Verktyg i lärmiljön

GÖTEBORG Konkreta tips, tidsenliga verktyg och framtida lärmiljöer var en del av innehållet på Skolportens andra konferensdag.

– Svagare läsare blir fler och starkare läsare blir färre, påstår Johanna Kristensson, logoped och verksamhetsutvecklare på Resurscentrum Kärnhuset i Halmstad och Oribi i Lund, när hon inleder sitt anförande på fredagsmorgonen.

Språkets betydelse i samhället ökar och det ställs allt högre krav på förmågan att ta emot och ge muntlig och skriftlig information. Johanna Kristensson lägger stor vikt vid tidiga insatser och betydelsen av att arbeta förebyggande på ett språkmedvetet sätt.

– Cirka 20 procent av alla elever riskerar att inte kunna vara en del av det demokratiska samhället till följd av bristande språk, läs och skrivförmåga, säger hon och menar att pedagogen redan i förskolan ser vilka barn det handlar om, men inte gör något åt det för att de inte vet vad de ska göra.

– Det är inte ok. Språk, läs och skrivutveckling börjar tidigt, så varför vänta på att eleven ska misslyckas innan något görs.

När hjälpen kommer för sent finns risken att eleven känner sig utpekad med alla ”specialverktyg”. Johanna Kristensson menar att dessa verktyg är bra för alla och att redan mycket små barn kan uppmuntras i sin språkutveckling med hjälp av till exempel talsyntes och ljudningsprogram, men att utmaningen ligger i hur verktygen integreras naturligt i undervisningen och i samhället så att stämpeln av hjälpmedel försvinner.

– Appar till mobiltelefoner och lärplattor och verktyg som till exempel talsynteser, röstmeddelande och taligenkänning, kan tillsammans med yrkesskickliga pedagoger, kunskap och personligt intresse vara framgångsfaktorer i arbetet med barn med läs och skrivsvårigheter. Vi måste erbjuda detta tidigt och det vore ypperligt att kunna använda skolbiblioteken till detta.

Framtidens lärmiljö

– Det finns inga genvägar, påstår Bengt Malmros, pedagogisk utvecklare vid Umeå universitet. Universiteten fungerar inte om inte alla kan läsa och skriva när de kommer dit, fortsätter han och visar en bild på Anatomiska teatern i Uppsala som han sätter i relation till dagens lärmiljöer som han tycker det finns tre aspekter att förhålla sig till; förändrade studiegrupper, förändrad teknologi och förändrad förståelse för undervisning och lärande.

TIPS

Kanske finns framtidens lärmiljö redan i Växjö där elevens lärande är centralt, där olika kompetenser i skolan arbetar tillsammans och där skolbiblioteket spelar en viktig roll. Under förmiddagen berättade skolbibliotekarier och samordnare från Växjö om arbetet där. Framsidan har tidigare skrivit om skolbiblioteket på Centrumskolan i Växjö:

Ett gemensamt lärande

I nästa nummer av Framsidan kan du också läsa mer om Växjö och det nationella projektet Bokstart som handlar om små barns språkutveckling.

– Det är slöseri med resurser och energi för både lärare och elever när bara 15 av 100 elever klarar tentan. Vi måste fundera på hur våra lärmiljöer ser ut, uppmanar han och berättar om ombyggnaden av Umeå universitet där de lyssnat på elevernas behov och bland annat byggt ett vardagsrum där fler får plats att sitta och studera.

– Behovet av informella studieplatser ökar, men det hjälper ju inte med nya miljöer om lärarna fortsätter göra samma sak, menar han och visar ett Youtubeklipp från ett pedagogiskt grepp där ny teknik, enligt Bengt Malmros, gör skillnad.

– Det handlar om ett sätt att tänka för att själv förstå och där studenterna ska tänka tillsammans och illustrera uppgiften med sina kroppar. Inspelningen är för att både jag som lärare och de själva ska se och värdera sina svar. Det handlar om förståelse och sedan, efter gestaltningen, kommer föreläsningen av läraren.

– Framtidens lärmiljö är en het fråga, avslutar han.

Author Description

Helen Andersson

Helén Andersson, Journalist
helen.andersson@noll27.se
0702 153616

Kultur i Väst

Postadress

Kultur i Väst
405 44 Göteborg

Besöksadress

Rosenlundsgatan 4
411 20 Göteborg

Telefon

031 333 51 00 (växel)
031 333 51 01 (reception)

E-post

redaktionen@noll27.se