Bibliotekschefskonferens höjer blicken

STOCKHOLM I går avslutade Kungliga biblioteket årets bibliotekschefskonferens. Drygt två hundra deltagare från olika delar av landet var på plats i Stockholm. Det var en dag med alltifrån nationellt strategiarbete till tips för hur biblioteksplanen ska spikas. En biblioteksplan bör inte formuleras av bibliotekschefen, var en av rekommendationerna.

Bibliotek ligger i luften och det andas en politisk vilja att skapa en nationell strategi för svensk biblioteksutveckling. Regeringen klubbar budgeten i december och Kungliga biblioteket väntar i stort sett bara på att uppdraget ska formaliseras.

– Vi ska jobba strategiskt för demokratin. Det är något som främjar verksamhetsutveckling i hela biblioteksväsendet och viktigt för kunskapssamhället. Jag har jobbat länge i den här branschen och det känns verkligen roligt att det nu händer, säger riksbibliotekarie Gunilla Herdenberg när hon inleder Bibliotekschefskonferensen 2014.

Kungliga biblioteket har tidigare jobbat med biblioteksutveckling ur ett nationellt perspektiv genom att dela ut medel till olika projekt. Men nu kommer Kungliga biblioteket inte längre jobba med projektmodellen, utan övergå till ett mer strategiskt utvecklingsarbete med så kallade Nationella utvecklingslinjer.

– Vi hade ett möte i Nationella referensgruppen och har beslutat att det inte blir fler projekt. Utifrån de utvecklingsprojekt som redan pågår ska vi sedan se om vi kan lyfta något av dem och ge dem en extra skjuts. I mars kommer vi bestämma vilket eller vilka det blir. Vi ska istället jobba mer strategiskt, säger Christina Jönsson Adrial från Kunglig biblioteket.

Vidare är tanken att Nationella referensgruppen ska jobba i en tätare dialog med Kungliga bibliotekets ledningsgrupp och peka ut aktuella utvecklingsområden under längre tid.

Ny inflytandestruktur

Strategiarbetet kräver naturligtvis dialog och samverkan med hela Bibliotekssverige. Kungliga biblioteket har sedan tidigare ett samordningsuppdrag för att bland annat få en nationell överblick och främja biblioteksutveckling. Detta har tagit sig uttryck i den så kallade inflytandestrukturen, som består av olika expert- och styrgrupper, samt Nationella referensgruppen. Nu har man låtit Peter Almerud utreda inflytandestrukturen och han har bland annat kommit fram till att det har funnits lite tid för strategiska diskussioner, samt en del oklarheter kring skillnaden mellan de olika grupperna och deras mandat. Men strukturen i sig har en viktigt funktion.

– Det finns en struktur och en vilja att samverka, även om det har varit en del gnissel. Grupperna har tillfört mycket kunskap och är viktiga mötesplatser för olika bibliotekstyper. Det är en viktig roll som jag tycker ska med i den fortsatta diskussionen, säger han.

Inflytandestrukturen ska nu ses över och under december ska ett förslag på en ny struktur skickas ut på remiss. Förhoppningen är att en ny struktur ska kunna vara på plats under första kvartalet 2015.

Synka arbetet

Samtidigt finns det också en oro för att folkbiblioteken hamnar i skuggan av allt utvecklingsarbete som nu sker. Inte minst kan det finnas behov av bättre samordning. Det visade sig kanske tydligast under ett seminarium om Kungliga bibliotekets arbete med e-böcker. I uppdraget står att Kungliga biblioteket ska tillgängliggöra fria e-böcker och på sikt även e-böcker från olika kommersiella distributörer. Som ett led i att öka tillgängligheten har man nu utvecklat ett gränssnitt för att tillgängliggöra böckerna, såväl som dess metadata. Så här långt handlar det om titlar från Litteraturbanken och fria e-böcker. För folkbibliotekens räkning är det centralt att kunna jobba med förmedling på ett bra sätt, oavsett format. Malmö stadsbibliotek har sedan tidigare utvecklat just ett gränssnitt för förmedling av e-böcker, Kaliber.

– Gränssnittet är A och O. Vi måste jobba stenhårt i den änden och nu känns det som vi jobbar lite på olika håll. Men kan vi jobba tillsammans och samla krafterna, så når vi mycket längre. Vi kan inte köpa in böcker och lägga heltäckningsmattor. Kidsen i Malmö väntar på det här och det är bråttom, säger Per Mattson, chef för digitala biblioteket i Malmö.

Bild på Maria Telenius

Perspektiv. Att lyfta blicken i biblioteksplansarbetet är en nyckel till en lyckad plan. Maria Telenius jobbar med läsfrämjande på Kulturrådet. Hon ser det som viktigt att koppla biblioteksplanen till en plan för det läsfrämjande arbetet. FOTO: Fredrik Svedemyr

En större plan

Senare under dagen presenterade Cecilia Ranemo från Kungliga biblioteket och Maria Telenius från Kulturrådet verktyg för att stötta kommunerna i deras arbete med biblioteksplanerna. Utgångspunkten är att arbetet ska integreras med andra typer av planer och strategiska arbetsområden. Det kan handla om att se hur kommunens tillgänglighetsplan synkar med biblioteksplanen. Det handlar övergripande om att biblioteken inte är isolerade öar i den kommunala verksamheten och att planerna ska ses i ett större sammanhang. Det gäller inte bara inom den kommunala sfären , utan även relationen mellan kommunala och regionala planer av olika kaliber, såväl som nationella målsättningar kring exempelvis läsfrämjande.

– Bibliotekslagen förtydligar arbetet med att främja litteratur och läsning. Det gäller alla bibliotek och nu har vi också nationella mål för läsfrämjande. Det är bara ett fåtal bibliotek som har kopplat sin plan till en läsfrämjandeplan. Det är viktigt att synliggöra och beskriva vilka former av samverkan som finns med exempelvis BVC eller Familjecentraler i det läsfrämjande arbetet, säger Maria Telenius på Kulturrådet.

Inte chefens ansvar

För att biblioteksplanerna ska bli ett dokument som mer hänger ihop med kommunens helhet och eventuella utvecklingsstrategier, framhäver Cecilia Ranemo att biblioteksplanen inte bör skrivas av bibliotekschefen.

MER I ÄMNET

Framsidan har tidigare skrivit om Kungliga bibliotekets arbete med biblioteksplaner:
Nationellt stöd

Vi har även ett helt temanummer om biblioteksplaner som tar upp olika aspekter av planarbetet:
Framsidan nr 4 2013 – Tid för plan

Läs mer på Kungliga bibliotekets webb:
Uppdrag planer

– Biblioteksplanen ska inte skrivas på ett enskilt bibliotek. Den bör författas av någon centralt i kommunen för att kunna planera för olika biblioteksverksamheter. Folkbiblioteken blir ibland som isolerade öar och då får man ingen samlad bild. Det blir mer en ”folkbiblioteksplan”, säger hon och understryker samtidigt att det yttersta ansvaret för en en välformulerad plan ligger på kommunens styrande politiker.

– Det är inte bibliotekschefen som har det yttersta ansvaret. Tanken är att bibliotekschefen ska bli tillfrågad att skriva. Men det är kommunstyrelsens ordförande som har ansvar för att kommunen följer lagen, säger Cecilia Ranemo.

Filmer från konferensen kommer senare att publiceras på Kungliga bibliotekets webb: www.kb.se

Author Description

Fredrik Svedemyr

Fredrik Svedemyr, Journalist
fredrik.svedemyr@noll27.se
0702-82 30 59

Kultur i Väst

Postadress

Kultur i Väst
405 44 Göteborg

Besöksadress

Rosenlundsgatan 4
411 20 Göteborg

Telefon

031 333 51 00 (växel)
031 333 51 01 (reception)

E-post

redaktionen@noll27.se