Om jag hade ett bibliotek – Sofia Malmberg

Sofia Malmberg är bibliotekarie på Adolf Fredriks musikklasser i Stockholm. Hon är en flitigt anlitad föreläsare i skolbiblioteksfrågor. Tillsammans med sin kollega Teo Graner har hon skrivit boken ”Bibliotekarien som medpedagog – Eller: Varför sitter det ingen i lånedisken?”. I sommar kommer hennes nästkommande bok, ”Happenings som arbetsmetod – Eller: Kom, vi drar till bibblan!”. 

Om jag hade ett bibliotek skulle bibliotekarien vara den subtila hämndens drottning. Ljuv och till synes oskyldig, sittandes bakom informationsdisken. Besökaren skulle dock förr eller senare bli varse att det finns nånting annat bakom den så väna fasaden, något bortom författarbesök, sagostunder och seniorsurf. Bibliotekarien på det här specifika biblioteket kan se vad som döljer sig i människors hjärtan och hon tvekar inte att agera.

Den lågavlönade småbarnsmamman som kämpar för att få tiden att räcka till upptäcker att det längst bak i biblioteksboken ligger en liten ficka med egentid. Till hennes stora lycka upptäcker hon att lånet går att förlänga, så länge behovet kvarstår.  en politiker som häromdagen röstade för nedläggning av skolbiblioteket får, när hon kommer till sidan 666 i Fifty shades of grey, en obehaglig känsla i magtrakten. Bibliotekarien vägrar ta tillbaka boken och förlänger lånet fram tills dess att kvinnan tagit sitt förnuft till fånga.

Den ensamme man som varje dag köper en smörgås till tiggaren vid tunnelbanan, upptäcker att den vackra och själfulla kvinna han läste om igår kväll just nu sitter mittemot honom vid frukostbordet. Hon ser honom djupt in i ögonen och frågar ömt om han vill ha marmelad till de nybakade croissanterna. Bibliotekarien bestämmer, redan när mannen lånar boken, att det inte ska skickas några kravbrev. När han många år senare begravs, så är det tillsammans med kvinnan han älskar.

Den flicka som hånfullt skrattat åt den nye pojkens osäkerhet, upptäcker att samtliga sidor i den Harry Potter-bok hon precis lånat är hopklistrade. När hon försöker låna ett annat exemplar verkar den boken ha råkat ut för precis samma sak. Flickan kommer aldrig att uppslukas av magin.

Den kostymklädde herren, som precis uttalat sig föraktfullt om människor med annat ursprung än honom själv, får självklart ett korrekt svar när han undrar hur man kopplar batteriet rätt på den senaste Maseratin. Olyckligtvis nämner bibliotekarien inte att den reparationshandbok de just tittat i precis dragits tillbaka av förlaget p.g.a. omfattande tekniska felaktigheter.  en äldre kvinna som envist framhärdat i att hälsa på den buttre tonårskillen, trots att han bara blängt till svar, råkar glömma sin biblioteksbok nere vid porten. Motvilligt hasar sig ynglingen upp till kvinnans lägenhet och ringer på. När kvinnan öppnar dörren strömmar välbekant musik ut i trapphuset. The Cure. Det visar sig att kvinnan har alla skivor. Signerade.

Mannen vars barndoms ängar inte längre existerar finner sin uppdämda längtan förkroppsligad och inkapslad i en bok med blått omslag. När mannen slår upp titelsidan faller en liten doftpåse ut. Det luktar mormors kök och plötsligt rinner en varm tår sakta ner för en grovt utmejslad kind. Mannen kommer inte att hämta ut mer av den ångestdämpande medicin som han fått utskriven.

Biblioteksbesökarna tror att de själva väljer vilka böcker de ska låna. De kunde inte ha mer fel. Det är ingen slump att den förtvivlade mannen hittar boken med oemotståndliga kärleksmåltider. Det osar skilsmässa hemma, hans hustru påstår att han inte ens kan stava till ordet romantik. Han tar försiktigt i boken, som om de vackert illustrerade sidorna skulle falla sönder bara vid åsynen av hans fårade händer. Han läser recepten, som är skrivna steg för steg och med tydliga handlingslistor. Innan han slår igen boken och styr stegen mot utlåningsapparaten hör han en mjuk röst som sakta viskar att han inte ska glömma att köpa röda rosor till sin själs älskade.

Sådan är hon, bibliotekarien. Där inte rättssystemet griper in, gör hon det. Alltid retar det någon, resonerar hon. Fast åldern börjar ta ut sin rätt. Det som förr var giftiga blinkningar och retsamma nyp har förlorat sitt sting, det behövs ungt blod. Dagtid spanar hon efter sin efterträdare från informationsdisken, nattetid rör hon sig obehindrat ute i samhället. Jakten har börjat. Det krävs någon med mod och skrupellös handlingskraft. Har du vad som krävs? I så fall – välkommen till ditt nya jobb! Du kommer tyvärr att hamna i akademikernas låglöneträsk, men din insats är ovärderlig för att jämna ut skillnader i samhället.

Text: Sofia Malmberg