GÖTEBORG Den nya bibliotekslagen och Kulturrådets nya handlingsprogram för läsfrämjande, skärskådades i veckan under en studiedag i Göteborg arrangerad av Kultur i Väst.
– Hur många här har läst den nya bibliotekslagen och tyckte den var så där kul, inleder Niclas Lindberg, generalsekreterare Svensk Biblioteksförening och nickar nöjt när flertalet av de drygt 90 personer som sökt sig till aulan på Stadsbiblioteket i Göteborg räcker upp händerna.
– Jag ska försöka få er med på en resa där ni kommer att tycka att ja jäklar, vad bra den är, ler han och får publiken att skratta.
Paragraf som gör skillnad
Metodiskt går Niclas Lindberg genom bibliotekslagen, paragraf för paragraf med utgångspunkt om lagen innebär en ny roll för biblioteken. Redan vid paragraf två, vid rubriken Ändamål, stannar han upp och betonar en förändring i lagen mot den tidigare där den stora skillnaden är att det nu betonas att alla bibliotek i det allmänna biblioteksväsendet ska verka för det demokratiska samhället och utveckling genom att bidra till kunskapsförmedling och fri åsiktsbildning.
– Det är viktigt att komma ihåg att den förra lagen inte sa något om att detta gäller alla offentliga bibliotek, betonar Niclas Lindberg och uppmuntrar publiken att läsa propositionstexten för att få en fördjupning och bakgrund till lagtexten där det bland annat står att biblioteken har en särskild uppgift i att utjämna klyftor.
– Så ser verkligheten inte ut, provocerar han. Det är inte många bibliotek som lyckas med det, menar han.
– Se bara på otyget med att kräva lånekort för att få logga in på bibliotekets datorer, säger han och får publiken att generat fnittra igenkännande. Det här behöver diskuteras, fortsätter han och uppmuntrar till frågeställningar om hur administrativa system som skapar problem för allas tillgång ska hanteras.
– Jag vill att vi identifierar oss själv och vårt förhållningssätt till lagen, säger han och menar att Ändamålsparagrafen är en bra paragraf där han äntligen ser en tydlig röd tråd ända till FNs allmänna förklaring om mänskliga rättigheter.
Paragraferna sex till nio i bibliotekslagen ägnas särskilt åt folkbiblioteken och bland annat säger paragraf sju att folkbiblioteken ska främja läsning och tillgång till litteratur.
– Allsidigheten gäller även här och ska skydda titelbredden, och vi behöver ha koll på hur vi lever upp till det, menar Niclas Lindberg som tycker det är skönt att biblioteken nu har fått ett tydligt fokus på läsning och litteratur och att ett återkommande begrepp i nya bibliotekslagen är folkbibliotekens fokus på användarnas behov.
– Så nu antar vi utmaningen, avslutar han. Arton paragrafer kan göra stor skillnad.
Handlingsprogram
I början av december lämnade Kulturrådet ett handlingsprogram för läsfrämjande till regeringen. Sedan dess har det politiska läget i Sverige förändrats, så när nu Lotta Brillioth Biörnstad, ställföreträdande enhetschef, Litteratur och läsande på Statens Kulturråd finns på plats i Göteborg för att presentera handlingsprogrammet, vet hon inte vilken budget som gäller eller vad som kommer att kunna utföras.
– Men jag väljer att prata om att det här är vad vi vill göra, konstaterar hon.
Handlingsprogrammet beskriver kommande insatser för att öka läsningen hos barn och vuxna med ökat fokus på de yngsta barnen och på vuxna som inte läser. Det står också om höjt stöd till litteraturutgivning på de nationella minoritetsspråken och om stöd till folkbiblioteken för att arbeta läsfrämjande.
– Utgångspunkten är läsaren, beskriver Lotta Brillioth Biörnstad och menar att ett ökat fokus på vuxna också ska få barn att läsa. Det hänger ihop, säger hon och berättar om projektet Bokstart som startar 2015 i de tre pilotkommunerna Landskrona, Göteborg och Södertälje. Ett projekt inspirerat av arbetssätt i bland annat Danmark och England.
– Bokstart vänder sig till föräldrar i särskilt utsatta områden där folkbibliotek och barnhälsovård samarbetar med bland annat hembesök och språkutveckling på flera språk.
Kulturrådet vill också jobba mer kunskapsbaserat och just nu sammanställer en anställd forskare en översikt över fungerande läsfrämjande metoder.
– Rapporten kommer att publiceras i mars och kommer bland annat att ligga till grund för nya underlag till de bidrag vi delar ut, berättar Lotta Brillioth Biörnstad och uttrycker ett behov av en kartläggning över folkbibliotekens resurser.
FAKTA
Läs Handlingsprogram för läsfrämjande och mer om projektet Bokstart: www.kulturradet.se
– Vi vill veta hur det ser ut. Inte bara tro, säger hon och avslöjar planer på en nationell kampanj för ungdomar och vuxna.
– Vi sneglar på Digidelkampanjen och vill göra något att samlas kring och vi kommer att bjuda in till diskussioner under 2015.
Läs mer om läsfrämjande
BK Häckens spelare möter unga läsare på biblioteket Lådan i Göteborg
Author Description
