Oberoende bibliotek i Norge

OSLO Norge fick liksom Sverige en ny bibliotekslag den 1 januari 2014. En av skillnaderna mellan svensk och norsk lag är det lilla ordet ”uavhengig” i den norska lagens första paragraf.
– Ett avgörande ord som ger lagtexten en helt annan tyngd, menar Mariann Schjeide, ordförande för norska biblioteksföreningen.

Norsk bibliotekslags första paragraf lyder ”Folkebiliotekene skal vaere en uavhengig mötesplass og arena for offentlig samtale og debatt”. I det första lagförslaget till ny norsk bibliotekslag fanns ordet ”uavhengig”, oberoende, inte med, men norska biblioteksföreningen lade in ett förslag om ett tillägg av ordet, ett förslag som antogs och ett ord som Mariann Schjeide tycker gör stor skillnad.

– Nu står det i lagen att biblioteket är oberoende och att bibliotekschefen faktiskt kan ta upp vilken diskussion de vill. Bibliotekschefen är redaktör på sitt bibliotek och det betyder ett redaktörsansvar som är väldigt avgörande för att detta ska fungera bra och bibliotekschefen har legitimitet och styrka i lagen i att kunna arrangera vad de vill.

– Reformen handlar om friheten, menar Aslak Sira Myhre, chef för Nasjonalbiblioteket i Oslo. Tanken är att bibliotekschefen ska kunna tänka som en redaktör eller en teaterchef och sätta programmet på sitt bibliotek för sin publik och efter sitt eget huvud, men det behöver inte betyda att det ska vara debatt.

Debattbibliotek

När den nya bibliotekslagen kom etablerade Norsk media snart uttrycket Debattbibliotek, ett uttryck som Aslak Sira Myhre tycker är att förminska det hela och att mötesbibliotek eller litteraturhusbibliotek är bättre begrepp.

– Det är ett utbrett missförstånd att tro att det bara betyder att utveckla mer provocerande bibliotek, det tycker jag verkar som ett idiotiskt sätt att skapa en mötesplats på, säger Aslak Sira Myhre.

Mariann Schjeide håller med och menar att uttrycket debattbibliotek är ett påhittat begrepp och vill också hellre jämföra det med de Litteraturhus som de senaste åren växt fram runt om i Norge.

– Bibliotek i mindre kommuner kan nu fylla samma funktion som litteraturhusen gör i de större städerna. Många av de som ville ha litteraturhus hävdade länge att man kunde göra andra saker där än på biblioteken eftersom de offentliga biblioteken inte fick lov att vara en debattarena. Nu får vi det. Så nu försvinner det argumentet. Men, förklarar hon, det är inte stora debatter om nazismen och främlingsfientlighet som engagerar folk i en liten stad i Norge. Det som engagerar deras vardag är till exempel fiskerättigheter, skolor som ska läggas ner…vad som helst, saker som angår folk i deras vardag. Men det är upp till bibliotekschefen att bestämma.

Modiga chefer

Även om verklighetens debatter på norska bibliotek ofta handlar om kommunala angelägenheter och byggprojekt, tycker Mariann Schjeide att det behövs tuffa och modiga bibliotekschefer som vågar stå mitt i stormen.

– Om vi ser på det som hände i Köpenhamn för ett tag sedan så är det viktigare än någonsin att människor kan samlas under samma tak på en neutral arena för att prata om svåra saker. Och bibliotek upplevs som en neutral arena.

Det finns redan exempel på modiga bibliotekschefer i Norge som både har valt att ha nazister på scenen, och som inte valt det. Här menar Aslak Sira Myhre att bägge valen är legitima och att man måste skilja på debatten och på arenan den förs på.

– Poängen med bibliotekschefens frihet är att han eller hon ska kunna välja vilka debatter och arrangemang man vill ha. Att ersätta rädsla för kontroverser med ett tvång att arrangera kontroverser är inte att ge frihet. Det är att ersätta en ofrihet med en annan.

Norges Nationalbibliotekarie

Aslak Sira Myhre är tämligen nytillträdd chef för Nasjonalbiblioteket i Oslo och hans uppdrag är lika tydligt som hans vision om hur han ser på de norska bibliotekens framtid.

– Jag hämtades från en anställning som chef för Litteraturhuset i Oslo och min ambition och mitt uppdrag är att utveckla folkbiblioteken i Norge i riktning mot litteraturhustanken och biblioteket som mötesplats. När andra mötesplatser försvinner är det inte logiskt att också lägga ner bibliotek, menar Aslak Sira Myhre och beskriver hur han i stället ser framför sig fler bibliotek med tydligare profil.

– I vilken kommun du än befinner dig i Norge ska du veta att du alltid har ett bibliotek med böcker, kunskap och digitala tjänster. Men arrangemang med möten och debatter och föredrag kan vara helt olika. Precis som du vet att olika teatrar har olika program.

Nasjonalbiblioteket har fått 22 miljoner extra för att utbilda biblioteken och bibliotekscheferna och Aslak Sira Myhre menar att norska bibliotek redan har kommit långt, men att det nu pågår en perspektivförskjutning som är helt nytt för många.

– Biblioteken är de mest populära kulturinstitutionerna i Norge och folk är nöjda med sitt bibliotek. Hade det varit ett kommersiellt företag hade man sagt att, herregud, vilket fantastiskt arbete. Och det är min utgångspunkt. Istället för att försvara oss mot angrepp ska vi bygga en extremt stark position och själva angripa.