Där frivilliga gör skillnad

BIRMINGHAM En bildningsresa kan ta sig många olika uttryck. För 18 bibliotekschefer från Västra Götaland börjar den i ett flygplan av typen Embraer 145 för 49 passagerare med destination Birmingham. En resa med perspektiv på ikoniserade byggnader och frivillig arbetskraft. Oavsett om det handlar om blanka fasader i stadens centrum eller rödbrunt tegel i förorten, så är den gemensamma utmaningen bristen på pengar.

Vid Centenary Square i Birminghams västra delar sticker en guldfärgad cylinder upp på toppen av en byggnad klädd i cirklar av metall som ska symbolisera stadens tidigare industrialisering. Biblioteket invigdes för drygt ett år sedan och är idag en plats som samlar både arkiv, upplevelser, läsning och lärande för Birminghams invånare.

– Vi försöker jobba mycket med att skapa en känsla av representation. Varför skulle någon komma till biblioteket om de inte känner sig som en del av det?, frågar sig Izzy Mohammed, som jobbar med att engagera människor i biblioteket.

I entrén pågår en utställning från projektet ”FourFathers”, som handlar om att synliggöra arvet och historien om relationen mellan män i olika generationer i den brittiska sydasiatiska befolkningen. Det är ett sätt att jobba med att inkludera olika grupper i samhället och få dem att känna sig delaktiga.

– Vi jobbar mycket med olika föreningar. Det finns många som aldrig varit på biblioteket och vi vill öka tillgängligheten till biblioteket och lärandet. Vi ska spegla den mångfald som finns i staden och ska vi engagera grupper måste de känna en tillhörighet, säger Izzy Mohammed vidare.

En belyst rulltrappa upp pågår en annan utställning i bibliotekets egen utställningshall. I huset finns också ett arkiv, som samlar alltifrån bussbiljetter till modern fotografi. Den pågående utställningen handlar om hur folk levde i Birmingham i skuggan av första världskriget. Fotografier, texter och föremål gestaltar hur barn, kvinnor och män upplevde kriget, både hemma och vid fronten. Den berör teman kring hur familjerna i Birmingham påverkades, om de svarta och asiatiska soldaternas tillvaro och stadens industriella stöd till krigets maskineri. Arkivet är också ett viktigt verktyg i att inkludera människor i deras lokalhistoria och skapa den där känslan av tillhörighet.

– Vi har kurser och förmedlar kunskaper i hur man använder arkivet. Men vi arbetar också med att fånga in idéer och berättelser. En utställning på biblioteket är utfallet av samarbete med många olika aktörer. Vi tror det kan förändra människor om de får ta del av våra samlingar, säger Izzy Mohammed.

Stor utmaning

I biblioteket jobbar idag personer med en rad olika kompetenser. Inte minst för att det har skett ett slags skifte som också kräver en del färdigheter utanför bibliotekshögskolans kursplan.

– Vi har ungefär 340 000 utlån på ett år. Vi är inte huvudsakligen ett lånebibliotek. Folk kommer inte hit för att låna i första hand, utan för att studera eller för något som händer i biblioteket. Det har mer blivit en intressant mötesplats. Kundservice har blivit mer viktigt, säger bibliotekschef Brian Gambles och framhåller samtidigt sin breda syn på vad som är en bibliotekarie.

– Vi anställer olika kompetenser. En bibliotekarie kan vara bra på marknadsföring, men det är inte givet. Vill jag ha någon som är bra på det, så anställer jag någon som har den specifika kompetensen, fortsätter han.

Flytten till det nya biblioteket innebar också en omorganisering kring de nya värden som skapats i biblioteket. För vissa har det varit en svår omställning och för andra ett lyft. Men den stora utmaningen för framtiden ligger i att kunna fylla huset med bra innehåll och levandegöra samlingarna på ett sätt som gör Birminghams bibliotek till det där inkluderande biblioteket för alla stadens invånare. För det krävs pengar.

– Jag brukar säga att vi har tre stora utmaningar för framtiden. Det är pengar, pengar och pengar. Vi har två till tre år framför oss med hårda åtstramningar. Jag är inte bekymrad över antalet utlån. Vi måste hitta vägar att hålla profilen högt även om det är ekonomiskt tufft, säger Brian Gambles.

En länk

En knapp timmes tågresa från Birmingham ligger Worcester. En stad på cirka hundra tusen invånare, som kanske mest är känd för sin katedral. En annan och betydligt senare byggnad, som i någon arkitektonisk mening sticker ut, är The Hive, ett kombinerat universitets- och folkbibliotek. Biblioteket invigdes i juli för två år sedan. Namnet The Hive – bikupan – är tänkt att symbolisera en känsla av gemenskap. Samtidigt anspelar namnet också på byggnadens lite kupiga form och honungsaktiga glans. Förutom att vara ett kombinerat universitets- och folkbibliotek samlar The Hive också kommunal service och arkiv. En av tankarna bakom bygget är biblioteket som en länk mellan staden, dess invånare och universitetet. En länk för att främja lärande såväl som inspiration och välbefinnande. Idag jobbar 30 anställda på biblioteket, fördelade på olika tjänster och mellan bibliotekets olika delar.

– Vi samarbetar bra och jobbar i team. Vi var lite bekymrade över kompetensen i början när det gäller universitetsdelen. Men vi har en god uppfattning om de olika uppgifterna. Är det något som dyker upp kan jag alltid kolla med mina universtitetskollegor och ibland kallar de på mig, säger Jane Stephens, bibliotekarie på The Hive.

På stående fot

Samtidigt som personalen självklart utgör kärnan i verksamheten, så har också biblioteket ett stort antal frivilliga som fyller olika funktioner. I dagsläget är det 50 volontärer som sköter en del av den grundläggande servicen för de circa 2 500 besökarna som dagligen kommer till biblioteket. Det kan handla om att visa besökarna rätt, till att vara tekniskt supportstöd vid datorerna. Men det kan också vara att jobba med ”boken kommer”-verksamheten, såväl som att hålla i sagostunder för de mindre barnen. Volontärer har samtidigt blivit lite av en politisk fråga i Storbritannien mot bakgrund av de hårda åtstramningar och nedläggningar som drabbat den engelska biblioteksvärlden. Jane Stephens berättar att fackförbunden inte har haft så mycket inflytande i frågan och att det är ett ökande fenomen.

– Det är ett kommunalt beslut. Vi är inte beroende av volontärer för att sköta våra arbetsuppgifter, men de behövs för att vi ska kunna upprätthålla servicen, säger hon vidare.

Kundservice är också ett ledord i den övergripande målsättningen med bibliotekets verksamhet. Bemötandet har därför en central roll och med några få undantag så jobbar alla ute på golvet.

– Vi har ingen inre tjänstgöring och sitter inte ner. All planering får vi sköta vid disken, säger Jane Stephens, samtidigt som hon visar runt i biblioteket.

Barnavdelningen är en av de största i Storbritannien och kräver en och annan stående planeringsstund för att fylla med verksamhet. Den är utformad för att kombinera barns nyfikenhet och upptäckarglädje. Bakom små luckor här och var kan personalen placera böcker. I ett rum kan man projicera mönster på golvet och skapa digitala aktiviteter för de yngsta. Det finns ytor för lärande, berättande och läsning. Det är just i detta nav av lekfullt lärande och läsfrämjande som Jane Stephens ser värdet av bibliotek.

– Läsningen går ner i Storbritannien också. Jag är lärare i botten, men lämnade skolvärlden för det är så styrt. Här kan vi fånga lusten. Det fina är att barnen kan komma hit och uppleva hela spektrat av böcker, säger hon.

Balett mellan hyllorna

På en annan barnavdelning i stadsdelen Handsworth strax utanför Birminghams stadskärna kan den biträdande bibliotekschefen stoltsera med hjul på hyllorna.

– Vi har stängt på onsdagar och om någon vill låna lokalen för att dansa balett går det bra. Det är ett flexibelt rum, säger Kerpal Sandhu.

Här finns ingen projektor som projicerar mönster på golvet. Heller ingen skimrande guldfasad. Men på samma sätt som ”Bikupan” surrar av frivillig arbetskraft, så är biblioteket i Handsworth också beroende av frivilliga för att kunna skapa ett innehåll.

– Vi ligger redan på minus och har en väldigt tight budget. Vi är beroende av att folk ställer upp gratis för att vi ska kunna ha någon programverksamhet. Många vill ha betalt och vi har fått lära oss att fixa saker själva, allt ifrån ansiktsmålning till att trolla med knäna. Vi har bara en liten budget för att köpa in de mest angelägna böckerna. Till annat finns det helt enkelt inga pengar, berättar hon vidare.

Slitna möbler och tejpade ryggar vittnar också om ett tufft ekonomiskt läge. Det finns ingen trådlös uppkoppling i biblioteket. Men kring ett avlångt bord mellan två hyllor står ett antal datorer. Behovet av en plats att koppla upp sig är stort.

– Datorerna är ständigt bokade och det är många som inte alltid har tålamodet att vänta på sin tur, förklarar Kerpal Sandhu vidare.

En nära relation

Det finns ett slags ömsesidigt beroende mellan allmänheten och biblioteket. Personalen skapar relationer med olika grupperingar i lokalsamhället. Det kan handla om en intressegrupp, eller någon kulturförening som kan arrangera något på biblioteket. Det är svårt att tala om en ikoniserande kraft i den rödbruna tegelbyggnaden i Handsworth. Snarare handlar det om att bygga relationer som kan synliggöra människor och skapa möjligheter.

– Vi har bland annat arrangerat en x-factor tävling på biblioteket. Några av deltagarna gick sedan vidare till en karriär i New York. Vi ska ha en batikworkshop. Jag kan inget om batik, men om folk kommer hit och vi kan lära av varandra är det gratis kunskap. Vi försöker jobba med våra grupper i samhället för att hålla biblioteket öppet. En del bibliotek stänger, men vi vill ha in allmänheten och att de ska känna att det är deras bibliotek. Vill någon arrangerar något här, så försöker vi ordna det. Bibliotek handlar inte bara om böcker, säger Kerpal Sandhu.