LUND Andra upplagan av konferensen Readme lockade på tisdagen några hundra deltagare till Lund för en framtidsbetonad dag med läsandet i fokus.
– De flesta stora, aktuella samhällsfrågorna går att koka ner till läsfrågor, säger dagens moderator Anders Mildner, initiativtagare till Readme.
Under hela dagen satt, eller låg, 11-åriga Sara i soffan på scenen och läste och hann avverka både del tre och del fyra i Pax-serien av Åsa Larsson och Ingela Korsell.
– Det har varit ett kul jobb, säger hon och avslöjar att hon mycket väl kan tänka sig komma tillbaka nästa år igen.
Konferensdagen bjöd på stor bredd och variation i så väl innehåll som presentationer och allt knöts ihop på ett snyggt, pedagogiskt sätt. Som avstamp för dagen inleddes konferensen med temablocket Mediernas kris och litteraturkritikernas död.
Trots allt prat om medier i kris, gav Jonas Nordling, förbundsordförande Journalistförbundet, inledningsvis ett litet framtidshopp, om än med en brasklapp, när han hävdar att journalistiken i sig inte är i kris.
– Allt fler konsumerar nyheter och en tydlig trend är att det sker i mobilen via rörlig bild. Det är i och för sig ett hot eftersom det finns undersökningar som visar att dessa vanor ger sämre omvärldsbevakning och därmed sämre samhällskunskap. Men, hävdar han övertygande, journalistiken befinner sig i ett paradigmskifte och alternativa former kommer att uppstå.
Alice Thorburn menar att bibliotekarier inte ska vara så rädda att ge personliga litteraturtips.
Litteraturkritik
I en debattartikel i Svenska Dagbladet i februari i år, menade poeten och kritikern Magnus William-Olsson bland annat att mediekrisen påverkar bevakningen av litteratur och att den fria pressen inte längre är en tillräcklig plattform för litteraturkritik. Han föreslår att det borde inrättas kritikertjänster, en slags public-service-kritiker, på huvud och regionalbibliotek runt om i landet under liknande villkor som gästprofessorer på konst- eller journalisthögskolor.
Med detta resonemang som utgångspunkt berättade Författarförbundets ordförande Gunnar Ardelius via Skype, att författarförbundet vill värna kvalitativ och bred litteraturbevakning vilket kräver en mångfald av kritiken också.
– Förutsättningarna för litteraturkritiken har förändrats, men det är fortfarande ett folkbildande uppdrag.
Samma utgångspunkt hade en paneldebatt på scenen där bland annat konsthistorikern Linda Fagerström tyckte att förslaget låter stalinististisk, men att det finns både för och nackdelar och att det väl bara är att testa.
– Men det är viktigt att kritiken är fri mot arbetsgivaren och det är viktigt med olika röster.
Alice Thorburn, bibliotekarie på Stockholms stadsbibliotek och poddradion Solen, menade att biblioteken arbetar med urval av litteratur och för samtalar om litteratur med en annan utgångspunkt än litteraturkritikern.
– Biblioteken är ett annat sammanhang där vi ska tillgodose allas behov och biblioteken har dessutom ett läsfrämjande uppdrag där vi inte kan döma ut andras val. Men det finns tre vägar för biblioteken att fylla kritikerrollen, menade hon. Läsningens kvalitet och bibliotekariens förmåga att välja litteratur är den ena, bibliotekariernas synlighet och modet att visa upp sig mer och ge personliga tips är den andra, och samtal om böcker på nya platser är den tredje.
Allt detta innebär en förändrad yrkesroll för bibliotekarier inser hon, men tror det är en väg för biblioteken att gå för att göra kultur och litteratur levande.
Ninanannana…
Stefan Mählqvist
Bokprat
Som exempel på ny plats att föra samtal om litteratur på berättar hon om bibliotekspodden Solen. Podden har funnits sedan 2013 och Alice startade den tillsammans med två kollegor för att de just ville bokprata på nytt sätt och för att locka nya besökare till biblioteket.
– Vi bedriver inte litteraturkritik i podden, poängterar hon. Vi värderar böckerna utifrån en mer personlig analys. En upptäckt vi gjort är att det inte alltid är de aktuella böckerna som alla pratar om som är intressant, utan det är helt enkelt ämnet som lockar. Toppnoteringen av lyssnare har avsnitten om bokcirklar och om poesi med tusen respektive 700 lyssnare per avsnitt.
Som avslutning på temat om litteraturkritikens eventuella död, hade Boktipslegenden Stefan Mählqvist bjudits in för att prata om vem som tipsar barnen om litteratur idag, och hur det gjordes förr. I en soffa draperad med regnbågsfärgad filt berättar han anekdoter och minnen för en publik där de allra flesta har minnen från hans program som sändes i Sveriges television mellan 1976 och 1988.
– Jag pratade till människor, inte till barn, säger han som förklaring till sin popularitet. Inte som i dag, fortsatte han och får alla att applådera och skratta när han med stor inlevelse beskriver hur han upplever dagens barnprogramledare som tillgjorda och övertydliga.
Han är också den enda som får alla att stämma in i en allsång när han avslutningsvis nynnar på den bekanta signaturen ninananana…..
FAKTA
Readme är en konferens och en branschöverskridande mötesplats med fokus på läsning och läsrelaterade frågor. Konferensen arrangerades av Altitude Meetings i samarbete med Lunds universitet och Axiell. I Lund den 26 maj.
Hela konferensen spelades in av Sveriges Television, UR.
Author Description
