STOCKHOLM Ett brett läsfrämjande samarbete i Sverige vill förvandla det årliga höstlovet till ett årligt läslov. Begreppet etableras redan i höst med målet att det 2016 är inskrivet i läroplanen som Läslov vecka 44.
Många ingångar Elisabet Reslegård och Johan Unenge beskriver Läslov som ett grävlingsgryt med många ingångar.
– Till exempel startar Läsrörelsens mångåriga samarbete med McDonald´s i år den 9 oktober och ansluter sig till Läslovets vecka 44, berättar Elisabet Reslegård. Foto: Helén Andersson
För cirka ett och ett halvt år sedan satt Bonnierförlagen och Akademibokhandeln och diskuterade om det inte var dags att förvandla höstlovet till ett läslov. De enades snart om att så var fallet och de insåg att om de skulle dra i gång en sådan förvandling måste det vara läsfrämjande och de bestämde sig för att kontakta den ideella föreningen Läsrörelsen.
– Nu bygger vi och administrerar projektet Läslov inom Läsrörelsen, men det är inte vårt initiativ, berättar Elisabet Reslegård, ordförande i Läsrörelsen och projektledare för Läslov.
För att sjösätta idén om ett läslov satte Elisabet snabbt ihop en styrgrupp som byggde vidare på det nätverk som skulle kunna jobba på lokal nivå. Just nu består nätverket av 64 organisationer och företag som till exempel elevorganisationer, bokförlag, bibliotek och fackliga organisationer. Och det växer ständigt.
– I nätverket finns ju bland annat både bokförlag och bokhandlare och man kan ju tänka sig att de vill sälja böcker på läslovet, säger Johan Unenge, författare och medlem i styrgruppen för Läslov. Men, fortsätter han leende, alla projekt bidrar till medvetenhet kring läsning, och det var ju faktiskt de själva som insåg att det inte skulle stanna vid en kommersiell idé. Så det finns ett ädelt motiv som ju ytterst gynnar alla.
Vinterlov
I marknadsföringen av Läslov bygger informationen till stor del på historien om varför vi har skollov i Sverige. Det berättas att sportlovet infördes krigsvintern 1940 för att spara på uppvärmningen av skolorna och kallades då för kokslov. Det andra lovet kallades för potatislov och gav eleverna ledigt för att de skulle hjälpa till i jordbruket. Det lovet avskaffades gradvis och ersattes så småningom av höstlovet som sedan 2000-talet alltid är vecka 44.
FAKTA
Läslovet administreras av Läsrörelsen som läsfrämjande organisation och vänder sig till alla barn och ungdomar mellan 7 och 19 år i hela Sverige.
Läslovet kommer att introduceras på Bokmässan i Göteborg den 24 september, bland annat med ett seminarium med kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke och utbildningsminister Gustav Fridolin.
Under 2015 etableras Läslov som begrepp med målet att det 2016 ska finnas inskrivet i läroplanen för vecka 44.
– Nu när språket och läsningen får allt större betydelse är det dags att byta höstlovet till ett läslov, konstaterar Elisabet Reslegård.
Trots att det ytterst handlar om att fler ska bli intresserade av litteratur och berättande, tror både Elisabet Reslegård och Johan Unenge att läslovet i praktiken kommer att bli ett kulturlov som de hoppas ska få samma status som snacket efter sommarens festivalbesök.
– Vår förhoppning är att det ska bli en etablerad riksangelägenhet och en vecka som fylls av olika saker i olika kommuner, att det finns ett löfte om att veckan blir bra, säger Johan Unenge.
– Och det är klart att det är lättare att få barn och unga till teatern en ledig eftermiddag i oktober, tillägger Elisabet Reslegård. Men det handlar om lusten till läsning och om vi kan skapa massor av positiva exempel genom Läslov, så kommer det att ge frukt åt alla möjliga håll.
Author Description
