Människor mellan raderna

Foto: Derek Key, CC

NORRKÖPING Lo Ek är bibliotekarie i på stadsbiblioteket i Norrköping. Där ägnar hon en del av sin arbetstid på fängelser, häkten och bland missbrukare. Förra hösten gjorde hon dessutom en utredning åt Kriminalvården för att få en överblick över hur biblioteksverksamheten ser ut på anstalter och häkten i Sverige.

I ett nyhetsbrev från Kriminalvården i september 2014 går det att förstå att ambitionen med en utredning om fängelsebibliotek är hög. Där säger generaldirektör Nils Öberg bland annat att Kriminalvården vill växla fokus från bara säkerhetsfrågor till att utveckla innehåll och kvalitet i verksamheten.

Idag skiljer sig biblioteksverksamheten både mellan olika anstalter och olika häkten. Lo Ek konstaterar i sin utredning bland annat att de flesta anstalter och häkten har någon form av avtal med ett kommunbibliotek, men att dessa avtal kan se väldigt olika ut. Det finns anstalter med heltidsanställda bibliotekarier, anstalter med bibliotekarie på plats två timmar i månaden och anstalter som låter kriminalvården ha hand om biblioteksverksamheten.

– Det sista är kanske inte det mest lämpliga. Dessutom tror jag alltid det är positivt när någon kommer in utifrån, säger Lo Ek som i utredningen också kunde konstatera att endast ett fåtal anstalter i Sverige inte har någon bibliotekskontakt över huvud taget, och att utbudet på de bibliotek som finns skiljer sig åt väldigt mycket.

– Till exempel skiljer sig tillgången till ljud- och talböcker åt. Det ser väldigt olika ut både när det gäller tid och i utbud så det finns mycket att göra för att det ska bli en likartad biblioteksverksamhet inom svensk kriminalvård.

På riktigt Lo Ek tror att böcker har en avgörande betydelse när man mår dåligt och att det är viktigt att det blir på riktigt.  – Det är viktigt att det kommer någon utifrån. Det får inte bara bli ett tidsfördriv, något som är på låtsas. Foto: Helén Andersson.

På riktigt Lo Ek tror att böcker har en avgörande betydelse när man mår dåligt och att det är viktigt att det blir på riktigt.
 – Det är viktigt att det kommer någon utifrån. Det får inte bara bli ett tidsfördriv, något som är på låtsas. Foto: Helén Andersson.

Två anstalter och ett häkte

Anstalterna och häktet i Norrköping är lyckligt lottade med både bibliotekslokal och bibliotekarie. Lo Ek är på anstalterna varje tisdagskväll där hon ena veckan är på Skenäsanstalten, och andra veckan på Kolmårdenanstalten. På häktet är hon varje onsdag hela dagen. Att häktet får en hel dag beror på att behovet är större och att de häktade sitter isolerade utan att få träffa varandra och därför slussas en i taget till biblioteket.

– Alla är medvetna om att det tar längre tid, men alla ser också vinster med att få byta miljö, få tillfälle att prata om något annat och kanske en liten extra promenad genom korridorerna. Det gäller att bryta isoleringen på så många sätt det bara går. Så jag är jättetacksam att mitt häkte prioriterar biblioteksverksamhet.

Det finns cirka 1 500 böcker och andra medier på varje bibliotek som är öppna även när Lo Ek inte är där. Och eftersom det finns många som är läsovana på anstalterna vill hon att bibliotekslokalerna ska likna riktiga bibliotek så mycket det bara går så här finns böcker, ljudböcker, lättläst, musik och tidningar.

– Det betyder jättemycket för dem att själv kunna botanisera, kolla på skyltställ och få lite uppslag. Och självklart går det att beställa också.

Kriminalvården hyr stadsbibliotekets tjänster där det ingår en summa att köpa media för. Det som köps in lånas bara inom anstalter och häkte, och når aldrig allmänheten på stadsbiblioteket. Dessutom beskriver Lo Ek det som köpts in till kriminalvården som specifik litteratur med bland annat mycket självbiografier om andra som suttit i fängelse, och mycket ny litteratur.

– Jag försöker köpa sådant det pratas om i till exempel nyhetsmorgon på tv eller vad det skrivs om i tidningarna. De intagna har ofta mer koll än jag på nyheter, skrattar hon.

För övrigt köper hon in mycket lättläst och mycket ljudböcker. Genrer som deckare, fantasy, historia, djur- och naturböcker och böcker om träning är populärt och lånas mycket. Och så är det förstås många böcker på olika språk.

– När jag köper träningsböcker får jag tänka träning som inte är beroende av maskiner utan träning som går att göra i cellen med den egna kroppen, säger hon. Men det händer att jag får en specialbeställning på en bok om cellbiologi på engelska också. Och det mesta går att lösa, även om det ibland kan ta lite tid.

Jourhavande bibliotekarie

Många av de intagna har aldrig varit på ett bibliotek tidigare och många har aldrig tidigare läst en bok. Många sitter också inne en längre tid och inser efter ett tag att dygnet har många timmar och att de måste ha något att göra.

– Jag brukar utgå från vad de gillar och kanske börja med tips om en tidning. Om man ska säga att det finns någon fördel med att jobba med folk som sitter inne så är det att man får en relation till dem. Och är det någon som sitter länge vet jag också vad den personen säkert vill ha. Annars är det ett ständigt boksamtal och boksökande för att hitta rätt bok till rätt person.

Att det kommer en bibliotekarie utifrån tror Lo Ek är bra, inte minst för att det kommer någon som är privatklädd och att det är någon som inte dömer. Just det öppnar också upp för en helt annan typ av samtal och Lo Ek berättar att hon får höra om flickvänsbekymmer, om deras barn, om deras brott och om varför livet blev som det blev.

– Jag är väl 50 procent bibliotekarie och 50 procent någon att prata med, ler hon och betonar att samtalen är i förtroende men att hon har en bra dialog med personalen och att hon skulle berätta om någon funderar på att skada sig själv eller att rymma.

– De som sitter på häktet eller en anstalt har väldigt lite kontakt med andra och är himla tacksamma. Det finns rätt mycket fördomar runt kriminella, att alla är på ett visst sätt. Men jag blir ofta bättre bemött av intagna inom kriminalvården, än av låntagare på biblioteket. Och det är kul att kunna berätta. Även om man aldrig får glömma att många har begått fruktansvärda brott.

Biblioterapi

Norrköping är en stökig stad med mycket missbruk och kriminalitet. När Lo Ek började arbeta på stadsbiblioteket i december 2010 var situationen på biblioteket påtagligt påverkad av detta och en diskussion pågick hur det skulle hanteras. En av idéerna var att ge missbrukarna en annan bild av biblioteket och det inleddes ett samarbete med öppenvårdsmottagningen Gränden. Biblioteket satsade pengar och hösten 2011 drog Lo Ek tillsammans med en behandlingsassistent igång en bokcirkel med biblioterapi som grund.

– De är ofta så himla vana att prata med psykologer och beteendevetare om sitt missbruk, så idén var att de skulle kunna prata om sina bekymmer utifrån en bok istället för utifrån sig själv, att ha boken som redskap för att jobba med sig själv. Och eftersom behandlingsassistenten har sin samtalsmetodik med en typ av frågor, och jag en annan med mina frågor, blev det ett väldigt bra samspel. Alla i gruppen delade bara med sig av det de själva ville, och kom det upp väldigt jobbiga saker fanns en psykolog kopplad till behandlingsteamet.

Tyvärr lades öppenvårdsmottagningen Gränden ner för ett tag sedan. Deltagarna är skingrade och bokcirkeln rann ut i sanden. Det fanns en efterfrågan på en fortsättning och Lo Ek försökte ha en öppen bokcirkel ett tag, men det var för många hinder för deltagarna att passera på vägen till biblioteket.

– Man kan ju träffa en kompis, och så ligger systembolaget längs vägen, ler hon och berättar att situationen på biblioteket faktiskt blev bättre ett tag under tiden med bokcirkel. Det spred sig att biblioteket var schysst.

– Men nu är det nya individer och andra grupper och sedan i våras har vi en vakt på biblioteket.

Fakta

Lo Ek lämnade sin utredning för cirka ett år sedan, samtidigt som Kriminalvården genomgick en stor omorganisation vilket gjorde att den hamnade mellan stolarna.

I höst har det utsetts en ansvarig inom Kriminalvården som ska jobba vidare med utredningen vilket Lo Ek hoppas ska ge resultat i den faktiska verksamheten.

Ödmjukhet

Lo Ek vill gärna betona att även om det är mycket elände inom kriminal- och missbruksvård, så är det också mycket glädje. Och att det kanske handlar lite om vem man är som person för att orka jobba med människor med den här typen av erfarenhet. Hon tycker också att hon både yrkesmässigt och privat fått en annan människosyn. Hon tycker att hon blivit ödmjukare inför människor, att hon har en större respekt.

– Man kan aldrig döma någon, för man vet aldrig var en människa kommer ifrån, och jag tänker att alla faktiskt kan hamna i en situation där livet kraschar.

Author Description

Helen Andersson

Helén Andersson, Journalist
helen.andersson@noll27.se
0702 153616

Kultur i Väst

Postadress

Kultur i Väst
405 44 Göteborg

Besöksadress

Rosenlundsgatan 4
411 20 Göteborg

Telefon

031 333 51 00 (växel)
031 333 51 01 (reception)

E-post

redaktionen@noll27.se