Ett publikt läranderum

MALMÖ Malmö Lärcentrum på Malmö stadsbibliotek undersöker just nu vilka möjligheter öppna lärresurser kan ha för det fria lärandet. Projektet Läranderum ska ge biblioteket ökad kunskap om behov och intresse hos olika målgrupper.

Lärcentrum på Malmö stadsbibliotek har funnits sedan 2010 och har från början varit en succé med daglig trängsel runt datorer och skrivare. Så stor att avdelningen snart kände ett behov av att utvecklas, såväl fysiskt som verksamhetsmässigt, och nu ingår i projektet Läranderum – Ett publikt resurscentrum för öppna lärresurser.

– Det känns som om Lärcentrum bara fått fler och fler besökare, säger Bobbi Sand, projektledare för Läranderum. Och det kan man ju fundera över vad det beror på, för man tror ju snarare att det ska minska. Men vi pratar om en digital klyfta där folk behöver hjälp med olika digitala uppgifter som att skicka e-post, skicka papper till myndigheter eller scanna in sitt cv.

Lärcentrum

Malmö Lärcentrum finns på andra våningen i den äldre delen av stadsbiblioteket, kallat Slottet. En 50-talsinspirerad neonskylt upplyser besökarna om att de har kommit rätt och bakom skylten trängs ett 30-tal datorer i två rum. På datorerna finns de vanliga ordbehandlingsprogrammen, anpassade program för dem med läs-och skrivproblem och datorer med designprogram. Ingen behöver boka i förtid men studerande har förtur och tiden vid datorn är begränsad till två timmar. Lärcentrum är alltid bemannat med två personer som hjälper till med allt, men där det mesta handlar om digitala problem och där personalen med tiden har känt att allt för mycket tid går åt till rena serviceärenden.

– Vi tyckte det blev lite mycket som besökarna egentligen kunde klara själva, så vi började tänka på hur vi skulle kunna inrikta verksamheten ännu mer mot lärande, säger Bobbi Sand och beskriver hur de började med det fysiska utrymmet och funderade över hur de skulle möblera för att kunna stödja flera lärandesituationer. De utvärderade vilka möten de har och började fundera på hur de skulle utveckla en verksamhet som både stödjer en en-till-en-situation, till att flera som jobbar med samma skolprojekt ska kunna sitta vid samma dator, eller att personalen ska kunna samla de med ungefär samma frågor till en särskild träff vid ett givet tillfälle.

– Vi testade med att erbjuda designkvällar där alla som ville ha hjälp med designprogram kunde komma. Det var många som kom och det känns som att det är en metod som vi kan utveckla.

Öppna lärresurser

Ett av projektets förväntade resultat är att Lärcentrum ska få större kännedom om besökarnas intresseområde och behov, så under hösten har besökarna fått svara på en enkät där de bland annat svarat på vad de vill lära sig mer om och vilka behov de har.

– Jag tror att vi hamnar ganska nära de områden vi redan hjälper till med idag, säger Bobbi Sand. Jag tror att språk kommer att dominera, antingen svenska eller andra språk, och så förstås de vanliga data- och designprogrammen.

Bobbi Sand är noga med att påpeka att de just nu är inne i en process där de i projektet försöker hitta en form för att använda öppna lärresurser och hon beskriver det som en ramp där Lärcentrum skulle kunna fungera som det första avstampet.

– Vi skulle vilja vara den där första biten där vi har en liten grupp som vi lär ut hur de använder ett forum på nätet. Då kommer vi nog att jobba med korta instruktionsfilmer eller korta videos. Sedan kanske nästa steg är att de är redo för en kortare kurs på nätet.

– Det skulle ju vara kul om vi kan erbjuda någon en kurs i till exempel webbdesign. Det blir ju en jättebonus. Men när det gäller MOOC-kurser har vi inte hunnit ta ställning och vi funderar just nu på hur vi ska angripa det. Här finns fantastiska möjligheter, men det är en jättedjungel.

Bobbi Sand tycker att öppna lärresurser är ett naturligt sätt att jobba med kunskap i en ny digital värld och att det är mycket värt att kunna komplettera böcker med det digitala i en lärandesituation.

– Vi har förmånen att få satsa på öppna lärresurser här. Jag tycker nog att det känns naturligt för folkbiblioteken att göra det.

 

 

Kultur i Väst

Postadress

Kultur i Väst
405 44 Göteborg

Besöksadress

Rosenlundsgatan 4
411 20 Göteborg

Telefon

031 333 51 00 (växel)
031 333 51 01 (reception)

E-post

redaktionen@noll27.se