Ett ljus i vardagen

PAJALA Det finns något stort i den där vardagen som rullar på. Vissa dagar är som vanligt, andra kommer med nya utmaningar. Ibland formuleras det projekt och planer. Andra gånger föds idéer i spontana möten. Med ett öppet sinne blir det ofta bra flyt i verksamheten. Framsidan har varit på besök i Pajala, där biblioteket är ett nav för såväl integration som läslust.

En stor uggla i trä sitter på en hög stolpe nerstucken i marken utanför busstationen. Pajalas vapen. En symbol för vishet.

– Fast ugglan är egentligen ett ganska korkat djur, skrattar bibliotekschef Fredrik Paganus.

Isen ligger kvar på Torne älv. Här och var längs vägen till biblioteket ligger krispig snö blandad med grus i högar. Det finns ändå en motsättning i naturen. Is och snö, som bryter mot den milda vårluften och den skarpa solen. Biblioteket i Pajala har sin egen väg, Biblioteksvägen. Undrar lite för mig själv om pizzerian och Konsumbutiken också har sina egna vägar. Så är inte fallet. Däremot har skolan också en egen väg. Men så ligger den också vägg i vägg med biblioteket och då kanske det föll sig naturligt. En smula symboliskt möts också de två vägarna.

– Vi är ett integrerat skol- och folkbibliotek, berättar Fredrik när vi rullar in på parkeringen utanför både Pajala centralskola och biblioteket eller Bibblo, som det också kallas här.

Fredrik är bibliotekarie i andra generation. Hans mamma var en gång bibliotekschef. Fast då låg biblioteket på en annan gata. Men valet var inte givet. Som många andra i Pajala har också Fredrik provat lyckan i andra städer och har bland annat haft några år i Stockholm. Nu är han tillbaka i kommunen. Han jobbade tidigare som barnbibliotekarie. Men för drygt två månader sedan tillträdde han tjänsten som bibliotekschef.

– Ett folkbibliotek på en liten ort blir lite som en lanthandel där folk möts. Mycket blir gjort för det finns en närhet. Det är få kommunala instanser som man kan påverka så direkt som biblioteket, säger Fredrik.

Det behöver inte alltid vara mer komplicerat än ett spontant möte och kan handla om alltifrån en idé mellan hyllorna, ett inköpsförslag till ett formaliserat samarbete.

– Det är väldigt många vi inte har daglig kontakt med och som man bildar en slags ytlig relation till. Men vi har ett förhållningssätt att hoppa på något när det händer. Det blir en slags direktrespons. Vi försöker dra nytta av den glädje som finns i att vara tillmötesgående, fortsätter Fredrik.

Konkurs och nya möjligheter

De senaste åren har Pajalaborna mött en del förändringar. 2012 öppnade företaget Northland Resources ett dagbrott i Tapulivouma, ett myrområde cirka 20 kilometer norr om Pajala centralort. Hoppet om en slags gruvbom var stort i kommunen och det byggdes både arbetarbostäder samtidigt som huspriserna sköt i höjden. Förra året gick Northland Resources i konkurs och alla förväntningar på järnmalmens förlösning för framtiden grusades. Men tomrummet efter gruvan har samtidigt öppnat möjligheter för andra. Övernattningslägenheterna för gruvarbetarna har nu blivit flyktingbostäder och ger drygt 250 asylsökande en chans att starta ett nytt liv i Sverige.

I Pajala finns ett huvudbibliotek och tre filialer ute i de mindre samhällena. Alla bibliotek är integrerade skol- och folkbibliotek. På biblioteket i Korpilombolo har Carina Fagervall jobbat med ensamkommande flyktingbarn. Under de senaste tre åren har mångfalden av språk förändrats i den lilla skolan med drygt 100 elever.

– Vi har en skylt som hälsar välkommen på 16 olika språk, berättar Carina som jobbar både på biblioteket i Korpilombolo och inne på huvudbiblioteket.

– Jag brukar ha elever från förberedelseklass som besöker biblioteket två dagar i veckan. Jag berättar om tidskrifter och vad som finns på biblioteket. Den stora utmaningen är språket. Men det brukar gå bra och ibland tar vi mobilerna till hjälp, berättar hon vidare.

Mångspråk på nätet

Tidigare beställde Carina böcker från Internationella biblioteket IB. Nu har IB en annan roll och jobbar inte med depositioner av medier på samma sätt. Däremot kan biblioteket fortfarande få tips och råd för olika typer av inköp. Samtidigt har Norrbotten byggt upp en gemensam katalog för länets samtliga bibliotek och sjösatte den gemensamma portalen bibblo.se för drygt två år sedan, vilket gör att böcker på många språk är tillgängliga på länets 46 folkbibliotek med ett gemensamt lånekort.

– Nu har vi bibblo.se och det har blivit väldigt bra, säger Carina vidare, som samtidigt tycker det är en utmaning att förmedla läsning på andra språk.

– Jag ser att barnen ofta vill in i de tjocka böckerna och längre berättelserna. Det är svårt att veta vad man lånar ut ibland, men jag försöker undvika böcker med våld, säger hon.

En del av arbetet handlar också om att förmedla biblioteket som plats. Det är inte alla som har en bibliotekstradition i bagaget. Vad som många gånger tas för givet bakom en viss typ glasögon, ses inte lika självklar bakom andra.

– Biblioteket är också en rastplats för eleverna och vi når många av barnen. Men jag vill också få de vuxna till biblioteket för att kunna visa vad som finns, säger Carina.

Med öppet sinne

Bakom disken hjälper Fredrik två flickor. En av dem behöver ett nytt lånekort. Några tangenttryckningar senare försvinner de ut genom dörren med varsin bok.

– Egentligen vill jag inte ha den här disken. Jag skulle hellre vilja ha informationspunkter och att vi rör oss ute i biblioteket, säger Fredrik.

Men det är inte bara de anställdas position bakom disken. Fredrik när också en dröm om att flytta hela biblioteket till en annan del av skolan som ligger närmre torget. Men det är ett annat kapitel i ett annat bokslut möjligen. Under tiden försöker han öppna upp den här ytan så gott det går. En yta han också tror spelar en viktig roll för mångfalden i Pajala. Det finns medier och elektroniska resurser i form av utländska dagstidningar på nätet. Det som inte finns går oftast att beställa. Biblioteket samarbetar också med frivilliga i kommunen som behöver information eller material till svenskundervisning för asylsökande. I Pajala med sina drygt 6 000 invånare finns det stora geografiska avstånd, som i vissa fall sätter sin prägel på den kommunala servicen. Det finns samtidigt en närhet människor emellan. En närhet som kanske inte alla gånger är en fördel. Men med hjärtat på rätt ställe kan den vara en grund för ett arbete som inte alltid styrs av välskrivna planer eller vassa paragrafer. Biblioteket som mötesplats skapar ständigt kontaktytor mellan människor, lokalt och globalt. Det handlar, enligt Fredrik Paganus, till stor del om att möta omvärlden och dess förändringar med ett öppet sinne. I Pajala har det hänt mycket på kort tid. En del av de förändringar som har skett skapar både möjligheter och utmaningar för biblioteket. En del av arbetet för att möta utmaningarna är i sin linda. Men framförallt finns där en stark vilja att fånga upp såväl idéer som att skapa en bra verksamhet för alla.

FAKTA

Kommuninvånare: 6 303

Bibliotek

Bemannade bibliotek: 4
Biblioteksanställda: 5
Totalt antal besök: 88 635

Medier

Titlar av fysiska medier på svenska: 53 392
Titlar på nationella minoritetsspråk: 3 179
Titlar på utländska språk: 1 571
Totalt antal utlån: 39 009

Källa: bibstat.libris.kb.se

– Vi utgör en demokratisk grund där vi kan stå för väldigt mycket service för alla i kommunen. Man behöver inte alltid tänka utifrån aspekten att man ska lära sig något här, utan bara att man kan komma till ett utrymme där man kan slösurfa och använda sig av våra medier. För många i Pajala och inte minst för våra asylsökande finns vi som ett ljus i mörkret tror jag, säger Fredrik
Paganus.