Sakta mot ett tillgängligare samhälle

Foto: Mikael Miettinen, CC

GÖTEBORG Det generella tillgänglighetsläget går sakta framåt. Samtidigt kvarstår mycket arbete med att skapa ett samhälle där alla kan delta på lika villkor. Exempelvis visar siffror från Kulturrådet att inte mer 16 procent av kulturinstitutionerna har åtgärdat enkelt avhjälpta hinder. Av två hundra bibliotek har majoriteten ingen handlingsplan för tillgänglighet.

Sakta Magnus Lagercrantz på Myndigheten för delaktighet ser små steg framåt mot en ökad tillgänglighet i samhället. Det finns en bättre medvetenhet. Men mycket arbete kvarstår. Foto: Fredrik Svedemyr

Sakta Magnus Lagercrantz på Myndigheten för delaktighet ser små steg framåt mot en ökad tillgänglighet i samhället. Det finns en bättre medvetenhet. Men mycket arbete kvarstår. Foto: Fredrik Svedemyr

Både Kulturrådet och Myndigheten för delaktighet presenterar återkommande rapporter om tillgänglighetsläget i Sverige. Den sammanfattande bilden är att det fortfarande är en hög grad av utanförskap för personer med olika typer av funktionsnedsättningar. Det händer saker, som en stärkt diskrimineringslag och andra steg i rätt riktning. Men det går sakta.

– Vi kan konstatera att det går långsamt framåt. Det tar tid för de här sakerna att rinna ner från juridiska och politiska formuleringar till konkret handling. I de flesta fall beror det inte på någon illvilja. Det handlar ofta om okunskap, säger Magnus Lagerkrantz utredare vid avdelningen för uppföljning och analys på Myndigheten för delaktighet.

Tidigare i år publicerade Myndigheten för delaktighet rapporten Samlad uppföljning av funktionshinderpolitiken Hur är läget? Den samlade bilden är att arbetet med att konkretisera funktionshinderpolitiken är ett långsiktigt arbete. Trots att det finns tendenser till en positiv utveckling, tar det tid innan effekterna syns i samhället. Det är fortfarande många som inte kan delta i samhället på lika villkor, slår rapporten fast.

Sprida kunskap

Kulturrådet är en av 22 strategiska myndigheter som ska stödja och driva på utvecklingen för att uppnå de nationella målen i funktionshinderpolitiken. Kulturrådet har fått i uppdrag av regeringen att följa upp tillgängligheten för tre specifika områden, att de kulturinstitutioner som får statsbidrag ska ha en handlingsplan senast 2013, åtgärdat enkelt avhjälpta hinder senast 2016 samt ha en tillgänglighetsanpassad webb senast 2016. Det första delmålet är så här långt avbockat. När det gäller den fysiska tillgängligheten och tillgänglig webb, så är läget lite mer utmanande. Endast 16 procent av kulturinstitutionerna har så här långt åtgärdad enkelt avhjälpta hinder. För tillgängliga webbar ger Kulturrådets rapport inget entydigt svar. Men övergripande pekar man på en positiv utveckling och en ökad medvetenhet.

– Vi ställer i första hand krav på de regionala kulturinstitutioner som får verksamhetsbidrag från staten inom kultursamverkansmodellen. Det vi gör är att lyfta frågorna och sprida kunskap. Vår rapport Kultur för alla är en del av detta. Folkbiblioteken får inga verksamhetsbidrag, men kan få statsbidrag i form av projektstöd och är samtidigt en viktig kulturinstitution. Därför har vi också med folkbiblioteken i vår rapport, säger Lotta Brilioth Biörnstad, enhetschef för avdelningen litteratur, läsande och kommunikation på Kulturrådet.

Viktigt steg

Rapporten bygger på enkätsvar som Kulturrådet samlat in. Av två hundra bibliotek uppger 38 procent att de har en handlingsplan för tillgänglighet, 30 procent uppger att arbetet med en handlingsplan är påbörjad. Det betyder att 32 procent av biblioteken inte har någon handlingsplan alls. Siffror som förvånar Kulturrådet, eftersom det är en prioriterad grupp i bibliotekslagen. Det betyder inte att de som inte har en handlingsplan inte jobbar med tillgänglighet. Det kan ske bra arbete ändå. Men det är en betydelsefull utgångspunkt för ett mer strukturerat arbete, vilket också betonas från Myndigheten för delaktighet.

– En handlingsplan är ett viktigt första steg. Om tillgänglighetsfrågorna inte syns tidigt i processen är det risk att de försvinner. Med en handlingsplan förbättras möjligheterna att det också rinner ut i verksamheten till konkreta åtgärder. Samtidigt har vi också en ambition att mainstreama och få in tillgänglighetsaspekten i flera områden. Vi vill inte heller att det ska vara en särfråga. Här gäller det att hitta en bra balans, säger Magnus Largerkrantz.

Få tillgängliga webbar

När det gäller enkelt avhjälpta hinder har Kulturrådet inga uppgifter i sin rapport om hur många bibliotek som åtgärdat enkelt avhjälpta hinder. Däremot uppger mer än hälften (61 procent) att de har inventerat sina lokaler. Att Kulturrådet inte har några uppgifter på hur många bibliotek som har åtgärdat enkelt avhjälpta hinder beror på ett misstag. När enkäten gick ut hade just den frågan fallit bort. Däremot visar siffror från Myndigheten för delaktighet att biblioteken generellt är duktiga på fysisk tillgänglighet. I deras kommunjämförelse visar det sig att 95 procent av de svarande biblioteken är fysiskt tillgängliga.

När det kommer till den digitala sidan av biblioteksvärlden är det bara 16 procent som svarar ja på frågan om de har en helt tillgänglig webb som följer internationell standard (WCAG 2.0 nivå AA). 26 procent svarar till viss del och resterande del anser att de inte har en tillgänglig webb eller vet inte om så är fallet. Inte sällan hänvisar biblioteken till att de ingår i kommunens webb, samtidigt som en del svarar att de håller på att ta fram en tillgänglig webb. Men precis som för kultursektorn mer generellt pekar Kulturrådet på en ökande medvetenhet kring dessa frågor.

Strategi för framtiden

Kulturrådets främjandearbete för tillgänglighetsfrågor bygger mycket på att sprida kunskap och just föra dialog i de fall det finns brister. Dialogen i den så kallade Kultursamverkansmodellen har i många avseenden varit en nyckel i detta arbete. Samtidigt sitter även Kulturrådet med i en arbetsgrupp kring den nationella biblioteksstrategin, där dessa frågor får ytterligare näring.

– Vi försöker lyfta tillgänglighetsaspekterna hela tiden. Nu tar vi med oss det till arbetet med den nationella biblioteksstrategin. Det är ett bra utgångsläge för att se vad vi gör och vad vi behöver göra mer. Det handlar mycket om att främja kompetensutveckling och få in ett bredare tänk, från fysisk och digital tillgänglighet till bemötande, säger Lotta Brilioth Biörnstad.

Author Description

Fredrik Svedemyr

Fredrik Svedemyr, Journalist
fredrik.svedemyr@noll27.se
0702-82 30 59

Kultur i Väst

Postadress

Kultur i Väst
405 44 Göteborg

Besöksadress

Rosenlundsgatan 4
411 20 Göteborg

Telefon

031 333 51 00 (växel)
031 333 51 01 (reception)

E-post

redaktionen@noll27.se