Bibliotek i exil

STOCKHOLM Kurdiska biblioteket i stadsdelen Alvik i Stockholm blev när det invigdes 1997 världens första kurdiska bibliotek. Här finns numera cirka 13 000 böcker på många olika språk och en del så unika att de bara finns här.

På kortsidan av Alviks Medborgarhus bakom en undanskymd, anonym dörr med ringklocka, finns Kurdiska biblioteket. Forskare från hela världen söker sig hit eftersom här praktiskt taget finns allt som har anknytning till kurder. Och dessutom i två exemplar.

– Här gallrar vi inte, skrattar bibliotekschefen Newzad Hirori medan han visar runt bland de välorganiserade hyllorna. Men, tillägger han, av utrymmesskäl och av resursskäl satsar vi numera bara på böcker och tidskrifter.

Nationalbibliotek i exil

I början av 1990-talet var det kurdiska språket fortfarande förbjudet i nästa alla delar av Kurdistan, Irak, Iran, Syrien och Turkiet och att läsa eller bevara en kurdisk bok var en omöjlighet. Så när den kurdiske författaren och förläggaren Nedim Dagdeviren kom till Sverige ville han bygga upp ett nationalbibliotek där han skulle samla kurdiska böcker, tidskrifter, foton, konst, affischer, artiklar och musik.

– Han ville skapa ett nationalbibliotek i diasporan, ett kurdiskt nationalbibliotek i exil där han ville samla allt möjligt som har anknytning till kurder, berättar Newzad Hirori. Målsättningen med det Kurdiska biblioteket är att samla in, bevara och tillgängliggöra det kurdiska kulturarvet från försvinnande och censur. Tanken är att all kurdisk litteratur ska finnas här, på vilket språk som helst, och Nedim Dagdeviren startade biblioteket med tre tusen böcker 1997. Nu har vi 13 000 på 30 olika språk och vårt utbud är för alla.

Kurdiska biblioteket fungerar som vilket svenskt bibliotek som helst. Alla böcker katalogiseras, det går att låna hem med en månads lånetid, det finns en sökbar katalog på bibliotekets webbsida och biblioteket är öppet för alla. Dessutom arrangerar biblioteket publika aktiviteter i form av föreläsningar, konstutställningar, teaterföreställningar, barnaktiviteter och språkkurser.

– Dessa arrangemang har vi dels för att locka fler besökare till biblioteket, men också för att göra lokalen till en mötesplats för olika kulturer, säger Newzad Hirori och berättar att biblioteket samarbetar med andra organisationer som till exempel olika kurdiska kulturella föreningar, Kurdiska riksförbundet, olika förlag och organisationer runt om i världen som har boksamlingar på kurdiska.

Nedläggningshot

Kurdiska biblioteket lever till stor del av statliga bidrag och stöd från Stockholms stad. Det statliga bidraget har de senaste åren succesivt sänkts och Kurdiska biblioteket lever numera under ett ständigt nedläggningshot. Ett nedläggningshot som tvingat fram kreativa lösningar som inte bara är till bibliotekets nackdel.

– Till exempel kommer vi att ändra vår katalog och satsa på KOHA som inte kostar oss något, vår hemsida kommer att flytta till wordpress och vi har ökat vårt samarbete med andra organisationer som gör att till exempel inbjudna föreläsare bekostas av andra, medan vi står för bland annat lokalen, säger Newzad Hirori.

Nedläggningshotet påverkar också inköp av böcker och tidskrifter som numera till största delen kommer från donationer från bland annat författare och förlag.

– Vi köper jättelite just nu, bekräftar Newzad Hirori och berättar att aktuell litteratur hittar hit på andra vägar.

– För två veckor sedan kom en socialminister i kurdiska regionalregeringen i irakiska Kurdistan hit med ett bagage fullt med böcker från Kurdistan. En gåva med cirka 150 böcker, ler han.

Kurdiska biblioteket är unikt med sina samlingar och en eftertraktad plats för många forskare, men Newzad Hirori menar att biblioteket också har blivit en symbol för kurderna i Sverige. Att Kurdiska biblioteket symboliserar mycket mer än att bara vara en samling av kurdisk litteratur.

– Kurdiska biblioteket är religiöst och politiskt neutralt vilket betyder att här också finns litteratur och annat material som talar illa om kurderna. Den mångfalden vill vi
bevara.