KISTA Kista bibliotek är med sina 2 400 kvadratmeter Stockholms näst största bibliotek och ligger mitt i ett av Skandinaviens största köpcentrum, Kista Galleria. Sedan biblioteket öppnade den 23 augusti 2014 har antalet besökare tredubblats och antalet utlån dubblerats.
Rent fysiskt har biblioteket i Kista bara flyttat några 100 meter fågelvägen. Men det är metrar som gjort stor skillnad och där utgångspunkten för flytten var att placera biblioteket där människor finns och rör sig.
– Bibliotekets placering i gallerian har inneburit att vi når en större bredd av besökare, menar Elisabeth Aquilonius, chef för biblioteken i Husby, Kista, Rinkeby och Tensta. Kista är en internationellt präglad stadsdel på många sätt och den här placeringen gör att vi når såväl boende i området som shoppande besökare och företag i området med andra språk än svenska som officiellt språk. Vi når över huvud taget alla mer.
Elisabeth Aquilonius är chef för biblioteken i Husby, Kista, Rinkeby och Tensta: – Just för att vi har så mycket mer besökare behöver vi anpassa både vår verksamhet, kunskap och kompetens bland personalen och hur vi jobbar med medier, säger hon. Foto: Helén Andersson
Öppet och flexibelt
Biblioteket i Kista Galleria är ett tillgängligt bibliotek på många sätt. Förutom att det ligger mitt i ett köpcentrum har det samma öppettider som Kista Galleria och bibliotekslokalen är en modern, inbjudande och öppen lokal med många möjligheter för besökaren att välja aktivitet.
– En sak vi ville jobba med när vi flyttade hit var synligheten och öppenheten, säger Elisabeth. Ytmässigt är biblioteket 2 400 kvadratmeter och du ser i princip väldigt långt var du än befinner dig.
Den stora loungen dominerar där det finns gott om flyttbara sittplatser, en rad av hängmattor längs fönsterväggen med utsikt mot shoppande kunder i gallerian, och flexibla utställningsrum för digital konst där det just nu rullar boktips med medarbetare och besökare.
– Ett tecken på att besökarna trivs är att de flyttar på möblerna efter behov. Sedan är det ju en utmaning för oss som jobbar här att möblerna inte alltid står där de ska vara, ler Elisabeth.
Centralt i loungen finns bibliotekets scenrum som är öppet från två håll och som möjliggör även sen ankomst vid ett evenemang.
– Vi vill uppmuntra nyfikenheten och det ska vara möjligt att komma in trots att evenemanget har börjat, förklarar Elisabeth och berättar att många sitter och läser eller pluggar där när det inte är verksamhet.
Samma öppna princip gäller för den arbetskub för personalen som ligger mitt i lokalen. Ett arbetsrum med mycket fönster och insyn från alla håll.
– Placeringen har flera funktioner där ett är ett sätt att visa att vi gör så mycket mer än att sätta ut böcker i hyllorna, förklarar hon. Men tanken är också att vi ska kunna se när det blir köbildning och högt tryck och lätt kunna komma ut och hjälpa till. Och vi har andra, mer undanskymda arbetsplatser också, tillägger hon.
Gränsöverskridande
Att arbeta i en stadsdel där 80 procent har utländsk bakgrund har skapat en verksamhet anpassad därefter, både när det gäller rekrytering av personal och arbetet med medier. Till exempel är alla medier på andra språk än svenska placerade väl synligt längst fram, och biblioteket har som målsättning att inom ett antal år få ett mediebestånd där 40 procent ska vara på andra språk än svenska och engelska.
– Det är ett jobb som kommer att ta tid, men vi har redan ökat från 15 procent till 24, ler Elisabeth nöjt.
Bredvid arbetskuben, nära alla böcker på många språk, finns språkstudion där all litteratur som kan vara viktig för den som ska lära sig svenska, finns samlad. Här finns all lättläst litteratur, språkkurser, ordböcker och annat material för den som är nyanländ. Intill språkstudion, mitt i den öppna loungen, lyser en gul inomhuspergola där bokningsbara datorer står på rad. Längre in i pergolan finns ett programrum där biblioteket erbjuder regelbunden digital handledning.
– Vårt mål är att utveckla språkstudion till en verksamhet som fokuserar på digitala resurser och med en programverksamhet som är anpassad för de som håller på att lära sig svenska, förklarar Elisabeth. Och här är bland annat rekryteringen av personal med fokus på språk viktigt.
Ett annat genomtänkt arbete med fokus på bibliotekets besökare är den gränsöverskridande övergången mellan bibliotekets olika avdelningar. Tydligast blir det i gränslandet mellan barnavdelning och faktaavdelningen för vuxna.
– Faktaböcker för barn står precis på gränsen, som en ingång till lärzonen för vuxna, berättar Elisabeth. Och det är både för att uppmuntra barnen att söka sig vidare till annan litteratur, men också för att vi har en sådan stor grupp vuxna som är i ett lärande där faktaböcker för barn kan vara en ingång och som vi tror kan vara lättare att låna om de är placerade här.
Bygger verksamhet Med sin placering mitt i Kista Galleria uppfyller biblioteket sitt mål med att finnas där människor rör sig och märker tydligt att de når en större bredd av besökare. Foto: Helén Andersson
Modern teknik
Den moderna tekniken är närvarande överallt på biblioteket. I loungen och i tidningsrummet, som är placerat utanför biblioteket i anslutning till ett café, finns iPads där besökaren kan välja mellan 350 digitala tidskrifter på spanska, franska och engelska. De bokningsbara rummen i lärzonen är utrustade med möjlighet till digitala konferenser, två stora skärmar sänder evenemang från scenen live så att fler får tillgång, och runt om på biblioteket finns så kallade bokbläddrare, eller inspirationsbläddare.
– Ett sätt att tänka nytt och att ta den flexibla lokalen på allvar, menar Elisabeth och berättar att inspirationsbläddrarna är flitigt använda och att besökaren kan få tips och inspiration om all media och även låna och ladda ner direkt.
Det enda låsta rummet på biblioteket, och det enda rum det inte går att se in i, är den före detta 5D-biografen som nu är förvandlad till en blackbox. Ett ljudisolerat scenrum där biblioteket erbjuder workshops, filmvisningar, visualiserade sagostunder för både vuxna och barn och som också är en plats för inspelning av en fotbollspodcast.
– Det är några killar från området som har podcasten och är ett bra exempel på tanken att vi ska vara lyhörda för vad våra besökare vill göra.
Nav i lokalsamhället
Kista är en stadsdel med en befolkning med erfarenheter från hela världen och med en befolkning som är yngre än genomsnittet. Här finns också en entreprenörsanda med allt från några av Sveriges största företag inom ny teknik och it, till småföretag inom olika sektorer. Utgångspunkten för verksamheten på Kista bibliotek har från början varit att innehållet ska byggas tillsammans med lokala aktörer och besökare.
– Vi försöker vara lyhörda för de lokala idéer och behov som finns och att kombinera det med traditionell biblioteksverksamhet där vi försöker tänka nya former och nya sätt att tänka, säger Elisabeth och berättar om ett makerspace i samband med ett besök av Nobelpristagaren i fysik, ett besök som ett företag i området, Kista Science city, tog initiativ till. Eller om Svenska på arabiska som arrangerades efter ett önskemål från en besökare, om filmerna med de inspelade boktipsen som är gjorda och producerade av ungdomar i området, om Svenska med baby som träffas regelbundet i scenrummet och om samarbetet med fotbollsklubben Kista Galaxy som har regelbunden läxhjälpsverksamhet på biblioteket.
– Vi vill vara ett självklart val för de lokala behov och intresse som finns, förtydligar Elisabeth. Vi utgår från att alla ska ha tillgång till biblioteket, oavsett om man är hemlös eller papperslös och alla får också lånekort och får låna en dator hos oss. Har låntagaren ingen adress skriver vi bibliotekets adress och vi frågar inte. Det är också en säkerhetsfråga både för dem och för oss och till skillnad från andra platser frågar vi aldrig varför de är här. Och i den andan vill vi jobba.
Author Description
