Ett gemensamt lärande

Reflekterar Skolbiblioteket har en viktig funktion för att möta behovet av medie- och informationskunnighet bland dagens barn och unga. Ismeta Isakovic i klass 6B på Centrumskolan i Växjö får fundera över skillnaden mellan reklam, information och nyheter. Foto: Fredrik Svedemyr

VÄXJÖ På Centrumskolan i Växjö är skolbiblioteket ett nav i elevernas lärande. Ett bra samarbete mellan lärare och skolbibliotekarier bygger kunskap i ett föränderligt mediesamhälle.

– Är det här reklam eller information?
– Reklam!
– Vilken kanal är det?
– SVT!
– Måste man betala för att titta på Sveriges television?
– Nej, eller…
– Finns det reklam i SVT?

Frågorna kring filmklippet dansar i luften och framme vid tavlan sitter Sandra Sandgren. Idag håller hon en lektion för klass 6B på Centrumskolan i Växjö. Det handlar om reklam i media och eleverna får reflektera runt filmsnuttar och tidningsklipp. Sandra är en av tre skolbibliotekarier och lektionen är bara ett exempel på hur skolbibliotekarierna är en del av det pedagogiska arbetet på skolan.

I ledning

I biblioteket en trappa ner står bord och stolar, hyllor, en tv-hörna, en disk och en liten scen. Färger och figurer. Det känns väldigt mycket som ett bibliotek. Men det ger också en känsla av att biblioteket har en tydlig närvaro på skolan. Det här är långt ifrån en isolerad ö i något källarutrymme. Skolbiblioteket på Centrumskolan fick i år utmärkelsen Årets skolbibliotek för bland annat ledningens stöd.

– Vi jobbar gränsöverskridande och är en integrerad del av skolan. Rektorn här menar att det inte går att driva skolutveckling utan ett skolbibliotek. Jag sitter i skolans ledningsgrupp och är med i planeringsarbetet. Vi gör saker tillsammans och inte bara inom bibliotekets väggar, berättar Rebecca Borg, skolbibliotekarie på Centrumskolan.

Som en del av skolans värld är också förutsättningarna för arbetet något annorlunda än för ett folkbibliotek.

– Ett folkbibliotek ska jobba för alla. Vår målgrupp är alla elever på den här skolan. Vi vet exakt vilka ämnen de jobbar i och kan anpassa vårt bestånd efter det. Min identitet är skolbibliotekarie. Jag kan använda folkbibliotekstraditionen i mitt arbete och plocka in idéer. Men för ett skolbibliotek är det viktigt att jobba mot skolans mål, annars får vi inget mandat, säger Rebecca.

En pedagogisk resurs

Skolbiblioteket fick också sin utmärkelse för sitt pedagogiska arbete. Skolan har en kulturprofil och jobbar bland annat med olika teman utifrån regnbågens färger. Varje färg står för alltifrån ”Vår hållbara planet” till ”Min värld. Mitt liv”. Teman som ska genomsyra undervisningen. Genom att skolbibliotekarierna är en aktiv del i utformningen kan de också möta de olika inriktningarna med material och medier. Samtidigt är medierna bara en del av den pedagogiska resurs som biblioteket utgör.

– Som skolbibliotekarie måste jag ha en del pedagogiska kunskaper. För att jobba med lärande på ett bra sätt, krävs att jag kan sitta med i lärarnas pedagogiska diskussioner. Sedan kommer jag in med min kompetens och kan inte vara något annat än vad jag är. Jag måste vara lyhörd för vad lärarna kan behöva hjälp med, säger Rebecca.

Spela ihop

Ett område som efterfrågas är att jobba tillsammans kring läsförståelse och lässtrategier. Ett annat är källkritiken.

– En del lärare känner sig osäkra kring källkritiken. Det handlar inte enbart om att se vem som ligger bakom informationen, utan även om att koppla medias framställning kring kön och andra aspekter av intersektionalitet, säger Rebecca och understryker att det handlar till stor del om att bygga en bra dialog och samarbete.

– Vi går aldrig in i det själva. Läraren känner barnen och är med hela tiden. Genom att vi jobbar tillsammans kan också läraren få ett samspel och koppla frågor kring källkritik eller läsning till andra ämnen, säger hon vidare.

Behovet av den här typen av kunskaper, både bland lärare och elever, stärker skolbibliotekets roll att bidra till en ökad medie- och informationskunnighet. Unesco lanserade 2011 begreppet medie- och informationskunnighet, MIK, för att skapa ett samlingsbegrepp kring frågor som rör olika aspekter av vårt mediesamhälle. Sedan dess har det vuxit och blivit en viktig del av dagens lärande. Att kunna förstå och tolka information är en del. Men även att lägga grunden för att kunna skapa eget innehåll är en viktig kunskap. Inte minst ur ett demokratiskt perspektiv.

– Egentligen är det bara ett nytt ord. Vi har alltid jobbat med källkritik och att skapa olika former av innehåll. Här på biblioteket samlar vi mycket kunskap. Det är viktigt för barns läsning att kunna möta olika typer av texter som finns. Men när du skapar egna texter, funderar du också över vilken information du tar till dig. Det utvecklar en medvetenhet och ett engagemang. En person som arbetar med texter förmedlar något. Det gör det också viktigt för yttrandefriheten att se att det går att uttrycka sig på olika sätt, säger Rebecca.

Biblioteket ingen surfplatta

För de lite yngre barnen jobbar Rebecca och hennes kollegor mycket utifrån skönlitteraturen. Det kan handla om att ställa frågor kring saker de läser och att barnen får reflektera över var de kan hitta olika fakta om alltifrån hur en bofink ser ut till hur många taggar en igelkott har. De yngre barnen jobbar även med skapande utifrån skönlitteraturen genom att göra biblioteket till ett slags litterärt makerspace, där barnen får gestalta olika berättelser i rummet. Som en del av skolans kulturprofil jobbar de äldre eleverna med att producera nyheter. Det är ett arbete som sträcker sig över ämnesgränserna och där också skolbibliotekarierna kan ta upp frågor kring källor och upphovsrätt. Att vara en del av elevernas lärande är en viktig funktion för ett skolbibliotek.

– I den takt som allt förändras är det bra att det finns någon som hänger med. Vi har både informationskompetensen och den digitala kompetensen. Jag hör ibland de som säger att biblioteken inte behövs och kan ersättas med en surfplatta. Men det behövs någon som kan hjälpa barnen att sålla, säger Rebecca Borg.