Utan pengar ingen nationell biblioteksstrategi

STOCKHOLM Sveriges Kulturminister Alice Bah Kuhnke har fortfarande förhoppningar om en nationell biblioteksstrategi, men utan finansiering ser det dyster ut. Här svarar hon på frågor om detta och om bibliotekens roll för yttrandefrihet och demokrati.

Vad händer med det så kallade bibliotekslyftet?

Bibliotekens roll som samhällsinstitution har förändrats under senare år. De blir allt viktigare som mötesplatser och offentliga rum, vilket också ställer nya krav på bland annat bibliotekarierollen.

För att bibehålla och utveckla en biblioteksverksamhet av hög kvalitet så behövs en nationell samsyn och en gemensam strategi.  Regeringen föreslog i budgeten för 2015 att 10 miljoner skulle avsättas årligen 2015-2018 till bland annat en nationell biblioteksstrategi, men i och med att regeringens budget föll finns det i dagsläget ingen finansiering för uppdraget.

Vad händer med Kungliga bibliotekets uppdrag att ta fram en nationell biblioteksstrategi?

Vi vill fortfarande kunna ge Kungliga biblioteket det uppdraget. Just nu arbetar vi för att det ska kunna rymmas i den budgetproposition som presenteras senare i år.

Hur bedömer du möjligheterna att ta fram en strategi även om det nu eventuellt inte blir några extra pengar?

Kungliga biblioteket får i dag via kulturbudgeten nästan 25 mnkr för sitt uppdrag att främja samverkan och utveckling inom bibliotekssektorn. Min bedömning är trots det att särskilda medel måste avsättas för att Kungliga biblioteket ska kunna utföra uppdraget att ta fram en nationell biblioteksstrategi.

Går det att tala om biblioteksutveckling utan finansiering?

Det blir svårt utan extra statliga pengar. Det var precis därför som vi avsatte pengar till detta i budgeten som de borgerliga och Sverigedemokraterna röstade nej till.

I bibliotekslagen lyfts begreppet samverkan. Hur ser du på förhållandet mellan stat, region och kommun med att driva en bra biblioteksutveckling?

Enligt bibliotekslagen ska bibliotek och bibliotekshuvudmän samverka inom det allmänna biblioteksväsendet i syfte att öka tillgängligheten för allmänheten. Uppdraget att ta fram en nationell biblioteksstrategi lägger ytterligare fokus på att hitta synergier mellan olika bibliotekstyper i syfte att få en biblioteksservice av hög kvalitet i hela landet.

Hur ser du på bibliotekens roll för yttrandefrihet och demokrati?

För mig är biblioteken avgörande för att vi ska kunna utveckla det demokratiska samtalet. Det är en mötesplats som gör det demokratiska samtalet tillgängligt för alla.

När vi ser en utveckling med sjunkande läsförmåga och ökade klyftor i kunskap och utbildning har biblioteken en viktig roll att spela.
Hur ser du på förhållandet mellan biblioteket som en arena för yttrande-frihet och biblioteket som plockar bort tvivelaktig litteratur och stoppar kontroversiella föreläsare?

I den nya bibliotekslagen finns krav på att folkbibliotekens utbud av medier och tjänster ska präglas av allsidighet och kvalitet. Det är en tydlig markering av att utbudet ska vara allsidigt sammansatt och inte inskränkas utifrån till exempel religiösa eller ideologiska utgångspunkter.

Hur skulle du vilja beskriva en bra biblioteksverksamhet och varför skulle du säga att det är viktigt med bibliotek?

Ett bibliotek är en plats som alla har tillgång till oavsett bakgrund. Det är en plats där man kan utbyta åsikter och få vägledning i sökandet efter information.

Jag vill också lyfta fram bibliotekarierna betydelse för att väcka läslust hos både barn och vuxna och få rätt person att hitta rätt bok– en uppgift som kan öppna en helt ny värld för läsaren.

Vad är ditt eget förhållande till bibliotek?

Jag har oerhört starka känslor för bibliotek! De ger mig lugn och känsla av trygghet. Inte minst högaktar jag den känsla av kompetens, omfamning och respekt bibliotekarierna utstrålar. För mig är de förlängningen eller rättare sagt förgreningen mellan biblioteket och mig som besökare och bokälskare!