Rätt litteratur till rätt målgrupp

BOTKYRKA Enligt Statistisk årsbok 2014 finns det stora skillnader på utbildningsnivån mellan olika födelseländer och invandrargrupper i Sverige. På biblioteket i Fittja, Bibliotek Botkyrka, är detta sedan länge ett välkänt faktum som bland annat lett till en översyn av uppdelningen av medier.

– Vi har jobbat ganska aktivt under flera år för att få en bättre överblick över vilken typ av språkkurser och litteratur som är relevant för olika målgrupper, säger Peter Björkman, bibliotekarie på biblioteket i Fittja.

Utvecklade samlingar

Många av de som har ett behov av språkkurser eller lättläst litteratur kommer förmodligen aldrig till biblioteket. De som ändå tar sig dit kan hitta väldigt många olika slags hyllor med ett väldigt skiftande innehåll beroende på vilket bibliotek de besöker. Peter Björkman tror att det generellt saknas kunskap om medierna bland biblioteksmedarbetarna och att det skulle behövas ett lyft.

– Min erfarenhet säger att det inte läggs så mycket tid på det här. Och det tar väldigt mycket tid i anspråk att bygga upp ett bra bestånd och en bra samling när det gäller medier om att utveckla läs- och skrivfärdigheter på svenska språket om man har annat modersmål.

Svårigheten tror Peter bland annat ligger i att det är svårt att hitta information inom de traditionella kanalerna om vad det är för typ av media och vilken typ av nivå den riktar sig till, om det är svenska som andraspråk på universitetsnivå eller för kortutbildade.

– Den typen av litteratur recenseras mycket sällan, konstaterar han.

När Peter Björkman började gå igenom de egna samlingarna på biblioteken i norra Botkyrka, upptäckte han att det fanns väldigt mycket på en ganska avancerad nivå, medan det fanns väldigt lite för dem med kort studiebakgrund och som ska lära sig svenska. Upptäckten ledde till att biblioteket fokuserade på det som det fanns lite av och numera är litteraturen uppdelad efter svårighetsgrad.

– Sedan vi har gjort uppdelningen har utlåningen gått upp jättemycket, ler han nöjt. Vi har följt vuxenutbildningarnas studievägssystem som deras svenska som andraspråk är uppdelat, vilket underlättar för både personal och besökare. Vi delar också in lättlästa böcker efter svårighetsgrader och köper in väldigt mycket skivor även för den enklaste nivån för att man ska kunna lyssna och läsa samtidigt även på den nivån.

Bokcirkel

Bibliotek Botkyrka har tydligt tagit ställning till att det är en grundläggande demokratisk förutsättning att kunna läsa och skriva för att kunna ta del av ett modernt samhälle. År 2012 inledde Bibliotek Botkyrka en satsning för att lyfta upp frågan om analfabetism bland vuxna.

Ett led i detta har varit några bokcirklar på mycket lätt svenska och där Peter Björkman hade en sådan i Fittja för sex kvinnor där de flesta aldrig har gått i skolan. Han samarbetade med föreningen Verdandi och gruppen sågs en gång i veckan och läste Noors trädgård av Sara Wadell utgiven på LL-förlaget.

– Vi varvade högläsning med att försöka förstå innehållet så det blev mycket googlande för att leta upp ord och titta på blommor. Det var väldigt svårt och väldigt roligt. Men också väldigt utvecklande och lärorikt, och det första som slog mig var att det tar väldigt lång tid att gå från att inte var en läsare till att bli en. Inte minst när man är vuxen.

Peter tycker också att arbetet med bokcirkeln gav honom en ökad förståelse och en kunskap om läsarnas förutsättningar. En kunskap han har nytta av när det gäller inköp eller förmedling av lättläst information. Men han tycker också att svårighetsgraden tog frågan om bibliotekens roll till sin spets.

– Var går gränsen för vad biblioteken ska klara av och mäkta med, undrar han men tillägger snabbt att trots att det tog mycket tid har han fått en känsla för läsarnas förutsättningar och att det är en viktig lärdom.

– Min slutsats att bedriva bokcirkelverksamhet med den här gruppen är att det kräver mycket resurser och man skulle behöva göra det i mer utvecklade samarbeten. Det var väldigt roligt, det känns inte alls misslyckat. Men det känns som att resultatet blev begränsat.

Dialog

Bibliotek Botkyrka kommer under 2015 att tillsammans med kommunledningsgruppen i Botkyrka att utveckla arbetet genom att ha dialoger med målgruppen kortutbildade med svenska som andraspråk. Tanken är att skapa bättre förutsättningar i arbetet med den här målgruppen och man hoppas det ska leda till en utveckling av verksamheten på flera olika sätt. Både när det gäller inköp av litteratur till informationsmaterial som är anpassad för gruppen och programverksamhet.

– Vi kommer att ha fokusgrupper och prata med personer som har mycket begränsade läs och skrivfärdigheter och vi kommer att inrikta oss på den kortutbildade gruppen, säger Peter och tillägger att flerspråksaspekten är inkluderad där han kan tänka sig att de börjar köpa in utbildningsmaterial också på andra språk, inte bara svenska som andraspråk.

– Men det är ett långsiktigt arbete.

Peter Björkman tycker att frågan är komplicerad och att biblioteken inte vet hur de ska förhålla sig, och han hoppas att dialogmetoden i Botkyrka ska göra det hela lite tydligare. Han tror också att det krävs satsningar från centralt håll när det gäller både kunskapsutveckling, metodutveckling och konkret verksamhet.

– Om man kombinerar bakgrundskunskaper med konkreta tips, tror jag att det ganska snabbt skulle börja hända saker på biblioteken. Och jag tror att regionbiblioteken skulle kunna göra stor skillnad genom projekt runt frågan och kanske med konkreta förslag på verksamhet.

FAKTA

Litteracitet är förmågan att kunna läsa och skriva satt i ett vidare sammanhang. Används idag i samma betydelse som engelskans literacy, vilket innebär att det kan kombineras med andra begrepp som inkluderar förmågan att kunna skapa olika former av texter och att förstå och tolka desamma. Ibland pratar man också om digital litteracitet, medielitteracitet och funktionell litteracitet.

Källa: Wiktionary

Literacy for all

I juni förra året arrangerade Bibliotek Botkyrka konferensen Literacy for all, en internationell konferens för ökad kunskap om läskunnighet bland vuxna och bibliotekens roll. Ett resultat av konferensen blev bland annat ett biblioteksnätverk som heter Literacy for all, och som kretsar runt vuxnas litteracitet och bibliotekens arbete med detta runt om i Europa.

– Nätverket är en facebook-grupp och det är bara att anmäla sig, uppmanar Peter Björkman som gärna skulle se bibliotekens roll i ett större samhällsperspektiv och kan tänka sig biblioteken som en aktör som jobbar aktivt med frågan och blir opinionsbildande kring betydelsen av läskunnighet.

– Det handlar om att skapa delaktighet och det är ju faktiskt ingen ny fråga. Här i Botkyrka hade vi kvinnor från Turkiet redan på 1970-talet som aldrig gått i skolan. Det är en 40-årig fråga, men det är samma behov som styr och det handlar om ett målgruppstänk och om kunskapsutveckling.