Fokus på skolbibliotek och förmedling

STOCKHOLM För tredje året i rad arrangerade konferens- och utbildningsföretaget Conductive i veckan sin konferens Framtidens bibliotek. I år hade konferensen fokus på skolbibliotek, marknadsföring och förmedling.

Trots att antalet deltagare på konferensen Framtidens bibliotek ökar år från år, känns den fortfarande som en intim, lättillgänglig och inspirerande  konferens. Nytt i år var de två moderatorerna, skolbibliotekarier från Växjö kommun, som höll ihop dagen och som förberett sig genom att försöka hitta begrepp och nyckelord för konferensens olika föreläsningar. Mot slutet av dagen kunde de konstatera att de fått lägga till ord på många ställen, men att ett återkommande och viktigt ord för att sammanfatta dagen var ordet samarbete.

En del av skolan

Först ut på morgonen fick ett hastigt sjukdomsfall skolbibliotekskonsulenten Christer Holmqvist att hoppa in som föreläsare. Christer Holmqvist har en lång och gedigen erfarenhet efter att ha arbetat som lärare, skolbibliotekarie och skolbibliotekskonsulent i Stockholm i 25 år. Han är också en av tre i den nationella Skolbiblioteksgruppen som hjälper skolor med uppbyggnad och utveckling av skolbibliotek.

Christer Holmqvist tycker sig skönja en attitydförändring ute på skolorna, men att det går alldeles för långsamt. Skolbibliotekens verksamhet, menar Christer Holmqvist, borde styras av läroplanen, alltså samma plan som skolan.

– Det är viktigt med skolledarens stöd och förankring och att gemensamma mål och handlingsplaner ska främja samarbetet. Jag blir ledsen när jag hör skolbibliotekarier säga att de inte har kollegor. Skolan är ju full av dem, hur många som helst.

– Om skollagen är piskan, vad är då moroten, undrar han och konstaterar att det inte finns någon utvärdering av skolbibliotekens verksamhet.

– Och en verksamhet som inte utvärderas, finns den?

En till en

Införandet av en dator till varje elev på gymnasieskolan Jenny Nyströmskolan i Kalmar, utmanade såväl arbetsmetoder som

Hanna Carlsson och Inga Andersson menar en till en handlar om gemensam kompetensutveckling som skapar goda relationer och samarbete.

Hanna Carlsson och Inga Andersson menar en till en handlar om gemensam kompetensutveckling som skapar goda relationer och samarbete.

relationer. Till en början handlade mycket om teknik, men redan från början anade de två bibliotekarierna Inga Andersson och Hanna Carlsson, att det fanns pedagogiska utvecklingsmöjligheter och att det skulle behövas utbildningar.

– Det anställdes en ny IT-pedagog och vi hade redan från början regelbundna möten om den pedagogiska kompetensen, berättar Hanna Carlsson.

– Och fortbildningen, som vi gjorde tillsammans med lärarkollegorna, gjorde ju också att vi fick en gemensam plattform att utgå från, tillägger Inga Andersson. För ny teknik kräver nya arbetssätt och det kräver större samverkan.

En av konsekvenserna vid införandet av en till en, var att skolbibliotekariens verksamhet och roll blev tydlig och att det vardagliga arbetet blev enklare.

– Störst vinst var samplaneringen i det gemensamma digitala utrymmet, konstaterar Inga Andersson. Samarbetet mellan lärare och bibliotekarie har blivit enklare och vi undervisar numera parallellt med lärarna.

– Ny teknik kräver större samverkan och ny teknik ger nya arbetssätt. Så våga testa, uppmuntrar Hanna Carlsson.

Skolledarens perspektiv

Sist ut på onsdagens konferensdag var Ewa-Lotta Carlsson, rektor på Centrumskolan i Växjö. En skola som bland annat blivit utsedda till Årets skolbibliotek 2014, en skola med elever som till 98 % procent har annat modersmål än svenska och en skola som för två år sedan befann sig i stor kris.

– Mitt största uppdrag i skolan är att sluta skapa unga arga män, säger Ewa-Lotta Carlsson och berättar att hennes redskap för att göra det är gemensam samsyn, att kollegiet tillsammans har en gemensam vision. Och i kollegiet ingår skolbiblioteket som hon anser är hjärtat i verksamheten.

– Jag har tagit ställning till hur lärandet ska gå till och det är inte bara lärare som har rätt till framtidsskolan. Och den kompetens skolbiblioteket har är ovärderlig i jakten på måluppfyllelse och nivån höjs för alla. En av skolbibliotekarierna gav mig ett råd, berättar hon. ”Skriv aldrig i en platsannons ”sedvanliga arbetsuppgifter”. Du måste veta vad du vill ha ut av personen.” Och det rådet tänker jag följa.

Marknadsföring

Konferensens speciellt inbjudna föreläsare kom i år från Rander i Danmark. Alan Malver är anställd på biblioteket i Rander för att arbeta med marknadsföring och förmedling och han bjöd på både konkreta tips och strategier.

– Folk vet redan att biblioteket finns, de måste få veta vårt innehåll och vad vi erbjuder, förklarar han. Och tänk både stort och smått, uppmanar han och ger tips som sociala medier, nyhetsbrev, bioreklam, tv-reklam, artiklar i tidningar, egenproducerat tidningsmagasin och författarbesök.

– Förmedling är bibliotekens kärna, men vi kan inte förmedla utan att marknadsföra. Så börja med att titta på er målgrupp, vem det är ni vill ha till ert bibliotek. Titta sedan på ert innehåll och er kompetens och fråga er om ni kanske kan samarbeta med andra kompetenser. Och kom ihåg, uppmanar han, det primära är att förmedla och det måste vi få politikerna uppmärksamma på.

Nyligen konstaterade en undersökning i Danmark att folkbiblioteken bidrar med två miljarder per år till BNP genom att stimulera barns läsande och bidra till höjd utbildningsnivå i samhället. En undersökning som Alan Malver hoppas ska ge politikerna nytt bränsle och inte dra ner på biblioteksverksamheten.

– Hittills har alla mätbara mål handlat om antal besök och antal utlån, menar han. Men tänk om biblioteket är granne med en pub där alla använder bibliotekets toalett. Det blir många besök i statistiken!

FAKTA

I förra numret av Framsidan kan du läsa en artikel om skolbiblioteket på Centrumskolan i Växjö framsidan.net/2014/12/ett-gemensamt-larande/.

Och i nästa nummer av Framsidan kommer du att kunna läsa en längre artikel med Ewa-Lotta Carlsson och en skolledares syn på skolbibliotek.

 

Author Description

Helen Andersson

Helén Andersson, Journalist
helen.andersson@noll27.se
0702 153616

Kultur i Väst

Postadress

Kultur i Väst
405 44 Göteborg

Besöksadress

Rosenlundsgatan 4
411 20 Göteborg

Telefon

031 333 51 00 (växel)
031 333 51 01 (reception)

E-post

redaktionen@noll27.se