En motor för ett lustfyllt lärande

STOCKHOLM Skolbiblioteken är en viktig del av lärandet. Utbildningsminister Gustav Fridolin (MP) ser stora möjligheter och har ambitionen att höja medvetandet kring skolbiblioteket.

Lust Utbildningsminister Gustav Fridolin (MP) framhäver skolbiblioteken som motor i det lustfyllda lärandet. Bild: Kristian Pohl.

Lust Utbildningsminister Gustav Fridolin (MP) framhäver skolbiblioteken som motor i det lustfyllda lärandet. Bild: Kristian Pohl.

Det som skulle bli ett nationellt bibliotekslyft kom av sig i samband med att allianspartierna tillsammans med Sverigedemokraterna fällde den sittande regeringens budget. Vad som nu blir av den aviserade satsningen på 10 miljoner är oklart. En del av pengarna skulle gå till Kungliga biblioteket, KB, och dess uppdrag att formulera en nationell biblioteksstrategi. Ett arbete som skulle omfatta samtliga bibliotekstyper. Utbildningsminister Gustav Fridolin ser ändå en möjlighet att påbörja arbetet, om än med en viss fördröjning.

– Kulturdepartementet och KB för samtal om hur det här arbetet kan påbörjas trots att det då har blivit fördröjt i och med att den borgliga budgeten gick igenom. Vilka steg ska man ta och när ska man ta det? Vår ansats är att göra verklighet av det som vi har lovat. Just nu samtalar vi kring vad som kan och bör göras i år och vad som bör förberedas för vad vi kan göra bättre nästa år, säger Gustav Fridolin och ser skolbiblioteken som en självklar del i en nationell biblioteksstrategi.

– Skolbiblioteken är både en pedagogisk infrastruktur i skolan och på alltfler ställen en del av en integrerad biblioteksverksamhet lokalt. När det fungerar är det något bra för skolan. Det är bra att det kommer människor till skolan, både för att man måste och för att man vill. Det är bra att det uppstår möten på skolan. Det får inte innebära att rollen som folkbibliotek tar över rollen som skolbibliotek. Men när det kan samordnas på ett bra sätt och när man kan hitta bra lösningar för det, så är det något som också stärker skolan på samma sätt som när skolans lokaler kan nyttjas även på kvällarna. Datorsalen eller datorerna på skolan som på dagen har varit en del av att låta unga elever hitta kunskap, blir på kvällen en del av att ge pensionärer it-kompetens. De där mötena och möjligheterna att utnyttja skolans lokaler är väldigt bra, fortsätter han.

Formellt eller inte

En fråga som har varit under luppen är själva definitionen av vad som är ett skolbibliotek. Lite tillyxat har debatten stått mellan att det kan vara en hylla böcker och en integrerad pedagogisk verksamhet.

– Det pågår i dagsläget en del rättsliga bedömningar av skollagens nya skrivningar om att man ska ha ett skolbibliotek och skolinspektionen har det som en del av sina granskningar. Men att det här är en sak som landar i rättsliga bedömningar är något som pekar mot en oklarhet och mot att det finns huvudmän som inte ger skolbibliotek den prioritet de bör ha, säger Gustav Fridolin.

För att tydliggöra den pedagogiska rollen, har det i debatten också framförts tankar på att tydliggöra skobibliotekens funktion i läroplanen. Men Gustav Fridolin är samtidigt tveksam till att strama till rollen för hårt.

– Risken med att gå åt det hållet och formalisera, är att skolbiblioteket tappar en stor del av hela vinsten. En poäng med skolbiblioteket är att det frivilliga läsandet möter det pedagogiska arbetet, den pedagogiska infrastrukturen och ämneskunskapen för lektionerna. Så jag är lite tveksam till vad man skulle nå genom att skriva in skolbibliotekets verksamhet i läroplanen, säger han.

En tvist som grund

De rättsliga tvisterna kring vad som är ett skolbibliotek har, enligt Gustav Fridolin, också varit en grund för att skriva in rätten till skolbibliotek i regeringsöverenskommelsen med socialdemokraterna.

– Det bästa är ju så klart att vi tillsammans med huvudmännen kan sitta ner och komma överens om hur man går vidare och se till att det finns bra skolbibliotek på alla skolor, snarare än invänta ännu en lagförändring som i sin tur säkerligen kommer bli utsatt för samma tolkningstvister som den här lagskärpningen har inneburit. Det bästa vore om man redan från början kunde komma överens. För min del är det tydlig och det har jag uttryckt många gånger tidigare. Det som gör en samling böcker till ett bibliotek är att det finns en bibliotekarie.

Gustav Fridolin ska med start i april och löpande under året möta kommunala företrädare för att öka medvetenheten om skolbibliotekets roll i den pedagogiska infrastrukturen. Ett fungerande skolbibliotek är, enligt Fridolin, en del av förutsättningarna för en likvärdig skola.

– Vi håller på att misslyckas med det kompenstatoriska uppdraget, det vill säga att alla elever ska ha tillgång till en bra skola oavsett vilka hemförhållanden man har. En av anledningarna är att vi har försämrat den pedagogiska infrastrukturen, det som finns runt läraren och lektionerna och som är särskilt viktigt för en del som inte har allt hemifrån. Det kan handla om sådant som fritidshem, elevhälsa och skolbibliotek, säger han vidare

En motor i lärandet

Medie- och informationskunnighet, MIK,  har blivit ett allt viktigare begrepp i dagens lärande. Här ser Gustav Fridolin en stark koppling till den kompetens som bibliotekarierna står för.

– Där är ju ofta bibliotekarien på skolan den som har mest utbildning i de olika delarna som ingår i MIK-begreppet. Bibliotekarien kan på ett aktivt sätt komma in i det pedagogiska arbetet och hjälpa lärarna med de här pusselbitarna. Det behöver elverna för att få med sig ämneskunskaperna och för att nå kunskapsmålen idag. Det ser jag som självklart. Men då krävs det att det finns en bibliotekarie på skolan och en vilja från skolledningen, så att bibliotekarien och lärarna kan jobba tillsammans, säger Gustav Fridolin och framhäver skolbiblioteket som en motor i ett lustdrivet lärande.

– När skolbibliotek fungerar som bäst är de motorn i arbetet för det frivilliga läsandet på skolan. Där kan en bibliotekarie jobba tillsammans med olika ämnes- och klasslärare för att se till att läsandet kommer in på ett naturligt sätt i undervisningen och att den läsning eleverna gör på lektionerna inte är skarpt avgränsad mot den läsning de gör efter lektionerna. Det bygger på att det finns personer som driver på arbetet lokalt. Då kan skolbiblioteket verkligen var den där nyckeln som också gör att resultaten blir väldigt mycket högre, säger Gustav Fridolin.

Author Description

Fredrik Svedemyr

Fredrik Svedemyr, Journalist
fredrik.svedemyr@noll27.se
0702-82 30 59

Kultur i Väst

Postadress

Kultur i Väst
405 44 Göteborg

Besöksadress

Rosenlundsgatan 4
411 20 Göteborg

Telefon

031 333 51 00 (växel)
031 333 51 01 (reception)

E-post

redaktionen@noll27.se