Hembesök för barns språkutveckling

GÖTEBORG Bokstart är en nationell satsning för att stödja små barns språkutveckling. Kulturrådet har hämtat inspiration från bland annat England och Danmark och under våren startar tre pilotprojekt i Sverige.

– Jag brinner för små barns språkutveckling, säger Gertrud Widerberg, projektledare för Bokstart i Göteborg, en av de tre pilotkommunerna.

– Jag vet att de tre första åren är avgörande för hur lätt det ska gå sedan, och det gör mig frustrerad att samhället inte behandlar dessa tre år på silverbricka. Men nu får vi en chans att göra det.

Utsatta område

Hembesök av bibliotekarier har visat sig vara ett framgångsrikt arbetssätt i bland annat Danmark och England där verksamheten varit i gång ett antal år. Det handlar om insatser som framförallt riktar sig till familjer med små barn i socioekonomiskt utsatta områden och där bibliotekarien kommer med såväl böcker som information om barnets språkutveckling.

I Danmark är flerspråkighet ett kriterium för att få besök av en bibliotekarie, eller en så kallad bokstartare. Så är det inte i Sverige. Här har områden som tidigare omfattats av regeringens stöd till utsatta områden fått vara modell i val av stadsdelar.

– Här handlar det mer om långtidsarbetslösa, långtidssjukskrivna och utbildningsnivå, säger Gertrud Widerberg. Men eftersom vi följer Boverkets kriterier hamnar vi i mångspråkiga områden och här i Göteborg blev det stadsdelarna Bergsjön och Gårdsten i Angered. Men, fortsätter hon, jag hoppas att om projektet blir nationellt, att man då också hittar kriterier som fungerar i små kommuner på landsbygden för det finns ett utanförskap även bland svensktalande. Men vi börjar i liten skala.

Hembesök

Det första hembesöket görs när barnet är sex månader, ett andra besök görs när barnet fyller ett år. Två veckor före första besöket skickas ett vykort om att biblioteket vill komma på hembesök med en bokgåva, och med inbjudan finns också ett visitkort med bild och namn på de bibliotekarier som ska komma.

– Vid besöket har vi med oss en tygkasse med tre böcker och ett kylskåpsark på flera språk som handlar om språkstimulering i barnets ålder, säger Gertrud Widerberg och berättar att alla böcker är på svenska och utvalda av Kulturrådets urvalsgrupp som varit noga med relevans för det lilla barnet.

Till skillnad från till exempel England där det är barnhälsovården som gör hembesöken, är det i Sverige bibliotekarier som kommer att göra dem. I Göteborg består projektgruppen av fem personer där det förutom Gertrud Widerberg finns två bibliotekarier från varje stadsdel och där hembesök är planerade en dag i veckan.

– Till en början kommer vi av trygghetsskäl alltid att vara två som går tillsammans och jag hoppas att vi ska hinna med fyra besök under en dag. En återkommande fråga i projektgruppen har varit hur de ska kunna kommunicera med föräldrar som inte talar svenska. Här visar erfarenheter från Danmark att det sällan än något problem.

– De gav signalen att det där är något som alltid ordnar sig och då går vi in med samma ingång, ler Gertrud Widerberg. Vi kanske inte behöver prata så mycket, vi kan titta i böckerna, göra titt-ut och så. Det är mitt lilla halmstrå och vi får sätta våra mål och vara lite ödmjuka. Vi ger ju i alla fall bort böcker.

Nationell handlingsplan

Projektet Bokstart är en del i Kulturrådets nationella initiativ och handlingsplan för läsfrämjande, där de tillsammans med de tre pilotkommunerna ska ta fram en modell som kan tjäna som kunskapsunderlag och inspirationskälla i arbetet med att stödja små barns språkutveckling och utveckla samarbeten och arbete som redan görs.

Fakta

De tre pilotprojekten Bokstart i Sverige pågår i stadsdelar i Södertälje, Landskrona och Göteborg. Projekttiden är på ett och ett halvt år och löper fram till sommaren 2016.  De kriterier som Bokstart gått efter i val av område följer de kriterier Boverket hade när de fick regeringens uppdrag att 2013 och 2014 fördela 100 miljoner kronor i ett urbant utvecklingsarbete vars mål var att ge ett minskat utanförskap. Kriterierna för dessa områden var bland annat en befolkningsmängd på minst 4 000, förvärvsfrekvens lägre än 52 procent, ett långvarigt försörjningsstöd högre än 4,8 procent och behörighet tillgymnasieskolans nationella program lägre än 70 procent.

– Jag tror att ett framgångskoncept är att nätverka på lokal nivå med lokala aktörer som till exempel barnhälsovård, individ- och familjeomsorg eller kulturlotsar. Vi vill till exempel i framtiden gärna ha så god kontakt med barnhälsovården att när föräldrarna kommer på kontroll med barnet före sex månaders ålder, då ska de informera om att biblioteket kommer att göra hembesök med böcker.

– Att hembesök och bokgåva har betydelse är redan väl känt, konstaterar Gertrud Widerberg och menar att det här projektet egentligen mer handlar om att utforska vad biblioteken behöver för resurser om modellen blir permanent i Sverige. Både gällande ekonomi, material och påfyllnad av kompetens.

– Även om vi kommer igång med det här i framtiden och en massa barnbibliotekarier gör hembesök så är vi, trots att det finns en massa forskning, tyvärr fortfarande ganska okunniga om de allra minsta barnens språkutveckling, menar hon. Jag har själv haft tur och lärt mig oerhört mycket i min roll som konsulent, i mitt arbete på Miini och inte minst, genom mitt barnbarn. Och min dröm är att det lilla barnet tuggar på böckerna när jag är där.