MOOC – en öppen lärresurs

MALMÖ Massive Open Online Course, MOOC, anses av många vara det hetaste inom högre utbildningar just nu. En öppen digital lärresurs som både risats och rosats, men som för det stora flertalet fortfarande är relativt okänt.

– MOOC påminner gans

Bild på Gunilla Fors, Malmö stadsbibliotek

Komplement Gunilla Fors tror att MOOC-kurser är bra som komplement och tror att många testar och gör en liten bit av en kurs som man behöver för att utvecklas i sitt yrke. – Att kostnadsfritt få testa en kurs vid Harvard eller Stanford, eller se hur långt ens egna kunskaper räcker, det tycker jag bara låter kul. Foto: Helén Andersson

ka mycket om vanliga distanskurser, men de är gratis, det finns inga förkunskapskrav och de är tillgängliga för alla, förklarar Gunilla Fors, bibliotekarie på Digitala biblioteket, Malmö stadsbibliotek.

– Av nyfikenhet gick jag en MOOC-kurs i ämnet gamification, upplagd av University of Pennsylvania. Och det var svårare än jag tänkt, men också högre kvalitet än jag trott.

MOOC

I många artiklar världen över liknas MOOCs framfart vid en tsunami som inte går att stoppa. Tsunamin utlöstes 2011 då Stanford university i USA lanserade en öppen onlinekurs om artificiell intelligens som lockade 160 000 studenter från 190 länder. Men egentligen växte modellen fram tre, fyra år tidigare när forskare och lärare i Kanada började experimentera med kurser utanför institutionerna, kurser bortom de traditionella undervisningsmodellerna.

MOOC står för Massive Open Online Course och betyder att det inte finns någon gräns för hur många som kan gå kursen, att kursen är öppen för vem som helst oavsett land, ålder eller förkunskap, att kurserna är avgiftsfria och att det är ett nätbaserat lärande.

– Det finns heller ingen lärarkontakt på en MOOC-kurs. Tanken är att systemet och studenterna ska sköta sig själva, säger Gunilla Fors och berättar hur den kurs hon gick var uppbyggd genom ett stort antal filmer med kompletterande texter och interaktiva tester som rättades automatiskt.

– Det var ganska trixiga frågor och inte alls så lätt, ler Gunilla Fors och minns också de skrivuppgifter som ingick där hon när hon skickat in sin egen text, fick fem andra tillbaka som hon skulle bedöma efter en given mall.

– Det är vanligt att studenter bedömer varandras arbete och trots att jag var skeptisk till just detta innan, måste jag erkänna att alla texter jag fick var väldigt bra och jag blev väldigt positivt överraskad.

Kritik

En del hävdar kritiskt att det bara är omkring tio procent som fullföljer en MOOC-kurs och att de ökar segregationen vilket gör att MOOC-studenter riskerar bilda ett B-lag. Det hävdas också att högre studier på egen hand gör att eleven inte utvecklar sitt kritiska tänkande eller lär sig hur man umgås i en större vetenskapsgemenskap. Och så finns det de som hävdar att det bara handlar om marknadsföring där syftet helt enkelt är att locka studenter till vanliga studier genom att visa hur bra lärosätet är.

– De påminner ju ganska mycket om vanliga distanskurser, men de är ju gratis och det krävs inga förkunskaper, och som komplement tycker jag faktiskt det är bra, säger Gunilla Fors till MOOCs försvar. Och om vi tar MOOC som ett begrepp så är de högkvalitativa och det är många tunga lärosäten som erbjuder kurser, fortsätter hon och menar att de inte skulle våga riskera sin status med dåligt kursutbud. Men samtidigt är inte alla MOOC-kurser på den nivån och man måste känna till i alla fall de stora MOOC-portalerna för att vara säker på bra kvalitet.

– Här tycker jag att biblioteken skulle kunna ha en roll och hjälpa till att hitta bra kurser, ta fram sådant som verkligen är kvalitetsmaterial och att bedöma kvaliteten.

MOOC för alla

I USA och i en del europeiska länder är det en stor hype kring MOOC, medan Sverige hittills hållit sig avvaktande. Framförallt är det prestigefyllda universitet som visar intresse och i Sverige blev Karolinska institutet pionjären med att starta fyra MOOC-kurser 2014. Nu är flera svenska andra lärosäten i planeringsfasen där bland annat Lunds universitet erbjuder sina tre första under våren 2015.

MOOC-rörelsen började i matematik- och datavetenskapsvärlden, men det håller på att ändras och Gunilla Fors tror att det snart finns kurser om det mesta. Men en MOOC-kurs kräver fortfarande att man är ganska studievan, att man är disciplinerad och att man är hyfsat bra på engelska.

– Det finns tendenser till en breddning av tillgängliga språk och det pågår bland annat ett EU-projekt där MOOC-kurser från Europeiska universitet ska samlas på en gemensam portal där det erbjuds inbyggda översättningsmöjligheter, berättar Gunilla Fors.

Det ligger ju nära till hands att dra slutsatsen att MOOC bara är till för akademiker och högre lärosäten, men Gunilla Fors är övertygad om att det är dags för biblioteken i Sverige att lära sig mer om hela området öppna lärresurser.

– Kanske är det för tidigt med MOOC för alla eftersom bland anat språkbarriären finns, men som kompetensutveckling och fortbildning för personalen är det fullt möjligt och det finns många intressanta kurser. Och, tillägger hon, om vi sneglar på USA där MOOC redan är utbrett och används på biblioteken där man skapar gemensamma studiegrupper och där man lägger upp listor på MOCC-kurser som är lämpliga för arbetslösa, då finns det inspiration att hämta.

I IFLAs/Unescos manifest om digitala bibliotek står det att den digitala klyftan ska överbryggas som en förutsättning för att uppnå FNs millenieutvecklingsmål, och Gunilla Fors påminner om den nya svenska bibliotekslagen där biblioteken fått ett tydligt demokratisk uppdrag och uppdrag att hjälpa till att överbrygga den digitala klyftan.

– I det sammanhanget är MOOC och andra öppna lärresurser extra intressant, för här finns väldigt mycket resurser att hämta. Speciellt med tanke på den stora Digidel-satsningen finns det mycket material om till exempel instruktionsfilmer som kan användas som komplement till den personliga hjälpen eller som material för de som av olika skäl inte kan lämna hemmet eller helt enkelt vill gå vidare i sitt lärande.

– Jag tror att vi inom biblioteksvärlden måste intressera oss mer och bli bättre på de här resurserna. Det är en kunskapskälla vilken som helst och lätt att koppla till bibliotekens demokratiska uppdrag. Dessutom är det ett väldigt bra alternativ och komplement i det vanliga informationsarbetet.

FAKTA

En MOOC-kurs är en avgiftsfri distanskurs som kan läsas av tusentals kursdeltagare samtidigt. Förutom traditionellt kursmaterial för e-lärande som till exempel videolektioner, baseras en MOOC på interaktiva uppgifter som kursdeltagarna löser enskilt eller i grupp. Återkoppling sker mellan kursdeltagarna eller genom automaträttning.

En MOOC leder inte till högskolepoäng, men man kan få ett studieintyg där vissa är gratis och vissa avgiftsbelagda.

Modellen bygger på att kursdeltagarna kostnadsfritt kan ta del av kursinnehållet i sin helhet och inte behöver ansöka och vänta på att bli antagen utifrån behörighetsvillkor. (Källa: AllaStudier.se)

OER
Begreppet öppna digitala lärresurser, eller OER – Open Education Resorce, är äldre än MOOC-begreppet och täcker ett brett spektrum från hela kurser till enstaka lärobjekt. Open SNH står för Samverkan för nätbaserad högskoleutbildning.

Gunilla Fors kartläggning över öppna lärresurser och MOOC-portaler finns på

www.issuu.com.

Öppna lärresurser

På uppdrag av Kungliga biblioteket har Gunilla Fors gjort en generell kartläggning över utbudet av öppna lärresurser hos de stora aktörerna. Under arbetets gång upptäckte hon vilka enorma möjligheter det finns internationellt för bibliotekspersonalen, men hon upptäckte också att mycket skulle vara intressant för biblioteksanvändarna.

– Det finns ett stort spann av kurser som är tillgängliga och utan några krav. Allt från MOOC-kurser från Harvard och Stanford, till mindre kurser om hur man till exempel gör en webbsida. Det finns mycket som är intressant för många, men det är få som känner till det och här har biblioteken en uppgift att fylla.

Intressant i sammanhanget är också att många bibliotek runt om i Sverige redan producerar egna instruktionsfilmer om till exempel hur man lånar en e-bok eller hur man använder en viss databas.

– Det behövs en nationell samordning, konstaterar hon. En gemensam plattform där man laddar upp sina egenproducerade filmer så de blir tillgängliga för alla. Det är vansinne att alla små lokala bibliotek ska ha ett eget digitalt utbud, menar hon och jämför folkbiblioteksområdet med universitet- och högskolor som bland annat har samverkansprojekt som Open SNH för att lägga upp och samla allt på ett ställe.

– Det finns många bitar där biblioteken skulle kunna göra en insats, och vi borde diskutera vilken roll biblioteken kan ta. Och vi skulle kunna göra så väldigt mycket mer om vi hade en gemensam plattform där alla bibliotek bidrar med material, men där de också kan hämta material, konstaterar Gunilla Fors.

 

Author Description

Helen Andersson

Helén Andersson, Journalist
helen.andersson@noll27.se
0702 153616

Kultur i Väst

Postadress

Kultur i Väst
405 44 Göteborg

Besöksadress

Rosenlundsgatan 4
411 20 Göteborg

Telefon

031 333 51 00 (växel)
031 333 51 01 (reception)

E-post

redaktionen@noll27.se