Kulturrådet blickar framåt

STOCKHOLM Trots en skakig budgetprocess är det nu klart att Kulturrådets handlingsplan för läsfrämjande kan genomföras. 
– I regleringsbrevet för 2015 står det helt enkelt att vi ska genomföra det vi sagt att vi ska genomföra, säger Signe Westin, enhetschef litteratur och läsande på Kulturrådet.

I början av december 2014 lämnade Kulturrådet ett handlingsprogram för läsfrämjande till regeringen. Alla vet vad som hände sedan med ett skakigt politiskt läge och en förändrad budgetprocess där litteraturanslaget först skulle minskas med 15 miljoner, men som istället blev mindre pengar till regional kultursamverkan.

Trots den osäkra situationen valde Kulturrådet att arbeta vidare och planera för framtiden och nu kan de alltså andas ut och bland annat genomföra sitt handlingsprogram för läsfrämjande.

– Det blev ingen minskning för litteraturanslagen i budgeten, men däremot har kultursamverkansmodellen fått en minskning på 15 miljoner kronor, berättar Signe Westin.

– Och minskningen till kultursamverkansmodellen kan komma att påverka regionernas arbete med litteratur och läsfrämjande eftersom arbetet med att driva detta ingår där, förtydligar Nina Frid, handläggare för läsfrämjande på Kulturrådet. Ett av de åtta områden som regionerna tidigare har kunnat fördela pengarna till är biblioteksverksamhet, fortsätter hon. Där står det nu biblioteksverksamhet, litteratur och läsfrämjande på samma rad.

Minskningen av medel till kultursamverkansmodellen visar sig dock vara en sanning med modifikation när Signe Westin förklarar att scenkonstens nya pensionsavtal frigör pengar för scenkonstinstitutionerna.

– Enkelt förklarat kan man säga att regionerna fått mindre anslag men tack vare lägre kostnader ändå fått ökat utrymme för kvalitetsstärkande insatser inom scenkonsten. Regionerna ska återkomma till Kulturrådet om hur de tänker använda pengarna.

Handlingsprogram för läsfrämjande Nina Frid och Signe Westin är nöjda med att Kulturrådet fått i uppdrag att genomföra handlingsprogrammet för läsfrämjande. Foto: Helén Andersson

Handlingsprogram för läsfrämjande Nina Frid och Signe Westin är nöjda med att Kulturrådet fått i uppdrag att genomföra handlingsprogrammet för läsfrämjande. Foto: Helén Andersson

Handlingsprogram

I propositionen Läsa för livet föreslogs att Kulturrådet skulle få i uppdrag att ta fram ett nationellt handlingsprogram för läsfrämjande. I regleringsbrevet för 2014 fick de uppdraget och tillsammans med diverse aktörer och myndigheter tog de under året fram ett handlingsprogram för läsfrämjande utanför skolan.

– Vi har nu fått ett uppdrag att genomföra handlingsprogrammet, säger Signe Westin.

När handlingsprogrammet skrevs var det en annan budgetproposition som gällde, en budget som också innehöll ett uppdrag till Kungliga biblioteket, KB, att ta fram en nationell biblioteksstrategi. I det uppdragspaketet ingick att Kulturrådet skulle bistå den nationella strategin utifrån sitt läsfrämjande uppdrag.

– Det tyckte vi var en alldeles utomordentligt god idé, ler Signe Westin och berättar att de som en viktig del i strategin lyfte en kunskapsbrist om hur folkbibliotekens resurser gällande läsfrämjande arbete verkligen ser ut.

– Nu vet vi ju inte hur det blir med den nationella biblioteksstrategin. Regeringen har ju sagt att de fortsatt önskar sig en sådan och det är väl en förhoppning att det blir så. Men folkbiblioteken har ju också en ny lag att följa sedan 2014, fortsätter hon. En lag som flyttat fram positionerna för hur de ska tillhandahålla och arbeta med litteraturens ställning och särskilt främja barn och ungas läsning. Kanske är inte det något man behöver göra inom ramen för ett nationellt handlingsprogram eller en nationell strategi, men allt hänger ihop.

Litteraturstödda böcker

En del av det som står i Handlingsprogram för läsfrämjande är saker som redan görs, som till exempel barnbokskatalogen, läsambassadören och medel till läsfrämjande insatser. Men i ljuset av att Kulturrådet fått i uppdrag att vara nationell samordnare flyttar de fram positionerna och passar på att sjösätta några helt nya saker samtidigt som de vill skruva till sådant de hållit på med länge.

I handlingsprogrammet står det bland annat att Kulturrådet ska bli bättre på att informera om de litteraturstödda böckerna och hjälpa folkbiblioteken att arbeta läsfrämjande med de här böckerna. Bland annat kommer de därför att ta fram ny informationstext till varje enskild titel för att biblioteken lättare ska kunna arbeta med dem.

– Man ska kunna arbeta läsfrämjande med böcker man inte läst, säger Nina Frid och konstaterar att man kan ju inte läsa allt, men att tanken är att man ändå ska veta vad det är för böcker för att kunna berätta om dem och lyfta fram dem.

– Vi vill vända på den olustkänsla en del har runt de här böckerna och visa på bredden och det demokratiska uppdraget.

Nationell kampanj

Ett av Kulturrådets nya uppdrag är att de kan ta initiativ till nationella strategiska satsningar och bland annat undersöka förutsättningarna för en nationell kampanj för läsfrämjande för vuxna.

– Vi kikar på både den lyckade Digidel- kampanjen och kampanjer i Danmark som har varit framgångsrika, berättar Nina Frid.  Arbetet ska igång under 2015 så vi vet ju inte än exakt hur det kommer att se ut, men jag hoppas att vi kan inspireras av en sådan dansk kampanj där de lyft det här med glädjen att läsa, läsningen som livsstil, det sociala läsandet. Helt enkelt byta fokus bort från alla problem med läsningen.

– Och, konstaterar hon, det verkar finnas en längtan efter ett samlat grepp om läsfrämjande från bibliotekens sida. Jag tror att en sådan här kampanj är efterlängtad.

Kunskapsöversikt

Ett annat av Kulturrådets uppdrag handlar om att ta fram en kunskapsöversikt på den forskning som finns om läsfrämjande metoder, såväl nationellt som internationellt. Sammanställningen ska vara klar under våren och Signe Westin berättar att den bland annat kommer att fungera som stöd för Kulturrådet när de fördelar sina bidrag och att hon hoppas att den kommer att användas som kurslitteratur på såväl bibliotekshögskolorna som på lärarhögskolorna.

– Kulturrådets uppdrag handlar ju om läsning utanför skolan, men till och med i vårt förra uppdrag stod det uttryckligen att vi skulle samarbeta med Skolverket. Och det här är ingen fråga man kan jobba med isolerat inom kulturområdet, det griper in i såväl utbildningspolitik som i socialpolitik. Målet är att sammanställningen ska användas brett och att den ska vara både substansrik, vederhäftig och lättillgänglig.

– Kulturrådets kioskvältare, konstaterar Nina Frid leende.

Skolbibliotek

Även om Kulturrådets uppdrag handlar om läsning utanför skolan, har de i vinter inlett och påbörjat ett mer strukturerat myndighetssamarbete runt skolbiblioteken. I dagsläget är det ingen som har ett helt och fullt myndighetsansvar för skolbiblioteken, utan Skolverket, Skolinspektionen, KB, Myndigheten för tillgängliga medier, MTM och Kulturrådet har alla varsin liten del av kakan.

– Vi har haft ett första möte för att lyfta hur vi ska kunna samarbeta för att helt enkelt påverka den situationen, säger Signe Westin som betygar att det finns ett väldigt stort intresse från alla att den här samverkan ska formera sig.

– Det är klart att det skulle vara önskvärt att regeringen ger ett uppdrag som gör att det formerar sig på ett vettigt sätt och att det förtydligas med ett styrdokument. Det är en angelägen fråga och för att kunna utveckla skolbibliotekens läsfrämjande uppdrag måste man ha stöd i utbildningspolitiken.

Framtidsspaning

Kulturrådets uppdrag sedan 2013 med att stödja läsfrämjande samverkan mellan idrottsföreningar och folkbibliotek, fortsätter också 2015. Från början sågs samarbetet som ett sätt för biblioteken att nå ut med sin verksamhet, nu börjar intresset vända och biblioteken börjar titta på vad idrotten har att lära vad det gäller metoder och motivation i ett läsfrämjande arbete.

– I den senaste ansökningsomgången till Kulturrådet syntes också ett ökat intresse för kultur och hälsa och ett oerhört stort intresse för kompetensutveckling för att kunna jobba läsfrämjande, säger Nina Frid.

– Och om skolvärlden nu fått sitt läslyft borde biblioteksvärlden få ett bibliotekarielyft när det gäller läsning och läsfrämjande arbete.

Author Description

Helen Andersson

Helén Andersson, Journalist
helen.andersson@noll27.se
0702 153616

Kultur i Väst

Postadress

Kultur i Väst
405 44 Göteborg

Besöksadress

Rosenlundsgatan 4
411 20 Göteborg

Telefon

031 333 51 00 (växel)
031 333 51 01 (reception)

E-post

redaktionen@noll27.se