TROLLHÄTTAN Barns lek är en del av deras inlärning. Trollhättans stadsbibliotek har fångat lekfullheten och samarbetar med stadsbyggnadsförvaltningen kring Skrotnisses lekpark. Samtidigt rullar tankarna kring hur leken ska kunna integreras i biblioteksrummet.
Ett brev från en flicka blev startskottet för det som idag är Skrotnisses lekpark på den konstgjorda ön Spikön mitt i Göta älv som flyter genom Trollhättan. Skrotnisses lekpark är också ett uttryck för hur kommunen jobbar med barns delaktighet. Efter brevet involverade stadsbyggnadsförvaltningen skolelever som fick rita och komma med förslag.
– Vi har försökt att få med så mycket av barnens värld och tankar som möjligt, säger Drazen Kendes, projektledare på stadsbyggnadsförvaltningen.
Samarbete
Under invigningsdagen den 6 juni 2015 delade fyra barnbibliotekarier från Trollhättans stadsbibliotek ut små Pixiböcker med Jan Lööfs berättelser.
– Vi tog initiativet och var med under invigningen i somras och kände att vi ville etablera ett samarbete. Det är ett fantastiskt tillfälle att förena barns lek med utåtriktat arbete, säger Ann Dahlman, avdelningschef för barn- och ungdomsavdelningen på Trollhättans stadsbibliotek.
– Vi hade samma idé som de ansvariga på stadsbyggnadsförvaltningen och fick uppdraget att dela ut Pixiböckerna. Sedan hade vi också med oss sittpuffar och många nyinköpta Jan Lööf-böcker som barnen kunde låna eller läsa på plats. Vi arrangerade en tävling där barnen skulle gissa muttrar i en glasburk, berättar barnbibliotekarie Ann Rehn vidare och nämner samtidigt att de kunde se direkta effekter av lekparkens litterära tema.
– Vi på biblioteket märker att det efterfrågas mycket mer Jan Lööf-böcker nu sedan lekplatsen byggdes. Dagarna efter invigningen var alla Jan Lööf-böcker utlånade, fortsätter hon.
Mer lek
Detta var också ett frö till vidare tankar kring både hur biblioteket ska kunna jobba mer utåtriktat och hur leken ska kunna bli en del av biblioteksrummet. Trollhättans stadsbibliotek står inför en ombyggnad. I samband med planerna inför det nya biblioteket finns det idéer kring hur barnavdelningen ska formas.
– Vi har bland annat pratat om att använda rummets pelare för att kanske bygga en borg. Vi vill också ha ett konstgjort sagoträd. Det viktiga är att skapa miljöer som ger plats för både tystnad och lite mer ljudliga arrangemang, säger Ann Dahlman.
Inkludera
Biblioteket har löpande jobbat med att involvera barn och unga i verksamheten. Det kan handla om att välja filmer för en filmkväll eller att etablera samarbeten med skolan. Nu när biblioteket ska byggas om finns också en ambition att involvera barn och unga.
– Delaktighet är viktigt och vi ser det som en självklarhet att barn och ungdomar ska få medverka på något sätt. I dagsläget vet vi inte hur processen kommer se ut. Pengar kan styra den sista utformningen på biblioteket. Men vi vill ha glädje och färg i biblioteket, säger Ann Dahlman.
Samtidigt som stadsbiblioteket ska ta ny form, så kommer det också bli en ny bibliotekschef i Trollhättan efter årsskiftet. Biblioteksplanen håller på att revideras och tanken är att det arbetet ska slutföras någon gång efter den nya chefens tillträde. Här ser Ann Dahlman ett behov av en uppdatering.
– Det är mycket som har hänt och jag ser gärna att barnperspektivet kommer in på ett modernt sätt. Inte minst har det skett stora förändringar i vårt förhållande till skolan med den nya skollagen. Där finns mycket att jobba med. Men sedan är vi ett folkbibliotek och måste också skapa en bra och kravlös verksamhet för fritiden. De bitarna tror jag vi kan utveckla ännu mer, säger hon vidare.
Olika behov
Mötet mellan olika miljöer i bibliotek är en fråga som sedan länge varit en del av biblioteksdebatten. Det handlar om tysta rum, såväl som barns fritid och lek.
– Det är klart att när man nu planerar ett nytt bibliotek måste lekfullheten komma in någonstans. Det är en viktigt förutsättning för barns nyfikenhet och inlärning. Det är mer en fråga om hur. Det kanske inte får bli hur vilt som helst, säger Ann Dahlman.
Frågan tangerar också bibliotekets roll och hur biblioteket på bästa sätt ska kunna tillgodose alla olika målgruppers behov. Ann Rehn har jobbat på biblioteket under många år och kan se en förändring.
– Jag tror alltmer att biblioteket har blivit ett ställe folk hänger på. Det är inte alls nödvändigt att låna böcker. Det har blivit mycket mer av ett vardagsrum. Det visar att rummet kanske har fått mer betydelse och att vi behöver nya sätt att tänka kring förmedling och vårt läsfrämjande arbete, säger Ann Rehn.