Forskning och praktik

BORÅS På torsdagen arrangerades den 14:e upplagan av konferens Mötesplats Borås som i år fokuserade på konferensens grundläggande tema; samarbetet mellan bibliotekspraktik och biblioteksforskning, vad de olika rollerna innebär och vad de kan lära av varandra.

På grund av för få anmälningar hade årets upplaga av Mötesplatskonferensen i Borås reducerats till bara en dag. Det blev å andra sidan en intensiv dag med bland annat en inledande föreläsning som handlade om en forskares roll på biblioteken och vad som kan hända när två kulturer ska samarbeta, till att dagen avslutades med två exempel på när bibliotek använder forskning som metodutveckling. Där emellan rörde sig konferensdeltagarna mellan 17 parallella presentationer där ett av spåren hade rubriken läsfrämjande insatser.

Kunskapsöversikt

Kulturrådet håller på att ta fram en kunskapsöversikt över vilka läsfrämjande metoder det finns såväl nationellt som internationellt. Översikten är tänkt att användas som inspiration och som uppslagsbok och förhoppningsvis också användas i framtida forskningssammanhang.

– Kunskapsöversikten gäller alla åldrar och jag samlar in material fram till årsskiftet i alla fall, säger Jonas Andersson som står för insamlandet på Kulturrådet. Jag tittar på bland annat rapporter, uppsatser, pågående projekt, projektutvärderingar och forskning, så hör av er om ni har något att berätta uppmanar han.

Han avslöjar att han i sitt arbete kan konstatera vissa återkommande centrala begrepp som läsfrämjande, läsattityd, lustläsning och läsmotivation.

– En läsfrämjande verksamhet beskrivs ofta med syfte att få fler att läsa mer och metoderna är ofta bokprat och olika former av samverkan som till exempel med BVC.

Bokhunden och Astrid Lindgren

Linnéuniversitetet i Växjö har tillsammans med Dyslexiförbundet Nordvästskåne och föreningen Hundsam i Åstorp kommun fått finansiering från Allmänna arvsfonden med åtta miljoner kronor för det läsfrämjande utvecklingsprojektet Bokhunden och Astrid Lindgren. Projektet handlar om att barnen läser högt för en hund och riktar sig till alla barn, men eftersom Allmänna arvsfonden delar ut pengar till verksamhet som kommer barn med funktionsnedsättning till godo, samarbetar Linnéuniversitetet också med Autism- och aspergerföreningen i Skåne.

– Det var egentligen så idén till projektet började, berättar Helene Ehriander, projektledare och lektor på institutionen för film och litteratur vid Linnéuniversitetet. Jag och gymnasielärare Anna Nilsson hade båda en massa tyst kunskap om djurens positiva inverkan på dessa barn och vi ville dela med oss av den kunskapen.

Helene Ehriander betonar flera gånger vikten av utbildning av såväl bokhund som hundförare och att en ettårig utbildning håller på att ta form inom projektet.

– Hundarna testas noga innan de godkänns för uppgiften och hundföraren får gärna vara kunnig inom barnlitteratur och pedagogik så att de kan föra samtal med barnen. Vi måste ha ett kvalitets- och säkerhetstänk och vi vill bygga från grunden så att hund och förare blir ett fungerande team.

Projektet kommer att fokusera på verksamheten, men kommer också att dokumenteras så att den genererar forskningsmaterial inom flera områden, hoppas Helene Ehriander.

– Om inte annat så för att ge oss evidens för vad vi håller på med så att vi kan fortsätta efter projektet.

Och var kommer Astrid Lindgren in i bilden?

– Astrid Lindgren var en sann läsambassadör, hade en human syn på såväl människor som djur och litteratur. Och, ler Helene Ehriander, jag vill gärna att svenska barn läser mer Astrid Lindgren och inte bara kommer i kontakt med hennes berättelser på film. Hennes böcker är ett kulturarv värt att förvalta.

 

FAKTA

Projektet Bokhunden och Astrid Lindgren är treårigt och startade den 1 juli 2013.

Framsidan har tidigare skrivit om läshundar. Läs här