centrala kommunbiblioteket i Lyon och träffar av en slump en svensktalande fransk bibliotekarie som arbetar på bibliotekets enda stängda avdelningen; bibliotekets samlingar fram till och med 1920. Och det där med handskriften från 600-talet stämmer faktiskt. Efter franska revolutionen konfiskerade staten alla privata bibliotek från adeln, kyrkor och kloster och lämnade över böckerna till Frankrikes nyupprättade kommuner. Tack och lov hade i alla fall Lyon möjlighet att förvara och förvalta dessa skatter som består av handskrifter från 400-talet och framåt, inkunabler, olika trycksaker, fotografier med mera. Det mesta är redan digitaliserat genom ett samarbete med Google under Creative Commons-licens och finns nu att bläddra i på bibliotekets numelyon, det vill säga bibliotekets webbsidor med digitalt material: tidningar från när och fjärran, fria e-böcker med mera.

Lyon är ”huvudstad” i det franska departementet Rhône-Alpes och är Frankrikes andra stad. Lyon har ca 600 000 invånare. Folkbiblioteksorganisationen omfattar 15 bibliotek och 3 bokbussar. Man talar inte om huvudbibliotek och filialer här, utan om sina samlade biblioteksresurser. Part-Dieu-biblioteket ligger vid Lyons centralstation där tåg, tunnelbanor och bussar möts. Innanför dörrarna finns en hög trappa som tar mig till bibliotekets entréplan. Biblioteket byggdes 1972 och kanske fanns det kvar ett behov av att visa att biblioteket var en upphöjd plats som man skulle närma sig med vördnad. Den känslan försvinner direkt när man möts av doften av varma smörgåsar och kaffe i entrén. Golvet är av grå betong och möblerna av plast. En vanlig vardagseftermiddag i augusti passerar folk i alla åldrar förbi mig in i biblioteket. Jag står i ett hörn och försöker orientera mig. Det finns gott om personal i olika diskar för olika frågor: återlämning, inskrivning, lån, hämtning. All personal behövs, det är ständiga köer.

Jag går en trappa ner. På vänster hand finns parkeringsplatser för barnvagnar, bokhyllor i en halvcirkel vänder sig till föräldrarna och erbjuder ”allt” från graviditetens femte vecka till uppfostringsproblem av tonåringar. Till höger ligger barnavdelningen. För att komma dit måste man passera Kiosken, en härlig tidningsavdelning för barn och Babel J, barnböcker på olika språk. Barnavdelningen vänder sig till barn upp till cirka 15 år. Allt finns att låna: Böcker, filmer, musik. Och allt är gratis, för barn alltså. Men vuxna får betala ett årligt medlemskap. Man kan välja olika nivåer på det. 35 euro får man betala om man vill låna hem både böcker, filmer och musik. Vill man också låna i artoteket får man lägga till 9 euro. Men för barn under 18 år är det alltså gratis att låna och utnyttja allt som biblioteket erbjuder. Erbjuder ja, programverksamheten är genomtänkt och likartad i alla de 15 biblioteken. Från sagor och rim och ramsor för de minsta, till bokklubbar och digitala workshops för de äldsta. Och mycket känner man igen från svenska bibliotek, men några programpunkter skiljer sig också. Eller så har jag bara inte sett det i Sverige. Här har man digitala workshops för barn 0-5 år där man visar roliga sidor och appar. Och barn från 3 år kan tillsammans med en vuxen få gå på upptäcktsfärd i biblioteket. Det knyter an till vad min nyfunna, svensktalande kollega på femte våningen sa:

– Alla medier tillhör alla!

Därför anordnar man särskilda visningar för småbarn av de rariteter som finns i huset. Liknande workshops, filmtimmar, upptäcktsfärder i biblioteket anordnas också för 6-10-åringarna.

Så vänder jag och börjar gå upp för trapporna. Det finns hiss också. Jag passerar avdelningarna för Språk och litteratur, där också Babel för vuxna finns, alltså avdelningen med litteratur på andra språk än franska och avdelning för konst och konsthantverk och kommer sedan ytterligare en trappa upp till musiken. Jag passerar män som halvligger i små soffor, de lyssnar på musik i lurar. En man rycks med av musiken, han sjunger och klappar rytmiskt på sina lår. På musikavdelningen finns det massor av cd-skivor, men också musik på äldre skivformat, 33, 45 och 78 varv. Noter, musikteori, dvd, tidskrifter finns förstås också. Cd-skivor? Jodå, biblioteket erbjuder också strömmande tjänster genom sitt digitala fönster numelyon. Urvalet är begränsat till musik producerad inom området Rhône-Alpes och från mindre oberoende musikproducenter. Biblioteket skapar också innehåll. Har man betalat medlemskap för läsa-lyssna kan man få ta del av läs-lyssnartips kring aktuell musik eller aktuella musikhändelser.

På nästa våningsplan finns två avdelningar, dels Civilisation som omfattar historia, filosofi, psykologi och religion, dels Societé där samlingarna består av ekonomi, sociologi, juridik, arbetsmarknad och liknande. Massor av folk sitter och läser, det är tyst, var och en verkar vara försjunkna i sina världar. Linoleummattan på golvet har breda ränder i svart och vitt. Vitmålade hyllor slingrar sig fram i rummet. Några stolar här och var lyser i orange, men annars är det böcker och människor som utgör färgklickarna. Alla hyllor som finns ute på golvet har en höjd på 140 cm. Det är luftigt i hyllorna. Jag antar att det krävs ständigt arbete för att hålla samlingarna aktuella och relevanta. Det krävs både händer och huvud till det och det är minst tre bibliotekarier i tjänst på varje informationsdisk och varje avdelning har sin egen disk. Utanför de båda avdelningarna finns en tidningshörna Le carré actu, och en ”padd”-bar. Det är en bardisk med ett 10-tal surfplattor, med bland annat nyhetsappar, som man kan nyttja utan att boka plats. Övrig datoranvändning kräver antingen lånekort eller att man får ett tillfälligt kort med internettillgänglighet under 24 timmar.

Jag klättrar vidare uppåt. Nu är det vetenskap och teknik som gäller. Samma lugn och tystnad som i resten av huset. Fullt med människor överallt. Till vetenskap och teknik räknas förstås matematik, fysik, hälsa med mera, men jag blir förvånad över att man också räknar kokkonst och trädgård dit. Och mest förvånande: Oförklarliga fenomen! En annan dörr leder till Espace numerique. Kanske skulle vi kalla den för datoravdelningen på svenska. Litteratur om datorer, programmering, programvaror och datorer förstås. Här anordnas kurser både för enskilda och för grupper. Här finns också tillgängliga datorer med förstorningsprogram och syntetiskt tal.

Ny trappa, nytt våningsplan. Där möter mig gamla vykort från Lyon på väggarna, uppförstorade och väl upplösta så att man kan studera detaljer från det förgångna Lyon. Korten bildar ouvertyren till ”hembygdsavdelningen”. Lyon, Rhône-Alpes är minsta gemensamma nämnare. Även här tystnad, koncentration. I små bås i anslutning till bokhallen finns mikrofilmsläsare. Jag smyger förbi och tittar in. Alla är upptagna, folk arbetar med läsapparaterna och sina datorer. Utanför Lyonavdelningen finns en hall som är möblerad med färgglada trädgårdsmöbler. Vill man ha en tillfällig energikick finns där kaffemaskiner och chokladautomater om man inte orkar gå ner till bottenvåningens fik.

Sista trappan och jag kommer till den stängda dörren. Den som går till avdelningen med samlingar från tiden före 1920. Tystnaden som jag vant mig vid härskar också här. Och en viss högtidlighet strömmar ut från skinnbanden som omger läsborden. De merovingiska och karolingiska handskrifterna och inkunablerna finns förstås inte framme, de finns i sina särskilda magasin. Men mycket annat finns att ta del av. 60-70 % av besökarna är forskare, men 30-40 % är alltså andra intresserade. Franska revolutionens tanke om kulturen till folket levandegörs, dels genom digitaliseringen, dels genom visningar för alla, från 3-åringar och uppåt.

Saknar jag något? Ja, det gör jag. Jag saknar talböcker. Synskadade får gå till ett särskilt bibliotek i Lyon. Jag skulle också tycka att det var på sin plats att biblioteket lyfte fram Lyons stora söner (de stora döttrar saknas också, men det är man ju van vid): Rabelais, medeltida ironisk författare, bröderna Lumière som gjorde de första filmerna, Antoine Sant-Exupéry, författaren till Lille Prinsen, som fått namnge Lyons flygplats. Jag saknar också söndagsöppet. Och det gör många med mig. En stor kampanj pågår just nu i Frankrike för att politikerna ska skjuta till mer pengar så att biblioteken ska vara öppna. En kampanj som skulle behövas här i Sverige också.

Text och bild: Kerstin Wockatz

 

Läs mer

Läs också om biblioteket som tar in den konstnärliga processen

Author Description

admin

Det är administratören som lagt in det här.

Kultur i Väst

Postadress

Kultur i Väst
405 44 Göteborg

Besöksadress

Rosenlundsgatan 4
411 20 Göteborg

Telefon

031 333 51 00 (växel)
031 333 51 01 (reception)

E-post

redaktionen@noll27.se